Vilken härlig dag

 Det har varit en bra dag - även om den ännu inte är helt slut. Först besökte jag högmässan i S:t Stefanus på Gotlandsgatan. Där predikade veniaten Anders Lundberg. Efteråt samtalade jag något med en broder. Det visade sig att han tillhörde Det norske samfunn och eftersom jag är gift med en norska blev det ett intressant samtal. Vi får se om det blir någon fortsättning på det. Jag menar om vi intresserar oss mer för detta samfunn.

Sedan bar det i väg till 3 Arena och dagens match, Bajen mot Kalmar. Jag köpte biljett på plats men fick en alldeles utmärkt sittplats med reducerat pris. Första halvleken var helt och hållet i Bajens händer. 1-0 i pausvilan. Den andra halvleken inleddes med ett präktigt självmål av Kalmar. 2-0 som också blev slutresultatet. Lite tråkigt spel i andra halvlek eftersom det mest gick ut på att säkra segern. 

Målgöraren Paulus Abraham (sic!) kramas om av Karlsson.

Det var ett bra sätt att fira vår 1-års dag, ett år sedan vi flyttade till Stockholm och Herren, av nåd, gav oss en finfin lägenhet. 

Alldeles nyss sereverade kära hustrun en utomordentlig middag. Nu kan jag inte önska mer.

Waxholm

 I dag denna soliga julidag passade det bra med en båtutflykt. Vi tog båten från Strömkajen till Waxholm. 

Vi tog en promenad, åt lite lunch, men stannade inte så länge utan var hemma hyfsat tidigt. Men tänkt vilken förmån att kunna gör a en sådan resa och när det passar göra om den.

I morgon är det 6 söndagen efter Trefaldighet, men det är också exakt ett år sedan vi flyttade till Stockholm. Och Bajen spelar mot Kalmar.

Ha en god fo9rtsättning på helgen!   

Vad håller Svenska kyrkan på med?

Det är i våra dagar högst relevant att fråga vad Svenska kyrkan håller på med. Avståndstagandet mot allt vad som liknar väckelse, karismatik eller hög kyrklighet har jag levt med i hela mitt liv. På den punkten vet jag mycket väl vad som ogillas, men nu blir oginheten bli alltmer synlig och besvärande.

Det är inte längre bara Laestadianerna, EFS eller Missionsprovinsen som betraktas med oblida ögon. Nu drar man även åt svångremmen för de sina. Jag tänker på biskop Johan, Birgitta Ed och hennes medarbetare på Fållökna. Och när det börjar dra finns det genast människor, också präster, som börjar bygga upp motståndet. I det senaste numret av Kyrkans tidning har ändå docenten och präst kollegan Klas Hansson försökt ställa saker och ting i ordning. Du kan läsa hans redogörelsen här. Den är läs- och tänkvärd. 

Ännu ett exempel är Strängnäs stiftets ovilja att godkänna öken mässan. Den anses avvika från Svenska kyrkans ordning. Jo, kan så vara, men den som är noggrann kan också se ett och annat övrigt som också avviker från Svenska kyrkans ordning. Varför plötsligt bli så noggrann när det gäller människor som vill fira den heliga mässan på ett så seriöst och påtagligt sätt som gestaltas i öken mässan? Är man rädd för att det ska sprida sig? Man kan verkligen fråga sig vad Svenska kyrkan håller på med.

För övrigt har jag i dag blivit ombedd att leda dagens högmässa i Missionsprovinsens sammanhang. Så nu går jag dit.

Missionsprovinsens debattartikel

Tyvärr fick jag kasta förra inlägget i papperskorgen. Det blev något fel i programmeringen, Men här kommer ett nytt inlägg. 

Härom dagen kom Kyrkans tidning i vanlig ordning till mejlen. Där kunde jag läsa en debattartikel från biskop Bengt Ådahl med medarbetare. Den var välskriven och hållen i en vänlig ton. Du kan läsa den i sin helhet genom att klicka här (tror jag)

Det vore fantastiskt att se ett lika vänligt svar från någon av biskoparna i Svenska kyrkan. Vi är rätt många som lider med henne och det vore fint att få höra något från våra biskopar. Jag skickar med ett litet utdrag ur artikeln nedan.

När Missionsprovinsen bildades var det inte därför att vi önskade splittring. Tvärtom skedde det efter årtionden av växande oro över att Svenska kyrkans ledning allt mer valde att anpassa sig till tidsandan snarare än att låta sig korrigeras av Skriften och bekännelsen.

Erfarenheten visade redan då att det som först beskrivs som en generös samexistens mellan olika uppfattningar med tiden tenderar att övergå i krav på likformighet. Gång på gång har det försäkrats att ursprungliga uppfattningar i omstridda frågor fortfarande ryms inom kyrkan. Samtidigt ser vi hur möjligheten att faktiskt leva, undervisa och utbildas utifrån dessa uppfattningar gradvis begränsas. Det som tidigare ansågs vara en legitim uppfattning blev först en avvikande, därefter en marginaliserad och slutligen en otillåten uppfattning. I praktiken har den som omfattar en tidigare legitim uppfattning blivit diskvalificerad för kyrklig tjänst.

 Vad jag vet är det här en sanningsenlig beskrivning. Hur kan det komma sig att representanter för Svenska kyrkan inte vill föra samtal med Missionsprovinsen? De har ju samma bekännelse! 

Kyrkliga förbundet

 Nu är det några år sedan jag besökte Hjortsberga gården utanför Alvesta. Där har Kyrkliga Förbundet haft sitt Midsommar läger under ett antal år.

Kyrkliga Förbundet bildades 1923. Under några år bildades flera liknande organisationer för kristen tro. Vid den tiden hade frikyrkligheten slagit rot i landet och Svenska kyrkan eller åtminstone dess medlemmar förstod att det behövdes nya gemenskaper, Kyrkliga Förbundets o0rganisation arbetar för att:

"inom vår svenska kyrka arbeta för bevarande och främjande av biblisk kristendom enligt vår från fäderna mottagna evangelisk-lutherska apostoliska tro samt för bevarandet och stärkande av vår svenska kyrka i denna anda gentemot oberättigade och mot denna anda stridande inflytelser och övergrepp." 

Förbundet ger ut tidningen Kyrka & Folk och utser styrelse för Peter Isaac Béens Utbildningsstiftelse. Det finns ett antal föreningar i landet och som sagt håller man ett mycket uppskattat läger i Hjortsberga en gång om året, när landet är som vackrast. Härom dagen fick jag en kort video från årets läger. Ta några minuter och sed genom att klicka här. 

 

Broder Zacharias

I dag fick jag ett intressant mejl. Jag återger delar av det nedan. Det handlar om Zacharias Fjellander som just nu bönevandrar genom Sverige. Jag känner hans pappa tämligen väl och besökte gärna hans farfar när han levde. Mycket fin familj. Om du klipper ut C:\Users\user\Desktop\IMG_2463.MOV och söker på nätet laddas en bit fil upp som där du sedan kan höra några minuter direkt från Zacharias.

Här kommer mejlet:

Det kom en förfrågan till mig som egentligen är riktad till Vägens ledningsgrupp. Han, Zacharias Fjellander tog kontakt med mig efter vi varit på bönekonferensen på LO i april. Denne friske, gode broder står i färd med att vandra genom hela Sverige, från norr till söder (han har gjort det förut). Det som är intressant för Vägen är att han har hjärta för svenskakyrkan, han är själv prästson och i filmklippet nämner han att Hjälmserydsstiftelsen varit en viktig plats för honom. 

Zacharias önskar kontakt med folk på Vägen på sin vandring. Hans vandringsrutt är utlagd, så man skulle kunna kontakta personer vi känner efter vandringen för mindre samlingar där jag tror han kan vara till stor inspiration. Klipper in en bild på vandringschemat nedan. Där finns utmärkta platser han tänker ha samlingar, men han meddelar även att han är öppen för att möta folk övriga platser efter vägen. 

Kan man hjälpa honom med kontakter med Vägens folk på hans vandring? Personligen vill jag rekommendera ett möte med honom, en mkt sympatisk och inspirerande broder.

Och här finns en artkel i DAGEN om honom och hans nu särskilda uppdrag.

https://www.varldenidag.se/nyheter/han-ska-vandra-oever-200-mil-foer-att-be-foer-sverige-en-gang-till/925241

allt gott / Håkan

50 årig bröllopsdag

Vi gick upp på Fjällgatan. Där var det mycket folk strax innan 14. Så såg vi den kungliga slupen komma glidande genom Saltsjöns vatten. Det var en fantasiskt syn. Jo, vi visste att kungen och drottningen firade 50 års bröllopsdag. Grattis!

Slupen ritades på 1700-talet till Gustav III:s ära. Han står för övrigt staty nedanför Logården varifr. ån slupen utgår. Nu är det inte exakt samma eftersom båten totalförstördes i en brand 1921, men den byggdes snart upp igen och sjösattes 1923. Den bemannas av Försvarsmakten och lika pampig som på bilden. 

Den tas bara fram vid särskilda tillfällen som vid statsbesök eller kungliga bröllop. Det var inte första gången vi såg den. Vi såg den nämligen från balkongen, måste varit i april månad, när den fraktades nedanför på Folkungagatan.

Eftersom bröllopsparet skulle komma vidare till Kungsträdgården promenerade vi sakta genom sta´n i glimrande sol. Vilken underbar promenad ner till och förbi Slussen, utefter Skeppsbron och till Kungsträdgården. Fast på slutet var det svårt att komma fram på grund av allt folket. Som värsta Bajen-matchen!

Konserten var si så där. Det var bättre på kvällen nere på Operan. Men den såg vi framför TV:n.