Så har det gått ännu en dag, - nästan. Och vi har beslutat och behandlat. Besluten gick i förväntad riktning och det är inte så mycket att säga om. Lite tråkigt att inte Bert Lönndahls tilläggsyttrande om att kyrkostyrelsen skulle förtydliga kyrkans grundläggande uppdrag inte gick igenom. Inte heller blir det några kyrkliga begravningsbyråer framöver. Frågan hänger ihop med huvumannaskapet. Så länge SvK är huvudman för begravningsverksamheten anses det olämpligt att bedriva begravningsbyråer. Möjligheten att själv välja vilken församling man ska tillhöra försvann också. Men FK tycks mena att frågan som drivits under många år nog får anses överspelad. På sikt blir det så ialla fall. När vi får en gemensam begravningsavgift över hela landet och sedan en gemensam kyrkoavgift för hela landet (?) försvinner behovet att hålla medlemmarna inom en ett visst territorium. Den som lever får se. Ärendet gick till röstning och 135 bejakade utskottets avslag, 96 protesterade och 8 avstod att rösta.
Men det fanns ändå anledning att göra några reflektioner. Igår diskuterades huruvida biskoparna skulle vara med i kyrkomötet, det vill säga ha rösträtt. Självklart kan man tycka i förstone. Men vid närmare eftertanke kan jag förstå att biskoparna själva inte vill dras in i systemet utan hålla sig utanför. Det ger dem en friare ställning. Samtidigt betyder det att de inte behöver ta ansvar för de beslut kyrkomötet tar. Om de skulle tvingas till det skulle vi sannolikt få se ett splittrat biskopsmöte. Men är de inte lite betänkligt att de inte vill vara med och ta ansvar?
Jag funderade flera gånger på att gå upp och tala, men måste erkänna att jag hade svårt att mobilisera någon gnista när vi ändå aldrig blir lyssnade till. Samtidigt var det så att flera av FK:s ledamöter var uppe och gjorde mycket goda inlägg så varför säga samma sak igen?
Det blev en lång, märkvärdigt lång debatt om detta med vegetarisk kost. Till och med själva ärkebiskopen var uppe och talade för motionen med motivationen att det "var en kul motion". Ett något svagt argument, tycker jag. När debatten fortgick blev jag påmind om situationen i Korint och Rom där detta också var aktuellt. Får vi äta kött eller inte? Paulus tog aldrig ställning men tillförde diskussionen ett bibliskt perspektiv. "Guds rike består inte av mat eller dryck, utan av frid, rättfärdighet och glädje i den Helige Ande". Det tycker jag är ett bra argument. Men det är klart att han knappast hade ett miljöperspektiv.
Lika lång och märkligt blev debatten om HBT-certifiering. Här gick argumentationen åt två olika håll. Förespråkarna menade helt riktigt att alla människor måste få känna sig välkomna till kyrkan. Men Berit Simonsson menade att vi inte skulle låta just RFSL certifiera oss och det har hon rätt i. De två linjerna mötte aldrig varanda. Alltså blir det förslag på HBT-certifiering för församlingarna i SvK. Jag lämnade in ett instämmande till Berits argumenation.
Lika besvärlig blev diskussonen om det ofödda barnets rätt till liv. Utskottet klistrade på oss etiketten abortmotståndare och Lennart Sacrédeus avfärdade etiketten genom att att säga att vi inte ska tala om vare sig abortmotståndare eller abortanhängare. Det handlar om att visa respekt för det ofödda barnet. Här menar jag att kyrkomötet borde ha ställt upp på motionen som handlar om att vi måste lyfta frågan och samtala vidare om den. Den kommer hur som helst att återkomma. Någon av de våra frågade: "Finns det foster som Gud inte vill?"
Och så kom dagens bottennapp levererat av ÖKS:s Bo Hansson. Han har plumpat till det förr. När Dan Sarkar talat för sin motion om att vi ska förbereda oss för polygami ifrågasatte Hansson detta å det kraftigaste. Han ifrågasatte Dans motiv och menade att syftet med motionen inte var allvarlig. Den var endast avsedd att genera kyrkomötet, att motionen var en provokation och att motionären först och främst men sedan också hela FK skulle skämmas. Om jag känner Dan rätt var och är han seriös. Men Hansson har misskrediterat motionärer förr och jag är ledsen för att jag inte försvarade Dan. Men jag tror vi alla blev överrumplade. Dan sa endast i en replik: "Jag har inget gott att säga om detta påhopp därför avstår jag". Så kan det gå till.
Men det fanns ändå anledning att göra några reflektioner. Igår diskuterades huruvida biskoparna skulle vara med i kyrkomötet, det vill säga ha rösträtt. Självklart kan man tycka i förstone. Men vid närmare eftertanke kan jag förstå att biskoparna själva inte vill dras in i systemet utan hålla sig utanför. Det ger dem en friare ställning. Samtidigt betyder det att de inte behöver ta ansvar för de beslut kyrkomötet tar. Om de skulle tvingas till det skulle vi sannolikt få se ett splittrat biskopsmöte. Men är de inte lite betänkligt att de inte vill vara med och ta ansvar?
Jag funderade flera gånger på att gå upp och tala, men måste erkänna att jag hade svårt att mobilisera någon gnista när vi ändå aldrig blir lyssnade till. Samtidigt var det så att flera av FK:s ledamöter var uppe och gjorde mycket goda inlägg så varför säga samma sak igen?
Det blev en lång, märkvärdigt lång debatt om detta med vegetarisk kost. Till och med själva ärkebiskopen var uppe och talade för motionen med motivationen att det "var en kul motion". Ett något svagt argument, tycker jag. När debatten fortgick blev jag påmind om situationen i Korint och Rom där detta också var aktuellt. Får vi äta kött eller inte? Paulus tog aldrig ställning men tillförde diskussionen ett bibliskt perspektiv. "Guds rike består inte av mat eller dryck, utan av frid, rättfärdighet och glädje i den Helige Ande". Det tycker jag är ett bra argument. Men det är klart att han knappast hade ett miljöperspektiv.
Lika lång och märkligt blev debatten om HBT-certifiering. Här gick argumentationen åt två olika håll. Förespråkarna menade helt riktigt att alla människor måste få känna sig välkomna till kyrkan. Men Berit Simonsson menade att vi inte skulle låta just RFSL certifiera oss och det har hon rätt i. De två linjerna mötte aldrig varanda. Alltså blir det förslag på HBT-certifiering för församlingarna i SvK. Jag lämnade in ett instämmande till Berits argumenation.
Lika besvärlig blev diskussonen om det ofödda barnets rätt till liv. Utskottet klistrade på oss etiketten abortmotståndare och Lennart Sacrédeus avfärdade etiketten genom att att säga att vi inte ska tala om vare sig abortmotståndare eller abortanhängare. Det handlar om att visa respekt för det ofödda barnet. Här menar jag att kyrkomötet borde ha ställt upp på motionen som handlar om att vi måste lyfta frågan och samtala vidare om den. Den kommer hur som helst att återkomma. Någon av de våra frågade: "Finns det foster som Gud inte vill?"
Och så kom dagens bottennapp levererat av ÖKS:s Bo Hansson. Han har plumpat till det förr. När Dan Sarkar talat för sin motion om att vi ska förbereda oss för polygami ifrågasatte Hansson detta å det kraftigaste. Han ifrågasatte Dans motiv och menade att syftet med motionen inte var allvarlig. Den var endast avsedd att genera kyrkomötet, att motionen var en provokation och att motionären först och främst men sedan också hela FK skulle skämmas. Om jag känner Dan rätt var och är han seriös. Men Hansson har misskrediterat motionärer förr och jag är ledsen för att jag inte försvarade Dan. Men jag tror vi alla blev överrumplade. Dan sa endast i en replik: "Jag har inget gott att säga om detta påhopp därför avstår jag". Så kan det gå till.
3 kommentarer:
Förfallet och avfallet sprider sig vidare i SvK...
Jag som suttit hemma och följt debatten tycker det är uppmuntrande när FK:s representanter deltar i debatten. Då vet man att det kommer något klokt och ofta uppbyggligt. Kyrkomötet kanske inte ändrar sig, men de är i alla fall tvingade att lyssna på goda argument. Jag önskar bara att ni hade tagit replikmöjligheten oftare för att inte så många tokiga inlägg skulle få stå oemotsagda. Kanske är det ett profetiskt uppdrag idag? GT:s profeter hade väl sällan framgång under sin egen tid.
Det är klart att vi måste göra det bästa i situationen. Jag tror FK är flitigast i talarstolen och detta med flera repliker är bra. Jag håller med om att vi ska synas och höras. Men du ska veta att det är ytterst påfrestande att det sällan eller aldrig spelar någon praktisk roll.
Skicka en kommentar