Det var härligt att komma till kyrkan denna söndag. Det är alltid härligt, nästan kanske är bäst att tillägga, att samlas till mässa. Idag är det dessutom 1 advent och vi får börja ett nytt kyrkoår, andra årgången gäller framöver.
Ofta är högmässan i Mariakyrkan välbesökt, men långt ifrån fullsatt. Det kunde vara en god idé att satsa mer på denna högmässa. Som det är nu sköts det hela lite med vänster hand. Gudstjänstlivet är annars något som kyrkan menar är central även om det allt oftare händer att småkyrkorna medvetet avlövas och gudstjänstlivet centraliseras. Det är naturligtvis förödande och ett sätt att motarbeta den kallelse Gud har gett oss. Men låt mig inte fördjupa mig i det denna dag.
Kyrkan var fullsatt idag och psalmsången god. Alla kan ju adventspsalmerna och tycker det är roligt att sjunga dem. Evangeliet om intåget i Jerusalem ska läsas varje årgång och är lika känt. Kommentaren till evangelieläsningen var en rolig historia, föredömligt kort och en påminnelse om att Jesus är mitt ibland oss. Vi behöver inte vänta och vi ska ta tillvara dagen så vi inte behöver vara efterkloka.
Söndagsskolan var på plats. Tyvärr anser inte pastoratet att den är något att satsa på men den sköts av frivilliga som det heter. Bra att det finns sådana men det dåliga understödet är problematiska med tanke på barnkonsekvensanalysen och med tanke på framtida satsningar. Men än en gång låt mig inte fördjupa mig i detta utan i stället tacka Gud för att Leonard denna goda söndag fick en Barnens bibel. Han blev glad för den även om han inte kan läsa. Mamma lovade att läsa den för honom.
Efteråt var det i vanlig ordning kyrkkaffe och tillfälle att språka något med gamla och nya vänner. Även om det bara är en tillfällig gemenskap som skiftar från söndag till söndag är det ändå en möjlighet att ta tillvara. Kanske kunde man göra något mer med dessa samlingar än att dricka kaffe. Dagen till ära hade det anordnats ett lotteri eftersom man vill samla pengar till Svenska kyrkans julinsamling eller internationella arbete som det än så länge heter. Kyrkomötet har bestämt att namnet ska ändras till Svenska kyrkan - ACT eftersom vi anslutit oss till en internationell organisation med det namnet. Om folk visste vad den sysslar med kanske de hellre skulle ge pengarna till Rädda barnen eller någon annan organisation som sedan länge arbetar med katastrofhjälp av olika slag.
Kari och jag deltog i lotteriet och vann en burk med senap som vi just har avsmakat. Den var god och får väl anses vara en bonus så här på första advent.
Ja, så har då advent börjat och tänk om vi kunde betänka att denna tid, fram till julafton, är en fastetid. Julfastan som jag naturligtvis iakttar är en förberedelse för julfirandet. Jag förbereder mig genom bön, särskild andlig läsning, avstår från ... och undviker självklart alla julbord. Det är en fin tid som nu har börjat.
Jag önskar er alla ett riktigt gott advent!
Ofta är högmässan i Mariakyrkan välbesökt, men långt ifrån fullsatt. Det kunde vara en god idé att satsa mer på denna högmässa. Som det är nu sköts det hela lite med vänster hand. Gudstjänstlivet är annars något som kyrkan menar är central även om det allt oftare händer att småkyrkorna medvetet avlövas och gudstjänstlivet centraliseras. Det är naturligtvis förödande och ett sätt att motarbeta den kallelse Gud har gett oss. Men låt mig inte fördjupa mig i det denna dag.
Kyrkan var fullsatt idag och psalmsången god. Alla kan ju adventspsalmerna och tycker det är roligt att sjunga dem. Evangeliet om intåget i Jerusalem ska läsas varje årgång och är lika känt. Kommentaren till evangelieläsningen var en rolig historia, föredömligt kort och en påminnelse om att Jesus är mitt ibland oss. Vi behöver inte vänta och vi ska ta tillvara dagen så vi inte behöver vara efterkloka.
Söndagsskolan var på plats. Tyvärr anser inte pastoratet att den är något att satsa på men den sköts av frivilliga som det heter. Bra att det finns sådana men det dåliga understödet är problematiska med tanke på barnkonsekvensanalysen och med tanke på framtida satsningar. Men än en gång låt mig inte fördjupa mig i detta utan i stället tacka Gud för att Leonard denna goda söndag fick en Barnens bibel. Han blev glad för den även om han inte kan läsa. Mamma lovade att läsa den för honom.
Efteråt var det i vanlig ordning kyrkkaffe och tillfälle att språka något med gamla och nya vänner. Även om det bara är en tillfällig gemenskap som skiftar från söndag till söndag är det ändå en möjlighet att ta tillvara. Kanske kunde man göra något mer med dessa samlingar än att dricka kaffe. Dagen till ära hade det anordnats ett lotteri eftersom man vill samla pengar till Svenska kyrkans julinsamling eller internationella arbete som det än så länge heter. Kyrkomötet har bestämt att namnet ska ändras till Svenska kyrkan - ACT eftersom vi anslutit oss till en internationell organisation med det namnet. Om folk visste vad den sysslar med kanske de hellre skulle ge pengarna till Rädda barnen eller någon annan organisation som sedan länge arbetar med katastrofhjälp av olika slag.
Kari och jag deltog i lotteriet och vann en burk med senap som vi just har avsmakat. Den var god och får väl anses vara en bonus så här på första advent.
Ja, så har då advent börjat och tänk om vi kunde betänka att denna tid, fram till julafton, är en fastetid. Julfastan som jag naturligtvis iakttar är en förberedelse för julfirandet. Jag förbereder mig genom bön, särskild andlig läsning, avstår från ... och undviker självklart alla julbord. Det är en fin tid som nu har börjat.
Jag önskar er alla ett riktigt gott advent!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar