Detta avsnitt, summarium, är både spännande och informativt. Här beskriver Lukas
tillståndet i den första församlingen i allmänna termer. Församlingen består av
tolv apostlar, vidare 120 personer (12 hushåll?) och efter Pingstdagen
ytterligare ungefär 3 000 personer.
Lukas ger oss ytterligare två så
kallade summarier, i vilka den första
kristna församlingen beskrivs, nämligen 4:32–35 och 5:12–16. Redan i 1:13–14
finns en ansats till summarium. Det
är möjligt att också ta med 9:31.
2 42 De höll
troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen,
brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje
själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 Alla de troende var tillsammans och hade allt
gemensamt. 45 De
började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars
och ens behov. 46 Varje dag
var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och
delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 De prisade Gud och var omtyckta av
hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.
Lukas anger i sina summarier tolv
kännetecken. Dessa blir det nya livets
identitetsmarkörer och borde därför i princip vara synliga också hos oss.
- Höll troget fast vid apostlarnas undervisning, 2:42
- Höll troget fast vid församlingsgemenskapen, 2:42
- Höll troget fast vid brödsbrytelsen, 2:42, 46
- Höll enigt och troget ut i bön, 1:14, 2:42, 46
- Det skedde många tecken och under, 2:43, 5:12a, 15
- De hade allting gemensamt, 2:44, 4:32, 35, 5:12b
- De delade ut, efter vars och ens behov, 2:45, 4:34,
35
- De möttes troget i templet, 2:46
- De möttes i hemmen och höll måltid med varandra,
2:46, 5:42
- De prisade Gud, 2:47
- De var omtyckta av hela folket, 2:47, 4:21, 33,
5:13 och 26
- Herren ökade dag för dag församlingen, 2:47, 5:14
Måste vi ha alla dessa kännetecken
hos oss för att kunna vara riktiga kristna? [1] Någon
kan tänka att det nya livet tar sig andra uttryck i våra dagar. Det är möjligt,
men om vi har samma del i Jesus som de första kristna, om vi talar om samme
Ande, borde samma liv, samma principer, kärnvärden och prioriteringar komma
till uttryck idag som då.
- Trohet mot apostlarnas undervisning (Bibeln)
- Gemenskap mellan alla kristna (Brödragemenskapen)
- Måltidsgemenskapen (Brödsbrytelsen)
- Enig och uthållig bön (Bönerna)
- God relation till dem som inte tror
[1] Stott beskriver
församlingen med hjälp av orden learning, loving, worshipping and evangelistic,
sid 82-86.
4 kommentarer:
Jag vill lyfta fram brödsbrytelsen, den heliga mässan. Det framgår ju uttryckligen av Apostlagärningarna att man firade eukaristin varje söndag, ja till och med varje dag. Det är därför präster i Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan är ålagda att fira mässan varje dag och att alla andra rekommenderas (utan att vara en plikt) att göra så om de har möjligt.
Mot den bakgrunden är det således något som tydligt strider på Apostlarnas exempel i Skriften när det på många håll i Svenska kyrkan och ännu mer i frikyrkan inte firas högmässa varje söndag.
I Svenska kyrkan resoneras det väl på en del håll att de som går i kyrkan inte är "vana" vid att fira mässan varje söndag och att det inte får bli för ofta. När prästen lyssnar på det och gör som församlingen vill gör han fel; vi firar inte mässan för vår egen skull utan Guds skull. Istället ska en god herde lägga ut texten och förklara varför vi ska fira mässan varje söndag och varför man inte kan fira den för ofta.
Jonas M
Helt rätt och värt att stryka under. Jag har firat mässan varje vecka i hela mitt liv (nästan) ibland flera gånger i veckan. Men aldrig varje dag. Kanske något att tänka på nu när jag har möjlighet till det.
Ja, varför inte göra det till en vana att läsa mässan även på vardagarna, framför husltaret. Vi är nog många som skulle vilja fira varje dag, men det är oftast svårt för att inte säga omöjligt av praktiska skäl, beroende på var man bor.
Jonas M
Håller också med om det.
Skicka en kommentar