GOTT NYTT ÅR - 2010

Det är Nyårsafton. Klockan är 15.30. Jag ska strax ge mig upp till Sjukhuset eftersom jag numera åtminstone delvis är sjukhuspräst. Jag måste bara nämna att denna tjänst berikar mitt liv väsentligt. Här möter jag verkligheten i större utsträckning än annars. Jag ska ha en enkel gudstjänst där kl 18 innan Kari och jag går hem till Kerstin B i kväll där vi ska ha vår uppesittarkväll tillsammans med några vänner.

Jag har precis läst en mycket intressant artikel om karisamtisk teologi skriven av TD Göran Wiking, sjömanspräst i Singapore. Han visar på motsättningen mellan karismatisk/evangelikal och liberal teologi, mellan kyrkan i nord och kyrkan i syd. Det blir alltmer uppenbart att den liberalteologiska teologin inte har något gott att erbjuda den längtande människan. Det är i och för sig inget nytt men behöver sägas eftersom vårt land och tyvärr också vår svenska kristenhet överflödar av liberalism. Jag känner att jag behövde läsa denna spännande artikel. Jag tycker hösten har varit ovanligt tung, - andligt sett.

Kyrkomötets beslut om en förändrad syn på äktenskapet betraktar jag som en ren katastrof. Jag har inget att säga om att staten tar ett sådant beslut. Jag vill inte se ner på de homosexuella. Det är inte det det handlar om utan om vad Kyrkan lär om äktenskapet och hur det uttrycks i vigselgudstjänsten. Hur i all sin dar kan ett kyrkomöte ta ett sådant beslut de tog utan att ägna en tanke åt följderna? Det vittnar om total förvirring, en blindhet långt värre än vi kunnat se hittills. Jag befarar att det ganska snabbt går utför. Låter det bittert? Jag tror inte det, men cynismen anfäktar mig hela tiden.

Det är min övertygelse att ur katastrofer kan något mycket gott komma. Jag ber, tror och hoppas att de heligas gemenskap ska komma att bli allt viktigare. Dem kommer att uttryckas på olika sätt som gudstjänstgemenskaper, kommuniteter, gemenskaper, cellkyrkor av olika slag ... Inom mig bär jag fortfarande på visionen om lekmännens uppvaknande och ansvarstagande och år 2010 kommer jag att arbeta för detta på olika sätt. Men det ska jag återkomma till.

Det ska bli spännande att på nära håll följa det kyrkopolitiska spelet. I bästa fall kanske jag kan få bidra med någon bit klassisk kristen tro här eller där. Jag har ju möjligheten att något bidra till såväl Växjö stift där jag är ersättare för Dag Sandahl i stiftsstyrelsen och till kyrkan som helhet genom kyrkomötet. Dag vill nog gärna att vi turas om med stiftsstyrelsen eftersom det är en ganska betungande post. Jag lägger härmed in en länk till FK-gruppen - www.frimodigkyrka.se/content/view/27/96. Också det politiska spelet ska jag fortsättningsvis berätta om på denna blogg som jag tänker fortsätta använda mig av.

Den här gången ville jag bara skriva några rader för att önska er alla ett riktigt gott nytt år 2010.

GOD JUL

Julen tycks komma fortare och fortare för varje år. Det är naturligtvis en högst subjektiv känsla, men ändå verklig. Vid 13 kommer Claes och Elisabet (vår dotter) för att äta lunch med oss. 15 går Kari och jag till Församlingshemmet för att fira jul med ett 80-tal vänner. Det ska bli roligt att få träffa dem just på julafton. Vid 17 ska jag besöka ortopeden på Värnamo Sjukhus och 18 läsa julevangeliet, sjunga några psalmer och tillbe Frälsaren. Sedan blir det tillbaka till Församlingshemmet och därefter går Kari och jag hem för att dela en stund med varandra i tacksamhet över att Gud har kommit till oss. Och i tacksamhet för våra barn och barnbarn. Inte heller ska jag glömma mor och far i Katrineholm.

Vid 23 börjar så årets stora julnattsmässa. Den är alltid festlig. Fullsatt kyrka betyder knappt 700 personer och alla hemmavarande präster och diakoner i fullt arbete med att tjäna Gud och människor med Honom som vilar i krubban. Men trots att kl nu bara är 12 har ett visst vemod redan infunnit sig. I Kyrkans tidning hade KG Hammar en betraktelse över evengeliet som utvecklade sig till motsatsen. I SvD fortsatte krönikören på samma tema. KG Hammar talade om "den kristna konstruktionen" och Thomas Gür skrev att det inte spelade någon roll om nattens firande var historiskt förankrat eller ej. Det är möjligheten att genom handling förverkliga idéer till verklighet som är det viktiga, visste han. Jag fick ett mail från en gammal barndomskamrat för några veckor sedan. Hon är tillsammans med en Värnamobo och kommer hit till julen. Hon undrade när vi firade gudstjänst och ville gärna komma för att få "lite hopp inför framtiden". Nu ber jag till Gud att jag aldrig ska komma på skam, aldrig överge Honom som en gång för längesedan kom till mig utan kunna hålla ut i en värld fylld av mörker och lögn.

Kyrkan firar jul därför att Gud har blivit människa. Han som av evighet är Gud har i denna natt antagit mänsklig natur. Genom sin mänskliga natur kunde han lida och dö tillsammans med oss och genom sin gudomliga natur kunde han uppväckas från de döda och föda oss till ett levande hopp. Vår tro, vårt hopp och vår kärlek må vara subjektiv, men den är född ur och förankrad i en obejktiv verklighet. Det är sannerligen något att fira! God jul alla vänner!

Lite mer om ...

Ursäkta om jag blir lite självcentrerad, men som du förstår av förra bloggen försöker jag samla ihop mina insatser. Helst skulle jag vilja ha allt på en och samma sida, men det blir visst svårt. Nu har jag iallafall lagt till länken Bibelförklaringar här vid sidan om. Just ikväll har jag avslutat 2 Thessalonikerbrevet och min kärlek till Guds ord växer sig allt starkare. Klicka på http://www.bibelforklaring.nu/ så kommer du till de förklaringar jag åstadkommit hittills. Det har blivit en del. Du kan klicka på dem och så lyssna direkt på datorn. Är det inte fantastiskt? Förklaringarna finns även som skriftliga kompendier.

Som jag berättade tidigare har jag blivit invald i kyrkomötet. Det är med blandade känslor jag tar mig an det. Är det verkligen möjligt att göra någon skillnad? Om du klickar på http://www.frimodigkyrka.se/content/view/27/96/ får du en uppfattning om vilka som sitter med i kyrkomötet och vad vi vill arbeta för. Jag skrev något om lekmännen och de små sammanhangen. Jag tror verkligen att det hela avgörs där. Men naturligtvis ska vi inte spela ut detta mot det som sker i de större sammanhangen, men de båda behöver varandra.

Ibland är det skönt att dela med sig.

Kan du hjälpa mig?

Just nu behöver jag någon som kan hjälpa mig att administrera www.cellkyrkan.nu. Det gäller att sprida information om hemsidan, att hålla den uppdaterad, att följa skeendet i vårt land och att hitta nya vägar för att stärka lekmännen. Min vision är att få vara med om att bilda tusentals nya grupper, samla dem i nätverk och se hur Guds rike utbreder sig trots Svenska kyrkans brist på engagemang.

Det står alltmer klart för mig att det inte är en mans jobb att bistå skeendet i landet. Nu behövs det hela gemenskaper. Det behövs heliga gemenskaper som i sig är och agerar myndigt. De ska själva välja att bekänna sig till och leva med den enda Kyrkan, - inte därför att de måste eller för att andra säger det.

Om du vill vara med i detta arbete får du gärna kontakta mig på min email: hakan.sunnliden@svenskakyrkan.se. Kanske kan du bli en länk i den kedja jag tror Herren vill låta mig ingå i. Du kanske inte är dataexpert, men kan medverka på annat sätt. Skriv några rader så ber jag att få återkomma med fler tankar.

Jag är mycket glad för att kunna berätta för dig att den bok jag skrivit De heligas gemenskap - om celler inom Svenska kyrkan kommer att ges ut av Artos förlag, ett av de bästa kristna förlagen enligt mitt tycke. Jag kan också berätta redan nu att Cellkyrkan i Värnamo nu blir alltmer självgående. Det finns nu ett ledarskap som vill gå vidare och jag känner att jag alltmer får tjänstgöra som "konsult", samtidigt som jag själv vill vara med i en cell. Det är svårt att vara utan livet i de heligas gemenskap när man väl vant sig.

Vi kommer sannolikt att genomföra en cellkyrkokonferens i Värnamo 16-18 april 2010, men det ber jag att få återkomma med. Jag ska framöver berätta mer för dig om hur livet och arbetet i Kristus utvecklar sig.

Kristen utan kyrka?

Det står alltmer klart för mig att varje cell behöver ingå i ett sammanhang. Alternativet är förstås att den inte gör det vilket betyder att den i princip har lämnat den kristna Kyrkan. Under senare tid har det vid flera tillfällen stått klart för mig att en möjlig utveckling av postmodernismen och svensk kristenhets tafatthet är just att helt och hållet gå över till privatkristendomen. Historiskt betyder det att gå från det ena diket till det andra. Tidigare var det den allrastörsta synd att "bilda eget". Etablerade kyrkor och samfund ondgjorde sig mot detta under hela 1900-talet. Tänk bara vad medlemmarna i Livets Ord fick gå igenom när det "bildade eget"! Och kom ihåg att den värsta förföljelsen stod de kristna för. Glöm inte det! Hela situationen var mycket oskickligt hanterat av de kristna.

Under dagar som kommer verkar många vara på över till det andra diket. I det diket är det privatkristendom för hela slanten. I bästa fall talar man om Jesus men man vill inte tillhöra något man kommit att förakta. Jag kan förstå reaktionen om det inte vore för det att den oftast bygger på ett missförstån. man har förväxlat sin församling och sitt samfund med Kristi Kyrka. När det sker kastar man ut barnet med badvattnet. Det är så sorgligt att se. Och lika sorgligt att etablissemanget inte verkar bry sig. Vad görs för att förklara för människor att till exempel Väranmo församling, Svenska kyrkan och Kristi Kyrka inte är identiska storheter? Var finns sambanden emellan dem? Vad kan vi eller rent av ska vi bortse från?

Det finns många skäl att samtal om ekklesiologi framöver.