Frimodig kyrka agerar

Så är första dagen av andra sessionen över och det är dags för en kortare rapport. Det är inte helt enkelt att få med alla intryck, men några reflektioner i denna sena timma. Allmänintrycket efter den första dagens plenum är att det hela var i stort sett politiskt korrekt. Inte särskilt mycket teologi här, men tre kommentarer vill jag göra.

För det första började det hela med val till Läronämnden. Av olika skäl kom det för oss i Frimodig kyrka nästan lite överumplande. Tråkigt med tanke på att detta är ett viktigt val. Läronämnden är Svenska kyrkans hjärna och borde bestå av mycket teologiskt kompetenta människor. Tyvärr blev det inte så om man nu vill ha konservativ representation. Genom någon sorts kompromiss kom professorn i religionsociologi Eva Hamberg med. Det var i och för sig gott, men annars består Läronämnden av idel liberaler. Dag Sandahl påtalade detta och vi får försöka motionera om detta viktiga val till nästa år.

För det andra behandlades en motion som ville att kyrkomötet skulle rekommendera samtliga församlingar i Svenska kyrkan att använda sig av glutenfritt bröd och alkoholfritt vin i nattvarden. Här blev det ganska många inlägg. De liberala argumenterade uteslutande ur ett socialpolitiskt perspektiv. Nattvarden handlar helt om alkolister. Dessa tillsammans med barnen står i centrum. Någon menade till och med att det enligt svensk lag är förbjudet att ge alkohol till minderåriga. Man tar sig för pannan. De konservativa menade att frågeställningen egentligen är teologisk. Hur viktiga är instiftelseorden? Var går gränsen för vad som är nattvard och vad som inte är det? Två helt olika diskusssioner med andra ord, och som vanligt framstår de konservativa som människofientliga. Kanske måste vi försöka hitta andra vägar än de strikt teologiska. Hur det nu ska gå till.

För det tredje hade Frimodig kyrka (FK) i alla frimodighet föreslagit att vi skulle riva upp vigselbeslutet. Vi var fyra talare i detta angelägna ämne. Tre från Frimodig kyrka och en försvarare från utskottet. De tre från FK var Dan Sarkar, undertecknad och Berit Simonsson. Det var naturligtvis Mission Impossible, men ändå viktigt. Jag meddelade kyrkomötet att jag kommer att ansöka om fribrev från kammarkollegiet. Om inte Svenska kyrkan kan hjälpa mig kanske Kammarkollegiet kan, resonerade jag. Även om våra inlägg inte hade någon framgång tyckte jag mig lägga märke till en talande tystnad. Jag tror saken kommer upp igen och igen och igen.

Kvällen avslutade med stiftsmiddag hos Ärkebiskopen och jag placerades tillsammans med bland andra några ledamöter från Sverigedemokraterna och en moderat. Vi förde ett artigt, men också inspirerande samtal. Det visade sig att de i sak höll med mig om vigselbeslutets olycka. Men de sa ingenting i plenum. Detta är kännetecknande. Frimodig kyrka möts med stor respekt och ledamöterna lyssnar när vi talar. Jag tror vi hade minst tio inlägg denna första dag och jag tror att vi kommer att vinna mark allteftersom veckan och åren går. Jag är positiv när det gäller framtiden, även om jag numera inte bara tänker på kyrkomötet som "det så kallade kyrkomötet" utan också om Läronämnden som "den så kallade Läronämnden".

Nu blir det god natt och fortsättning följer i morgon.