Cordelia Edvardsson har idag (1/6) en kommentar till det inträffade i SvD. Hon skriver att "Israel har lidit ett svidande nederlag, moraliskt, politiskt och diplomatiskt. Israels fiender firar, var än i världen de befinner sig." Så är det nog. Men då tänker jag att någon måste ha tillfogat dem detta nederlag. Och så inser jag återigen att dagens krig är det nya paradigmets krig. Inte så att militär makt är oväsentlig, men det består av så mycket mer än av bomber och granater. Det nya kriget utkämpas med hjälp av ekonomi, blockader, kontroller, husbyggen, moral, propaganda och politisk filosofi. Då kvarstår frågan om syftet med Ship to Gaza var att använda freden som ett vapen. Jag börjar luta åt det av tre omedelbara skäl
1. Om det handlade enbart om en hjälpsändning varför då sända 600 människor med båtarna? Talar inte det för att det handlar om välplanerad propaganda?
2. För det andra ryktas det nu om att ytterligare skepp fyllt med kvinnor ska sändas, ja är redan på väg. Varför det? Självklart därför att de vill ta kriget ytterligare ett steg. Denna aktion är så uttänkt därför att vad som än sker vinner de det massmediala kriget. Om de når Gazas strand är det en osannolik triumf som kommer att firas tillsammans med de redan befintliga terroristerna. Om de inte når fram skriver all världens massmedia om hur hemska isrealiterna är för att de stoppar en hjälpsändning. Om aktivisterna får sätta livet till blir de naturligtvis martyrer och delsegern är total. Det är vad som händer nu.
3. Under nattens förhandlingar i FN var det inte oväntat Turkiet som drev på. Turkarna krävde att FN uttalade ett fördömande av Israel för att de brutit mot internationell lag, att FN tillsatte en internationell undersökning, att Israel straffade de skyldiga soldaterna, att Israel betalade ut ersättningar till offrens anhöriga och att blockaden mot Gaza hävs. De är inga dåliga krav i sammanhanget. Nu fick de visserligen inte igenom dessa, men här talas i alla fall klarspråk. Det första steget i detta krig är att få Israel att häva blockaden mot Gaza. Här har vi sannolikt syftet med Ship to Gaza.
Jag bävar för den dagen när Carl Bildt lyckats få in det muslimska Turkiet i EU. Nästa blogg kommer ikväll.
4 kommentarer:
Jag undrar försiktigt vad du själv vill göra för den palestinensiska befolkningen i av Israel ockuperade områden, för något måste vi göra, eller hur? Man kan inte bara stå och se på och låtsas som att man inte ser och sedan påstå att man inget visste om följderna av blockaden. Att sända hjälp via havet för att markera den palestinensiska befolkningens rättigheter, t ex rätt till sitt eget land och sina egna hamnar borde vara självklart. Det är svårt att förstå din tveksamhet att stödja palestiniernas sak i denna fråga...
Hej Emma och tack för kommentaren. Det har varit sparsamt med sådana. Jag tar upp det i näösta blogg om detta som förmodligen blir den sista, eftersom jag tycker mig ha fått svar på min ursprunglisa fråga; Vad var syftet med aktionebn?
Tack för dina kommentarer kring det som hänt. Jag tror att det är rätt många som uppmärksammar den milt sagt intressanta mediebevakningen och de snabba slutsatserna av politiker och massmedia, utan att egentligen ha särskilt mycket fakta bakom. Annat än den information som sprids via de kanaler som ligger antingen bakom händelsen eller som har egennyttiga skäl att utnyttja situationen.
Samtidigt är det idag obekvämt att försöka få fram en nyanserad beskrivning, och inte bara låta sig matas av ensidig propaganda.
Oavsett hur man ser på konflikten , så är det värt att reflektera på hur vi hanterar ryktesspridning, och den här formen av krigföring.
En lite lustig aspekt på det muslimska Turkiet i EU:
Läste i boken "Islam, vår tro", skriven av svenska muslimer, att man som muslim absolut inte får underordna sig ngn som själv inte underordnat sig gud, dvs Allah.
Undergräver inte detta alla relationer till muslimer?
Skicka en kommentar