I början av veckan var jag lite sjuk och passade då på att se på ett klipp som kom med ett utskick. Det är direktorn för Claphaminstitutet, Per Ewert, som föreläser utifrån sin avhandling. Hans avhandling handlar om hur Sverige blev sekulariserat. Jag har själv inte läst den, men den lär finnas i sin engelska version på nätet. Jag var måttligt intresserad eftersom jag tycker att jag lärt mig hur (S) med stor beslutsamhet undergrävt Svenska kyrkans kristna identitet. Men, som sagt eftersom jag var lite sjuk, kunde jag fördriva tiden. Så jag lyssnade. Och det var en mycket bra föreläsning eller snarare berättelse om hur (S) medvetet och tålmodigt burit sig åt med hjälp av politiken. Jag skulle nog också vilja tillägga på grund av en svag och eftergiven kristenhet. Exempel?
När skolväsendet skulle göras om i början på 1960-talet gjordes Sverige största protestlista. Namninsamlingen innehöll över 40 % av Sveriges befolkning. Man ville att kristendomen skull vara kvar i skolorna. Per Ewert sökte sig som en riktig forskare till Socialdemokraternas partistyrelsers protokoll och lusläste för att se hur (S) reagerade på namninsamlingen. Det fanns inte en rad om denna! (S) valde inte bara att helt bortse från den. Man förbigick den med tystnad. Tala om maktfullkomlighet.
Föreläsningen hittar du här och den börjar 6 minuter in i klippet.
https://www.youtube.com/watch?v=8n9r3iAduC0
Per Ewert har också publicerat en bok utifrån sin avhandling. Den heter Landet som glömde Gud.
Svensk Pastoraltidskrift valde i senaste numret av SPT, nr 24 2022, arr recensera en annan intressant bok på temat. Det heter Kristenhetens slut som västerlandets samhällsbärare. Den är skriven av en fransk filosof och historiker. Hon heter Chantal Delson (1947-). Vad jag förstår av recensionen har hon samma tankar som den irländske professorn vid Princeton Peter Brown (1935-) De hävdar båda att Europa aldrig blev riktigt kristnat. Den kristna tron lade sig ovanpå hedendomen och nu när kristendomen förlorat greppet kommer hedendomen fram. Jag har i dag beställ den förra boken och lovar återkomma, men det här är skälet till att jag inte längre bloggar så mycket om kristendomens svaga ställning eller Svenska kyrkans svek på mina bloggar.
Markus Hagberg har skrivit en recension på en annan nyutkommen bok som heter Betongväldet - den socialdemokratiska maktapparaten och hur den hotar vår demokrati. I den skriver han bland annat:
Slutsatsen att den socialdemokratiska politiken inte kan ses som något annat än ett 100-årigt övergrepp är en nödvändig konklusion. Det finns så mycket forskning på området (Sven Thidevall, Urban Claesson, Daniel Alvunger, Lennart Ahlbäck, Klas Hansson, Dag Sandahl och Jesper Bengtsson - för att nämna några) att detta kan ghävdas som ett faktum.
Nej, jag behöver inte försöka övertyga mig själv eller andra. Men tillsammans bör vi kristna ägna tid och kraft åt att sprida fakta. Många kristna är blinda för saken och det gör att de inte heller ser efter alternativen.
I morgon reser jag till Stockholm för att bland annat fira mässan, men jag önskar er alla en god helg!
1 kommentar:
Maktens försök att infiltrera eller omforma kyrkan är betydligt äldre än Socialdemokraterna. Det är bara att se hur Gustav Vasa lät kyrkan bli en statskyrka och hur senare kungar nyttjade kyrkan för sina syften, inte minst i krig. Låt vara att läran fick vara ifred. Jag försvarar absolut inte S agerande. Där delar jag din inställning. Men sannolikt hade utvecklingen blivit densamma oavsett vilka som styrt, men med viss fördröjning.
Skicka en kommentar