En bra början

När klockan slog 12 var vi tillsammans med vänner hos Kerstin B. Hon hade ordnat en mycket trivsam och avkopplande fest för oss. Tänk vilken nåd att inte behöva var ensam och övergiven. Ibland kan jag känna det som så, men en kväll som denna visar att jag uppenbarligen har fel. Gud är med oss och hans folk förstår.

Så har det nya året inletts. Kari och jag började det hela med att fira Högmässan i Värnamo kyrka. Vår nye kyrkoherde Pär-Magnus Möller, en god teologi och predikant predikade över evangeliet; det om trädgårdsmästaren som ville ge fikonträdet ett år till, - innan det huggs ner. Kyrkoherden sa något som i svenska öron är minst sagt kontroverisellt. Han sa att förr eller senare kommer trädet att huggas ner om det inte bär den frukt som förväntas. Evangelium är, fortsatte han, att trädet får stå kvar ett år till! Det är inte detsamma som att det ofruktsamt får stå kvar hur länge som helst. Det är en lisa för själen att lyssna till vår nye kyrkoherde. Det ska till en särskild personlig gåva för att kunna uttrycka sig rakt och mjukt på en och samma gång. Vi gick uppbyggda hemifrån.

Närmast händer det att barnen och barnbarnen kommer till Trettondagshelgen. Då blir det full rulle i vår lägenhet på Jönköpingsvägen 9 i Värnamo. Det må vara hänt.

Sedan ser jag fram emot att Hans Sundberg, Vineyards grundare, kommer på besök. Han kommer nog på torsdagkväll. Vi är mycket goda vänner och har en hel del att tala om när vi träffas. Ända sedan skoltiden har vi gemensamt burit på och bett om väckelse för Sverige. Jag fick en God Jul-hälsning från en annan klasskamrat; Klas Lindberg, pastor och föreståndare i Betlehemskyrkan, Stockholm. Han berättade att han skrivit en bok Konsten att tala så att folk lyssnar. Den kommer ut 24 januari på Artos. Klas har under senare år läst retorik och menar att det är användbart i predikan. Jag tror att han har rätt och ska med glädje införskaffa boken när den kommer. Det är en bra början på det nya året 2010.