fredag, januari 27, 2012

Och de hänger ihop de två, läran och livet.

Skönt att vara hemma igen även om det kör ihop sig lite på hemmaplan när man är borta. Nu ska jag försöka vara ledig resten av fredagen och hela morgondagen. Jag förbereder i regel söndagens predikan på lördagskvällen och söndagsmorgonen. Det kan låta sent för några läsare, men förutsättningen är förstås att jag kan texten och att en potentiell predikan växer sig starkare för varje dag som går i veckan. När man predikat så många år som jag gjort, ligger betoningen snarare på bönen. I kväll ska Kari och jag på cellmöte och inviga ett nytt hem och vidare får det väl bli en blogg eller två under kommande dagar. Annars vila.

Kyrkans Tidning (KT) kom igår och jag såg att den innehöll mycket om dopet. Jag har inte hunnit läsa det ännu, men tänkte skriva något om dopet här innan (om) jag läser KT. Det verkar som att motsättningen mellan gammal hederlig kristen tro och den nyliberala tar sin utgångspunkt i de odöpta. Under alla år har vi präster fått frågan vad som händer med dem som inte är döpta. Och vi har fått kritik från baptisterna som dels menar att dopet (vattnet) inte räddar och dels menar att barnet inte har någon synd och därför inte heller behöver dopet. Då har vi som hållit fast vid Bibeln och Bekännelsen sagt att barnen visst behöver bli frälsta, men att Gud kan frälsa också dem som inte är döpta. Gud är större än dopet så att säga och kan verkar utöver dopet. Vi människor däremot har att hålla oss till tron och dopet efter Herrens befallning.

Det verkar som att nyliberalerna tar fasta på detta senare faktum att Gud är större. Anna-Karin Hammar för mångas talan när hon hävdar att frälsningen (Jesu död och uppståndelse) omfattar och riktar sig till hela skapelsen. Det blir den nya grundvalen. Alla är Guds barn, barnen går inte förlorade och Gud ger sin nåd till alla. Därför behövs egentligen inte dopet, utan det kan vara en högtid bland andra. Med detta som grund krockar det rejält med Bekännelsen. Komministern Christian Braw har skrivit några artiklar om Bekännelsen i Svensk Pastoraltidskrift. I det senaste numret kom han så till dopet och redogör för Confessio Augustana,  art IX, den om dopet. Jag citerar:

Om dopet sägs fyra sker: 1. Det är nödvändigt för frälsningen. 2. Att Gud ger sin nåd genom dopet. 3. Att barn bör döpas för att bli upptagna i Guds nåd. 4. Att omdop och föreställningen om barns frälsning utan dop avvisas.

Braw konstaterar också när det gäller dopet att det aldrig fanns någon konflikt mellan de romerska och evangeliska teologerna i Augsburg år 1530. Här finns med andra ord klara och tunga besked. Står vi idag inför att förkasta någonting i dessa fyra punkter? Är kyrkomötet med sina 251 lekmän beredda att avvisa både Bibeln och Bekännelsen? Vi får se, men det finns skäl att frukta. 

Men även om läran kommer att överleva finns det skäl för Svenska kyrkan att se över sin praxis. När, var och hur ska vi döpa? Jag håller med om att vi inte ska vägra att döpa dem som önskar så. Redan det faktum att människor än idag vill, av vilket skäl som helst, döpa sitt barn kan ses som tillräckligt skäl. Föräldrarna har gjort ett val de önskar och jag tror inte att vi "ska hindra barnen att komma". Men när det är sagt finns det så mycket mer att säga om själva inbjudan, om dopsamtalet, om faddrarnas åtaganden, om församlingens förböner och om barnets kristna fostran. Allt det där borde vara på plats, men jag förstår att det inte kommer att uppskattas av alla. Här ser jag prästernas och församlingarnas nästa stora utmaning. Och de hänger ihop de två, läran och livet.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det här har ju inte alls med ämnet i din blogg att göra men vill ändå fråga hur du ser på att kyrkvärdar deltar i nattvarden genom att ge ut vinet? Hälsningar Åse

Håkan Sunnliden sa...

Vill du ha ett kort eller långt betänkande? Det korta lyder att det inte kan vara något problem med att kyrkvärdar distribuerar sakramentet. Däremot är det annorlunda när det gäller att celebrera eller rättare sagt konsekrera. Då har den allmänneliga Kyrkan den ordningen att det ska vara en präst. Det ska vara en präst, vin och bröd, instiftelseord samt en rätt intention. Den som distribuerar gör det på uppdrag av prästen.

Anonym sa...

Tack för att du tog dig tid att svara. Hjärtliga gratulationer. Hoppas du får en god firarvecka.
Åse

Anonym sa...

Ang föräldrar som vill döpa sina barn:

ska det åtminstone inte vara ett dop som baseras på TRO?!

Jag är helt med på tanken att det borde gå att i biblisk mening låta döpa sig "med hela sitt hus". Men det förutsätter ju att någon i familjen har fattat ett avgörande beslut att följa Jesus, eller?

Om inte föräldrarna tror - barnet kan ju knappast deklarera för sin ståndpunkt - då kan det väl inte vara något heligt (snarare motsatsen) i att döpa barnen?