I förra veckobrevet berättade jag om boken The Relational Way där M. Scott Boren betonar LIVET i strukturerna. Det låg ett tag nära till att jag blev missmodig på så sätt att jag tänkte att jag betonat strukturerna på bekostnad av livet. Vilken miss i sådana fall! Nu har jag tänkt vidare och är återigen trygg. ANDENS LIV är viktigast, men om det inte finns strukturer som kan ta vara på och leda livet vidare förspills livet! Vänner gläd er över att vi börjat få ordning på strukturerna – cellen i centrum! Cellen är bärare av allt liv!
Hur integrerar vi Guds Ord?
Boren har en annan tanke som jag vill lyfta fram i detta Veckobrev och det är att undervisningen behöver vara holistisk, eller rättare sagt lärjungaskapet behöver vara holistiskt. Det betyder att undervisningen behöver vara integrerad, passa in i och komma till nytta i ditt liv. Det går inte i framtiden att du hör ett budskap på söndagen och ett annat på onsdagen, ett tredje når dig via Veckobrevet och ett fjärde utgörs av dina egna tankar och studier. Det blir helt enkelt för mycket och du kommer att ta till dig (konsumera) det som passar dig bäst. Eller i värsta fall, det som ur Herrens synvinkel passar dig sämst. Nu har vi emellertid alla möjligheter att ändra på det.
Ett budskap per vecka
Vi kan bestämma oss för att följa Evangeliebokens temata varje vecka. Som ni vet har varje vecka i Kyrkoåret sitt särskilda tema, sina tio texter och det är mycket genomtänkt. Varför inte nöja sig med det?
Det betyder att du
hör Högmässans predikan på söndagen
får ett utkast på samma tema med Veckobrevet samma kväll
får ytterligare några tankar på samma tema på onsdagens mässa
får med Veckobrevet ett utkast ni kan använda er av på cellmötet
Plötsligt är allt integrerad. Denna vecka till exempel handlar om Efterföljelsen. Saken är klar. De tio texterna finna i Psalmboken, men i grund kan du klara dig med söndagens predikan. På söndagen kommer budskapet till dig som kunskap, på onsdagen mer som social gemenskap och på cellmötet handlar det om att samtala om tillämpningen.
Du får ett budskap per vecka, - inte fyra olika. Du har dessutom möjlighet att förbereda dig i god tid eftersom Evangeliebokens tema och texter ligger fast. Att vi har tre årgångar kan vi bortse från för tillfället, temat är fortfarande detsamma. Med det här brevet får du därför en fil som sammanfattar veckans budskap och fortsättningsvis ska jag försöka hålla takten så gott det går.
3 kommentarer:
Egentligen har du nog rätt i detta. Chanserna ökar för att Ordet går på djupet och blir integrerat i livet. Samtidigt kan det uppfattas som att prästen/pastorn vill öka kontrollen över vad fåren får i sig. Visst bör en herde försöka ordna så att fåren får friskt bete, men det kan ändå uplevas som att herden styr upp det hela för mycket. Personligen tror jag dock på denna idé.
Jag håller med dig, MEN vem är det som bestämmer om det är kontrollernade eller inte? Det är väl den som ska ta emot som avgör om det är kontrollernade eller välsignande? Eller ...
Det är förstås mottagaren. Men med den modell du förespråkar, och som jag för all del tror är bra, så får man nog ändå räkna med individualistiska reaktioner. Genom historien har ju Kyrkan i Sverige tveklöst nyttjat veckobudskapet för att försöka kontrollera församlingen som kollektiv. I vår tid är ju den religiösa marknaden ultraliberaliserad, vilket tyvärr spridit sig in i den kristna församlingen också. Många hämtar ett budskap där och ett någon annanstans. Inget av budskpen behöver nödvändigtvis vara fel, men det skapar lätt oordning och förvirring. Ett tema per vecka låter rimligt.
Skicka en kommentar