De flesta gudstjänstfirare har liten förståelse av vad som sker med vår Svenska kyrka, - tror jag. Den bild som återges i massmedia är ett led i förvandlingsnumret. Det betyder att de flesta ser att något händer alltifrån hur kvinnoprästmotståndarna fortfarande jagas till bråket om skolavslutningarna. Men jag tror inte att det är så många som verkligen förstår vad som händer bakom kulisserna. Kanske kan den bok vi fick på Kyrkans Hus häromkvällen kasta ljus över vad som sker. Jag såg i en blogg att Dag Sandahl kallar Forskningssekretariatet i Kyrkans Hus för ideologiproducent. Det ska antagligen förstås ironiskt, men om det ligger ett uns av sanning i det utgör också Kyrkans Hus en stor del i förändringsarbetet. Där finns också resurserna att kunna åstadkomma en förändring. Men roten till förändringen, begynnelsen av kampen om folkkyrkan finner vi hos Socialdemokraterna.
Det för alltför långt att visa det i en blogg men det går faktiskt att se det klart och tydligt om man till exempel läser Daniel Alvungers doktorsavhandling - om den socialdemokratiska kyrkopolitiken under åren 1944-1973. Då hade Einar Billing och ungkyrkorörelsen som arbetade för att Guds Ord skulle ges till folket och för att syndernas förlåtelse skulle räckas till alla just förlorat den stora striden: Biskop Sven Thidevall skrev sin avhandling med titeln Kampen om folkkyrkan där han noggrant beskriver hur Einar Billings motion 1929 fick läggas till handlingar. Den som drog upp riktlinjerna var socialdemokraten, riksdagsmannen och prästen Harald Hallén (1885-1967).Från 1953 arbetade han med att utforma programmet med hjälp av nyckelorden frihet, jämlikhet och broderskap. Han tänkte sig att vi människor kunde hjälpa Gud att bygga Guds rike på jorden. Och på den vägen är det.
Det verkar vid en genomläsning av boken vi fick i torsdag som att det fortsättningsvis går att använda numera framlidne professorn Gustaf Wingren (1910-2000) och hans folkkyrkoteologi. Det är lite märkligt eftersom han sällan eller aldrig togs i anspråk så länge han levde. Jag misstänker att han aldrig ställt upp på det. Wingren var alltid mån om Svenska kyrkan skulle vara folkets kyrka eller vardagens kyrka. Han vill bejaka den vanliga människan om jag får uttryck mig så. Men samtidigt var han stark motståndare till de högkyrkliga med deras betoning på den särskilda uppenbarelsen, ämbetet och liturgin. Han var också lika stark motståndare till de frikyrkliga församlingarna som han betraktade inte bara som föreningar utan som kotterier för inbördes beundran. Sådant är bra att använda sig av i kampen om folkkyrkan.
Den som vill kan säkert skaffa boken vi fick. Den heter Folkkyrkotanken - innehåll och utmaningar och översikten har gjort av Jonas Ideström som också medverkade på seminariet. Där redogör han för bakgrunden och för de tio sista årens forskning om folkkyrkan.
Det som intresserade oss, som redan läst allt ovan, var naturligtvis med vilket innehåll tänker man (?) sig nu fylla begreppet folkkyrkan. Är begreppet inte kört? Nja, vi måste ha kvar det av olika skäl. Läs Socialdemokraterna vill det. Och så det folkliga Centerpartiet förstås. Den som vill kan själv läsa sossarnas kyrkopolitiska program antaget så sent som 21 juni 2000.
Det som har skett nu beskrivs bäst som förskjutning från "kyrka" till "folk". Demokratin är grundvalen för Svenska kyrkan och nu gäller det att göra teologi av detta och att förankra den i utbildningarna. Det är frestande att skriva mer om detta, men en liten blogg är otillräcklig. Om målet nås kommer vi att få en folkkyrka som i mänsklig kraft arbetar med att förverkliga Guds rike på jorden eller åtminstone i Sverige. Eller som partiledaren Stefan Lövén sa: Svenska kyrkan är viktig för oss socialdemokrater när vi ska föra ut vårt program om frihet, jämlikhet och solidaritet.
Kanske du käre läsare av denna blogg nu förstår lite bättre vad som händer bakom kulisserna.
Det för alltför långt att visa det i en blogg men det går faktiskt att se det klart och tydligt om man till exempel läser Daniel Alvungers doktorsavhandling - om den socialdemokratiska kyrkopolitiken under åren 1944-1973. Då hade Einar Billing och ungkyrkorörelsen som arbetade för att Guds Ord skulle ges till folket och för att syndernas förlåtelse skulle räckas till alla just förlorat den stora striden: Biskop Sven Thidevall skrev sin avhandling med titeln Kampen om folkkyrkan där han noggrant beskriver hur Einar Billings motion 1929 fick läggas till handlingar. Den som drog upp riktlinjerna var socialdemokraten, riksdagsmannen och prästen Harald Hallén (1885-1967).Från 1953 arbetade han med att utforma programmet med hjälp av nyckelorden frihet, jämlikhet och broderskap. Han tänkte sig att vi människor kunde hjälpa Gud att bygga Guds rike på jorden. Och på den vägen är det.
Det verkar vid en genomläsning av boken vi fick i torsdag som att det fortsättningsvis går att använda numera framlidne professorn Gustaf Wingren (1910-2000) och hans folkkyrkoteologi. Det är lite märkligt eftersom han sällan eller aldrig togs i anspråk så länge han levde. Jag misstänker att han aldrig ställt upp på det. Wingren var alltid mån om Svenska kyrkan skulle vara folkets kyrka eller vardagens kyrka. Han vill bejaka den vanliga människan om jag får uttryck mig så. Men samtidigt var han stark motståndare till de högkyrkliga med deras betoning på den särskilda uppenbarelsen, ämbetet och liturgin. Han var också lika stark motståndare till de frikyrkliga församlingarna som han betraktade inte bara som föreningar utan som kotterier för inbördes beundran. Sådant är bra att använda sig av i kampen om folkkyrkan.
Den som vill kan säkert skaffa boken vi fick. Den heter Folkkyrkotanken - innehåll och utmaningar och översikten har gjort av Jonas Ideström som också medverkade på seminariet. Där redogör han för bakgrunden och för de tio sista årens forskning om folkkyrkan.
Det som intresserade oss, som redan läst allt ovan, var naturligtvis med vilket innehåll tänker man (?) sig nu fylla begreppet folkkyrkan. Är begreppet inte kört? Nja, vi måste ha kvar det av olika skäl. Läs Socialdemokraterna vill det. Och så det folkliga Centerpartiet förstås. Den som vill kan själv läsa sossarnas kyrkopolitiska program antaget så sent som 21 juni 2000.
Det som har skett nu beskrivs bäst som förskjutning från "kyrka" till "folk". Demokratin är grundvalen för Svenska kyrkan och nu gäller det att göra teologi av detta och att förankra den i utbildningarna. Det är frestande att skriva mer om detta, men en liten blogg är otillräcklig. Om målet nås kommer vi att få en folkkyrka som i mänsklig kraft arbetar med att förverkliga Guds rike på jorden eller åtminstone i Sverige. Eller som partiledaren Stefan Lövén sa: Svenska kyrkan är viktig för oss socialdemokrater när vi ska föra ut vårt program om frihet, jämlikhet och solidaritet.
Kanske du käre läsare av denna blogg nu förstår lite bättre vad som händer bakom kulisserna.
3 kommentarer:
Vilken kyrka? Du sveper med stora penseldrag. Dissenterlagarna infördes när ståndsriksdagen avskaffades och dessförinnan fanns inte begreppet " svenska kyrkan". Prästeståndet avskaffades, blev tillsammans med biskopar som dessförinnan var självklara riksdagsledamöter gjorda " andliga". Skall inte gå närmare in på skolväsendets förändring därefter eller inflytandet av kyrkolagen 1686, ej heller den katolska trons kvarlevande en bit in på 1600-talet eller Stockholms blodbad dessförinnan utan blott säga att förändrade organisationsformer är intet nytt! Är det en radikal förändring någonstans är det nog mer en klerikal fråga än en organisationsfråga. Ideologiska förändringar såväl ovanifrån som underifrån har skett århundraden igenom. Kan som exempel ta mina "schartuanska" nu döda släktingar sim i kyrkan hörde " rätte lärare", hade katolska bilder på Jesu hjärta i Bibeln, läste Jakob Otto Hoofs postilla och dess mystik liksom J B Louvignys " Thet fördolda lifvet med Christus i Gud", och slängde mynt i en hednisk offerkälla, som tömdes av skolläraren varpå det sades i den lilla socknen i Mark att det var därför han dog i spanska sjukan. Har jag sett allt detta? Nix men jag har lyssnat och läst. Det finns lite fler komplexa problem då som nu, varken Uppsala eller dess antagonister har hela kartan, folkfronhet ser annorlunda ut, oavsett kyrkoorganisation. Det kallas process eller nådens ordning, det sker i en annan kyrka, en osynlig. Fö har inget enskilt samfund fått nått löfte av Jesus./ Magnus Olsson
Den sekulärt grundade "folkkyrkan" som inte bygger på Kristus och som följaktligen saknar det apostoliska ämbetet, sakramenten, helig skrift, apostolisk tro och tradition. Därför vill man med demokratins hjälp likt Nietzsche hamra fram egna nya budord som passar den egna ideologin. Den så kallade teologin måste överensstämma med de demokratiskt fattade besluten. Detta projekt söker man skydda med stordrift eftersom det varar så länge pengarna räcker.
Det var en enkel historieskrivning. Saken är snarare den att den kyrkosyn som kommer till uttryck hos bloggägaren H S med ex husförsamling eller " celler" är en variant på det Som förenklat kallas baserat på demokrati. Det är ungefär samma problematik som äldre beskrivning av sk kyrkliga väckelserörelser kämpar med dvs när engetskyrkan brutits ned under påverkan av nya idéer. När socken och en luthersk kyrkosyn där den sakramentala gemenskapen byts mot individuell omvändelse. Tyvärr blir snacket om förändring av kyrkan på basis av så enkla nycklar meningslös. Det är inte där förändringen äger rum. /Magnus Olsson
Skicka en kommentar