Då har vi lagt ännu en vecka bakom oss och en ny har börjat. Det har hänt mycket i veckan som är värt en blogg. Jag ska ge några exempel som kan få utgöra bakgrund till min nästa blogg om vad som sades när Värnamo församling anordnade en helg kring konceptet Tilltro.
Det första exemplet kommer från . Helle Klein gjorde tydligen bort sig rejält eftersom hon fick sparken från Kyrkans Tidnings ledarredaktion. Får man sparken därifrån har man verkligen trampat i klaveret, tänker jag. Jag orkar inte dra historien utan hänvisar främst till Dag Sandahls blogg från 29 februari som har rubriken Det milda vanvettet. Vill man lyssna till försvaret kan man läsa Seglora smedja.
Det andra exemplet från veckan är det kommande beslutet att inseminera ensamstående kvinnor det vill säga lagstifta bort barnets rätt till en pappa. Idag hade Thomas Idergard, Svenska Dagbladet en mycket bra opinionsartikel i ämnet. Är det en tidsfråga innan Ärkebiskopen ändrar uppfattning i frågan?
Ett tredje, mer närliggande exempel, är den varning som bland andra Världen Idag informerar om. Det handlar om hur Domkapitlet i Göteborgs stift försöker hindra oss präster från att leda gudstjänster och att predika i till exempel Missionsprovinsen. Tidningen Kyrka och folk som jag för övrigt varmt rekommenderar ägnar i veckan ett temanummer åt saken. Nu har, på kort tid, domkapitlen i Växjö, Luleå, Göteborg och Visby i mitt tycke handlat synnerligt märkligt. De ger intryck av att ha blivit redskap i kyrkopolitikernas, läs (S) och (C), hand. Domkapitlen tappar inte bara i förtroende utan deras existens hotas också. Vi präster behöver inga sådana domkapitel. Som domkapitlen fungerar idag räcker det med världslig domstol och Stiftstyrelsen.
Ännu ett exempel, det fjärde, är utfrågningen av de sju biskopskandidaterna till Skara stift. Den som är intresserad av utfrågningen kan klicka här. De fick bland annat den oförskämda frågan om de kunde tänka sig att prästviga sådana som höll fast vid den klassiskt kristna synen på äktenskapet. Kyrkomötet har beslutat att det finns två hedervärda ståndpunkter i äktenskapsfrågan och att den inte ska ha betydelse i samband med anställning. Ord som nu visar sig fullständigt tomma, helt sakna betydelse. En, säger en, kunde tänka sig att viga kandidater med klassisk äktenskapssyn. Staffan Grenstedt är dessutom en av huvudkandidaterna, men kan vara körd i och med detta.
Ja, det var ingen vidare exempellista. Det verkar som att förvirringen bland de ledande (vilka de nu är?) är närmast total. Vänsterideologerna sliter sönder Svenska kyrkan, Ärkebiskopen ändrar åsikt, Domkapitlen agerar teologiskt undermåligt och rättsosäkert och jakten på traditionellt kristna är i full gång. Svenska kyrkan hotas av öppet inbördeskrig. Det enda positiva jag kan ana i sammanhanget är att kyrkopolitikerna trots allt synes tappa kontrollen. De har världslig makt, men ingen andlig.
1 kommentar:
Många av oss känner kvinnor som nått 35+ och som plötsligt längtar så enormt mycket efter barn egentligen varit ganska svåra att umgås med i relationer. Därför har det naturliga urvalet gjort att ingen man i deras närhet vill ha barn med dem. Att då låta samhället befrukta dem artificiellt och låta skattepengar bekosta det hela är både dumt och ett brott mot Darvins lära om det naturliga urvalet. Hur kommer samhället att se ut i framriden om det gång på gång skall motarbeta naturen? Jag hade inte reagerat om det varit frågan om assisterad befruktning pga sjukdom, men när det visar sig att det är frågan om kvinnor inte klarar av att leva med män så måste man fråga sig hur de assistansbefruktade barnens liv ser ut om ett par decennier. Tror egentligen våra politiker att kvinnor som inte klarar av att leva med män kan ge barn en bra uppväxt?
Skicka en kommentar