Läste just på missionXP att någon/några var lite änsliga för att vi inte löst den ekumeniska frågan. Lugn, bara lugn. Vi ÄR ett i Kristus. Det vill säga i Kristus. Genom tron är vi upptagna i honom. Ska det vara så svårt. Sean är det en annan sak att vi hela livet, så länge jorden står frivilligt arbetar på denna enhet så att vi mer och mer genom kärleken kan bejaka och erfara denna enhet på olika sätt.
Det är inte nödvändigt, sa Luther, att vara överens om allt, men bara det viktigaste.
4 kommentarer:
Och vad är det viktigaste? (Uppriktig, nyfiken fråga, inte retorisk, dvs jag vet inte vad du åsyftar.)
/Jonas Lundström
www.alternativ.info.se
Hej! Jag heter Rune Hjelm och bor i Skövde. Jag gläder mig mycket över den växande enhet mellan oss kristna som växer fram i våra dagar. I vår stad har det t.ex. vuxit fram en bönegemenskap från alla kyrkor och samfund som träffas en gång i månaden för att be för vår bygd och vårt land. På samfundens stora sommarkonferenser kommer numera både talare och deltagare från många olika sammanhang och vi upptäcker skatter och rikledomar hos varandra. På Pingstslottet Bjärka-Säby finns en kommunitet av benediktinerbröder och -systrar och uråldrig liturgi blandas med fri bön och taizésånger. Os.v. o.s.v.
Men denna enhet tycks framförallt växa fram bland kristna som tror på
Jesus som Herre, bibeln som Guds Ord och som känner stort behov av Den Helige Ande. Och samtidigt tycks det ju också tyvärr ske en ökad polarisering mellan kristna som vill vara trogna Guds Ord och mer liberteologiska sådana.
Tack för kommentarer. Ledsen att jag dröjt. Jag tror att jag lagt av mig lite. Själklart är din fråga mycket relevant Jonas och både du och jag vet att den kan diskuteras i evighet. Bokstavligt talat. Men jag tänker närmast på inkarnationen, försoningen, uppståndelsen och att det har betydelse för oss.
Det som skiljer oss möjligen åt är nog synen på den Helige Andes verk. Jag tror att Anden verkat i traditionen och att kanon, symbola etc är ett verk av Anden.
Men nu var det det viktigaste du frågade om.
Det kan te sig aningen smått det här med svensk kristenhet när man vet att kristna stenas till döds varje vecka, de förföljs och torteras för sin tros skull. och vi vet inte riktigt vad vår gemensamma grund är för något.
/Cobi
Skicka en kommentar