Organisationsutskottet har skickat ut 14 betänkanden som vi har att ta ställning till. Betänkande 2013:3 har rubriken Församlingens grundläggande uppgift. Det är Frimodig kyrkas samtliga ledamöter som har skrivit under vad kyrkoherden Berth Lönndahl författat. Det är fyra motioner som i tur och ordning adresserar gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Förslaget går ut på att varje aspekt ska tillföras en förklaring. Avslag på alla fyra, - naturligtvis. Hur argumenten ser för avslag ser ut? De är fem stycken. Förslaget
1. riskerar att omöjliggöra mångfalden av lokala gestaltningar
2. står i strid med kyrkoordningens syfte och funktion
3. undergräver variation i kyrkosyn, människosyn och kunskapssyn
4. ger intryck av att den grundläggande uppgiften fyra särskiljbara uppgifter
5. kan inte antas utan omfattande beredning och förankringsprocess
Så nu vet vi det. Jag tycker inte att argumentationen är särskilt stark. Möjligen kan jag förstå p 2 och p 5, men att mångfalden skulle hotas därför att vi vill stipulera söndaglig mässa förstår jag inte, särskilt inte när det heter i motionen att man ska följa Kyrkohandboken. Inte heller kan jag acceptera att Kyrkan rymmer olika människosyn och kunskapssyn. Punkt 4 om att den grundläggande uppgiften (singularis!) skulle bestå av fyra delar är dålig argumentation. Den risken föreligger i sådana fall redan. Nåja, vi kommer ingenstans med detta utan får vänta på att det läggs förslag om en helt ny Kyrkoordning. I den vi har nu har det klippts och klistrats tillräckligt. Vi behöver få börja om från början. Detta är också, vågar jag påstå, juristernas uppfattning.
Ett annat betänkande finner jag också intressant. Det är 2013:5 som handlar om Kyrkliga begravningsbyråer. Frågan har varit uppe flera gånger tidigare samtidigt som det har bildats kyrkliga begravningstider som ingen har kunnat stoppa. Det finns visst åtta för närvarande. 1 oktober 2009 lades utredningen Arbetsformer i förändring - församlingens uppgift och förutsättningar fram för kyrkostyrelsen. Den var positiv till att den lokala församlingen kunde driva begravningsbyrå, men kyrkostyrelsen gav uttryck för en viss oro. Oron handlar om att SvK är huvudman för begravningsverksamheten och när SvK börjar med begravningsbyrå uppstår en jävsituation, ofördelaktig konkurrens och SvK:s trovärdighet sätt på spel om den samtidigt ska tjäna pengar på sådant den är huvudman för. Jag kan förstå rädslan men tycker lösningen borde vara att SvK upphör som huvudman för begravningsverksamheten på samma sätt som vi borde släppa den juridiska delen av vigselrätten. Jag tror det går åt det hållet, men säker kan man aldrig vara så länge stat-kyrka samverkar som nu.
Häpnadsväckande är Organisationsutskottets slutsats som leder till ett nej till Valfri församling. Att en vuxen människa själv ska få välja vilken församling hon ska tillhöra borde vara en självklarhet tycker jag. Också här kan jag förstå vissa invändningar men utskottets huvudargument som måste vara det sista lyder:
Utskottet framhåller i sina överväganden att det är viktigt att Svenska kyrkan står fast vid den uppgörelse som träffades med staten vid relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten.
Kan det bli tydligare?! Bakgrunden är att riksdagen den 15 mars 2012 har beslutat att bifalla konstitutionsutskottets förslag om avslag på motioner rörande bl.a. fri församlingstillhörighet. Till och med en dum kan förstå sambandet mellan riksdagspartierna i Riksdagen och riksdagspartierna kyrkomötet.
Betänkande 2013:11 behandlar biskoparnas ställning i kyrkomötet. Dessa ska också fortsättningsvis inte ha rösträtt. Men här kan jag faktiskt förstå argumentationen och tycka att det är bra att de håller sig utanför det politiska systemet. I ett annat system är det naturligtvis självklart att de ska vara med. Jag tycker till exempel att kyrkomötet kan bestå av låt säga tre lekmän och tre präster från varje stift. 3+3x13. Det är 78 personer. Och sedan biskoparna 13 stycken. Det är 91 personer. Och tänk så mycket billigare det skulle bli!
1. riskerar att omöjliggöra mångfalden av lokala gestaltningar
2. står i strid med kyrkoordningens syfte och funktion
3. undergräver variation i kyrkosyn, människosyn och kunskapssyn
4. ger intryck av att den grundläggande uppgiften fyra särskiljbara uppgifter
5. kan inte antas utan omfattande beredning och förankringsprocess
Så nu vet vi det. Jag tycker inte att argumentationen är särskilt stark. Möjligen kan jag förstå p 2 och p 5, men att mångfalden skulle hotas därför att vi vill stipulera söndaglig mässa förstår jag inte, särskilt inte när det heter i motionen att man ska följa Kyrkohandboken. Inte heller kan jag acceptera att Kyrkan rymmer olika människosyn och kunskapssyn. Punkt 4 om att den grundläggande uppgiften (singularis!) skulle bestå av fyra delar är dålig argumentation. Den risken föreligger i sådana fall redan. Nåja, vi kommer ingenstans med detta utan får vänta på att det läggs förslag om en helt ny Kyrkoordning. I den vi har nu har det klippts och klistrats tillräckligt. Vi behöver få börja om från början. Detta är också, vågar jag påstå, juristernas uppfattning.
Ett annat betänkande finner jag också intressant. Det är 2013:5 som handlar om Kyrkliga begravningsbyråer. Frågan har varit uppe flera gånger tidigare samtidigt som det har bildats kyrkliga begravningstider som ingen har kunnat stoppa. Det finns visst åtta för närvarande. 1 oktober 2009 lades utredningen Arbetsformer i förändring - församlingens uppgift och förutsättningar fram för kyrkostyrelsen. Den var positiv till att den lokala församlingen kunde driva begravningsbyrå, men kyrkostyrelsen gav uttryck för en viss oro. Oron handlar om att SvK är huvudman för begravningsverksamheten och när SvK börjar med begravningsbyrå uppstår en jävsituation, ofördelaktig konkurrens och SvK:s trovärdighet sätt på spel om den samtidigt ska tjäna pengar på sådant den är huvudman för. Jag kan förstå rädslan men tycker lösningen borde vara att SvK upphör som huvudman för begravningsverksamheten på samma sätt som vi borde släppa den juridiska delen av vigselrätten. Jag tror det går åt det hållet, men säker kan man aldrig vara så länge stat-kyrka samverkar som nu.
Häpnadsväckande är Organisationsutskottets slutsats som leder till ett nej till Valfri församling. Att en vuxen människa själv ska få välja vilken församling hon ska tillhöra borde vara en självklarhet tycker jag. Också här kan jag förstå vissa invändningar men utskottets huvudargument som måste vara det sista lyder:
Utskottet framhåller i sina överväganden att det är viktigt att Svenska kyrkan står fast vid den uppgörelse som träffades med staten vid relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten.
Kan det bli tydligare?! Bakgrunden är att riksdagen den 15 mars 2012 har beslutat att bifalla konstitutionsutskottets förslag om avslag på motioner rörande bl.a. fri församlingstillhörighet. Till och med en dum kan förstå sambandet mellan riksdagspartierna i Riksdagen och riksdagspartierna kyrkomötet.
Betänkande 2013:11 behandlar biskoparnas ställning i kyrkomötet. Dessa ska också fortsättningsvis inte ha rösträtt. Men här kan jag faktiskt förstå argumentationen och tycka att det är bra att de håller sig utanför det politiska systemet. I ett annat system är det naturligtvis självklart att de ska vara med. Jag tycker till exempel att kyrkomötet kan bestå av låt säga tre lekmän och tre präster från varje stift. 3+3x13. Det är 78 personer. Och sedan biskoparna 13 stycken. Det är 91 personer. Och tänk så mycket billigare det skulle bli!
2 kommentarer:
ger intryck av att den grundläggande uppgiften fyra särskiljbara uppgifter
Och att den nya verksamhetsindelningen skär isär vår verksamhet i just dessa fyra väl åtskilda kategorier, är det bara en ren slump? Hur kan man i ena stunden ha de fyra aspekterna som budgetkategorier och i den andra se dem som en oskiljaktig enhet?
Man tar sig för pannan.
Överhuvudtaget är kyrkomötesval onödiga: låt kyrkomötet bestå av domkapitlen - kanske inte hela, mer än för de största stiften - och såväl biskopligt ledamotskap, juridiska kompetens, präst-, diakon- och lekmannarepresentation säkras, helt utan dyra val och utan att parti- men icke kyrkoförankrade kan direktkryssas in på sitt kändisskap.
Skicka en kommentar