Vill bara önskar er alla en riktigt god Kristi födelses fest.
Kari och jag vakade in julen med barn och några av våra barnbarn, hos Elisabet och hennes familj. De bor strax utanför Värnamo så det är lätt att ta sig dit.
I dag har vi firat högmässan i Rydaholms kyrka. Det är något extra att än en gång få sjunga med i de härliga julpsalmerna.
Resten av dagen får präglas av lite plock, matlagning och vila.
Du kanske tänker att nu kommer det en julhälsning. Ett himmelrike på jorden. Nej, det är rubriken på kapitel 4 i Barrlings mycket avslöjande bok. Det har förvisso under senare år kommit ett antal böcker som avslöjar hur Sverige, världens mest protestantiska land, samtidigt kunde bli världens mest sekulariserade land. Ekvationen kan tyckas omöjlig, men icke. Vad hände?
Önskan att få se himmelriket på jorden är inte exklusivt kristen. Den förekommer i alla möjliga religioner och ideologier, men genom att Sverige haft ett synnerligt utpräglat stat-kyrka system har "det kristliga" förts över till staten. Medvetet eller omedvetet? Kanske både ock. Hur som har staten, främst (S) lyckats använda sig av kristendomen. Det var ju också strategin när man insåg att det inte skulle gå att få bort människors religiositet.
Barrlings tes kan sammanfattas med orden:
Summan av det religiösa tänkandet är konstant
Barrling visar hur svensk kristendomen omvandlades till politik. Tron allena gjorde att Svenska kyrkan mer eller mindre kunde bli en statlig och tron isolerades och förlades till den privata sfären. Det är otroligt utstuderat. Medvetet eller omedvetet spelar egentligen mindre roll. Skadan är skedd.
Hennes bok är fylld med dråpliga exempel. Greta Thunberg uppvisar profetiska drag. Gunde Svahn syns vara asketen. Tager Erlander kyrkoherden och Göran Persson prosten och så vidare. När jag läser om dessa och en rad andra prominenta svenska protestanter kan jag inte låta bli att le eller åtminstone nicka igenkännande.
Sverige och svenskarna är med andra ord inte anti-religiösa. De är bara sekulariserade, postmodernt religiösa. Deras religion blir synlig på ett annat sätt än vi är vana vid.
Jag har under senare år fascinerats av hur moralistiska svenskarna har blivit. Det blir väldigt tydligt i nyhetssändningarna. Men efter att ha läsa Barrling förstår jag bättre hur det hänger ihop. I varje religion finns sådant som är heligt och/eller oheligt (synd) i centrum. Så utgör demokratin, mänskliga rättigheter et cetera heliga värden. Det är utifrån dessa vi kan öva självcensur, som tystnads kulturer uppstår, avvikare kan trakasseras särskilt om dessa kättare upplevs som ett hot mot det heliga.
Det finns mycket att återberätta efter att ha läst boken. För många kan den vara spännande, men svår. Är det verkligen så det ser ut? Jag, enligt World Values Survey är det just så det ser ut.
Nu närmar sig julen med hast så jag får sluta här. Nästa blogg får bli en julhälsning.
Har det hänt också dig någon gång att du läser både två och tre böcker samtidigt? Jag håller fortfarande på med Barrlings mycket intressanta bok om det extrema landet lagom. Måste läsa färdigt den under julhelgen eftersom biblioteket i Värnamo inte vill låta mig ha den mer än 14 dagar. Det är tydligen kö efter bok. För övrigt var jag på biblioteket i går för att lämna tillbaka Ann Applebaums bok demokratins skymning. Jag var där för att hämta hennes senaste bok Autokrati AB, men den får jag ha till 17 januari så den får vänta.
I förrgår var kyrkoherden Lennart Johnson här och hälsade på . Vi har alltid mycket att prata om. Förutom en julblomma, tack Lennart för den, fick vi en bok skriven av yngste sonen Christoffer som tagit namnet Abrahamsson och är präst i Uppsala. Jag förstod på Lennart att han skulle uppskatta om jag också läste. Så då tänkte jag att det är lika bra att göra det med en gång. Sagt och gjort. Vad jag tyckte?
Jag är överraskad av att en relativt ung man som Christoffer har kunnat skriva en så mogen bok. Visserligen ser jag att han citerar Oliver Clément, Ignatius av Loyola, Thomas Merton, Magnus Malm, Peter Halldorf med flera, men ändå. Man skriver inte sådan bok som Christoffer gjort om man inte också själv tillgodogjort sig en genomtänkt teologi och gjort andliga erfarenheter. Jag kan redan nu rekommendera dig att läsa boken eftersom jag inte här kan redogöra för den mer än något.
Barrlings bok består av tolv kapitel. Hon gör en analys av världens mest protestantiska land - Sverige. Det pikanta är att svensken själv inte ser det.
Det som hände var att kyrkans liksom gick upp i staten och satte sin prägel på staten. Med det menas att svenskarna är mycket för "kristna" värderingar som kärlek, tro, hopp, vänlighet, saktmod, lydnad och så vidare. Tyvärr tömde kyrkan sig på sina värderingar. Svenska kyrkan samspelade genom att själv vara vänlig och lydig mot staten. Tyvärr förlorade hon en hel del av sin egen sälta på kuppen.
Genom samspelet med staten integrerades svenska kyrkan med staten. Svenska politiker fick så visionen av att allt ska bli bra. Kapitel 4 bär rubriken Himmelriket på jorden och svenskarna hamnade längst upp i högra hörnet på i undersökningen World Values Survey.
Denna process tillsammans med normen "tron allena" har gjort att tron privatiserats samtidigt som Svenska kyrkan blivit en statens institution. Som om det inte räckte har Socialdemokraterna därmed lyckats med sin vision att göra kyrkan till ett statligt salighets verk som kan fostra svenskarna. Lyckats? Nja, det är osäkert. I går såg jag i Aktuellt av alla program, i direktsänd nyhetssändning ett längre inslag om Guds existens. Joel Halldorf gjorde bra i från sig genom att förklara för ateisten att Gud inte är ett objekt och därför inte går att "bevisa".
Tillbaka till Barrling. Hon använder sig av ett stycke folkhumor. Det kan ju passa bra när vi talar om folkkyrka. Hon återger den:
Förr gick folk ur Svenska kyrkan för att de inte trodde på Gud.
Idag går folk ur Svenska kyrkan för att de tror på Gud.
Men, men det finns tendenser som visar mig att saker och ting kan ändra sig ännu en gång, som till exemplet med Aktuellt. I en miljö där svenskarna inte vet någonting om Gud, men ändå längtar efter en fast tro, kan det oväntade ske. Gud har ett folk också i Sverige som plötsligt kan komma att aktiveras.
Det ska bli intressant att följa svensk inrikespolitik ur ett religiöst perspektiv, för att inte tala om ett kristet perspektiv.
Det är rubriken på första kapitlet i Barrlings spännande bok. Hon utgår från gruppens behov av sammanhållning. Gruppen i det här sammanhanget förändras över tid. När århundrade läggs till århundrade eller tidsandan förändras anpassar sig gruppen. Den som vägrar genom att hålla fast vid det gamla betraktas då som avvikare eller kättare. Kättaren behöver inte i den meningen vara fel ute. Tvärtom kan hon eller han vara rätt ute, men kommer att gå emot strömmen.
Barrling menar att tidens kättarna är bra värdemätare på tidens kultur och norm. Kättare bli man genom att avvika från tidens norm. Hur kättaren behandlas säger med andra ord lika mycket om tiden som om kättaren, kanske mer till och med. Problemet tycks åtminstone tvåfaldigt.
För det första hotar kättaren att dela gruppens gemenskap. Därför kan hon eller han inte få stå oemotsagd. Gruppens enhet kräver fortsatt gemenskap till varje pris eller som i det här fallet; anpassning.
För det andra förvärras situationen om kättaren kan erbjuda ett fullgott alternativ. Då utgör kättaren helt enkelt ett hot och måste undanröjas. Det finns gott om exempel som visar hur man kan behandla avvikare som hotar. Allt ifrån att förmana eller utesluta till att bränna på bål.
Barrling ägnar ett avsnitt åt symbolens betydelse. En symbol är i regel oerhört kraftfull eftersom den kan signalera ett stort innehåll. Hon liknar den vid toppen av ett isberg. Jag tänker på regnbågen som ett exempel. Eller varför inte korset?!
I vår postmoderna tid, tänker jag, vill man se ett mångkulturellt samhälle. Mångfalden blir en norm som SKA åtlydas. Den som inte bejakar mångfalden betraktas som intolerant och därmed också som kättare.
I förlängningen, om möjligt, kan man utse syndabockar för att avlasta gemenskapens frustration. Syndabockar, skyldiga eller oskyldiga, fyller, som jag förstår det, en viktig funktion, men det är inte roligt att vara en.
Barrlings forskning om den extrem svenska protestantismen är mycket viktig så nu stänger jag för att i stället läsa vidare.
Skrivet på tåget hem till Värnamo. Jag ber att få återkomma.
Jodå, Applebaum fick till det på slutet. Även om nyårsnattens gäster från 1999-2000 polariserades kraftigt, så fick hon i stället nya vänner, vänner som kom från olika delar av världen. Det var inte bara en polarisering utan också en paradigmatiska förändring.
Den andra boken är såååå intressant. Statsvetaren Katrina Barrling gör en suverän analys av varför och hur Sverige blev det extrema landet lagom.
Hon tar sin utgångspunkt i den numera kända undersökningen World Value Survey. Ett hundratal länders värderingssystem, från våra olika världsdelar, har systematiskt undersökts. Den vertikala axeln visar var dessa länder befinner sig på en skala mellan tradition och sekularisering. Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Den horisontella axeln pendlar från möjligheten att överleva till ett välfärdssamhälle där individen kan förverkliga sin egen lycka. Sverige är det land som ligger närmast det senare. Resultatet visar med andra ord att Sverige är det mest sekulariserade landet samtidigt som svenskarna har möjlighet att vara det lyckligaste folket på jorden. Den förståelsen rimmar förmodligen väl svenskens självbild.
Paradoxen är emellertid att svensken samtidigt är det mest protestantiska landet av alla protestantiska länder. Få är så religiöst marinerade som svenskarna. Folket är så religiöst att de själva inte förstår det. Det är så vant vid religionen att det inte märker det. Det är vad Barrling visar i boken.
En förklaring är statskyrkan. Staten gick in i kyrkan, använde kyrkan som ett redskap för att fostra och kontrollera folket. Samtidigt gick kyrkan in i staten med sina kristna värderingar. Så fick vi en kyrka utan Jesus. Boken är synnerligen läsvärd för att förstå den kultur vi tagit emot, förvanskat och för vidare. Boken handlar emellertid inte om kristendomen utan om hur den svenska kulturen påverkats.
Boken börjar med orden: "Vad har ABBA och Greta Thunberg gemensamt? Ingmar Berman och Carl vom Linné? Gustav II Adolf och Gunde Svan? Alla kommer från världens mest protestantiska land. Och alla speglar de på något sätt den hemhörigheten."
Barrling exemplifierar med Greta Thunberg. Jag känner igen jämförelsen och tycker den är dråplig, men tänkvärd: "En person som förkroppsligar den här formen av sträng svenskprotestantism är Greta Thunberg, opinionsbildaren och klimataktivisten. Hennes budskap om omvändelse är strängast möjliga: Ändra ert sätt att leva, eller så går ni under! Med glöden hos en väckelsepredikant har hon försökt få världen att vakna!"
forts. följer
I somras läste jag boken Sverige - landet utanför. Den är skriven av historikern Henrik Berggren och handlar om hur Sverige betedde sig under andra världskriget. Den var på flera sätt en ögonöppnare och jag bloggade om den 1 september.
Nu har jag två nya mycket intressanta böcker att rapportera om. Den första lånade jag på biblioteket efter att jag tyckt mig ana att demokratin inte bara är i gungning utan hotas på riktigt. Då tänker jag inte bara på Donald Trump även om han kanske kunde få utgöra ett exempel. Vi behöver inte gå så långt. Här i Europa nämns oftast Ungern, men även Polen som reella exempel. Boken jag lånat och nu nästan läst färdigt är skriven av den kände journalisten Ann Applebaum och heter Demokratins skymning. Den blev lite extra intressant eftersom jag just läser band 1 av Filosofin genom tiderna, texter i urval av Konrad Marc-Wogau. Jag hade just läst om Sokrates (469-399 f Kr) och hans ensamhet. Han var kritisk mot de demokratiska ordningarna eftersom man i de sammanhangen ofta tvingades kompromissa med sanningen. Vill man söka och hålla sig till sanningen behöver man vara ensam, menade han. Förutom det menade han demokratin måste leda till autokrati och sedan till tyranni. Ungefär som Ungern och Polen beskylls för.
Applebaums bok är mycket personlig. Den börjar med hennes nyårsfest 31 december 1999 när världen ska gå in i en ny era. Hon berättar om högt uppsatta gäster och vänner. När sedan boken skrevs tjugo år senare berättar hon hur de inte bara har glidit ifrån varandra utan faktiskt i flera fall blivit varandras motståndare. Så till den grad att de inte längre hälsar artigt på varandra. Polen, hon är polska, har polariserats.
När hon skriver om hur människor antingen är för eller emot, känner jag igen utvecklingen i Sverige. Jag säger inte mer än så för tillfället. Boken är välskriven, men lite svårläst eftersom där finns så många personer och händelser jag inte är förtrogen med. Nu har jag bara sista kapitlet kvar, men jag tänker inte skriva mer om denna bok. I stället ska jag skriva desto mer om nästa bok som jag hämtat på biblioteket i dag och nu bnärjat läsa. Den fångar mig. Vilken bok det är?
Boken heter Världens mest protestantiska land - Sverige det extrema landet lagom. Det blir nog med nödvändighet ett antal bloggar om den boken under den närmaste tiden. Den som vill kan hära henne berätta om boken genom att klicka här.
Senast den 16 december ger HåVi ut sin nästa Bibelkommentarer. Den här gången över Kolosserbrevet. Kolosserbrevet är ett fantastiskt brev. Som min gode vän och kollega Torbjörn Lindahl i Luleå skriver på baksidan av boken om: "det underbart fina Kolosserbrevet".
Det var främst tre iakttagelser som grep mig när jag under året som gått djupstuderade brevet. För det första att Jesus inte längre kan betraktas som en bland alla andra. Han är huvudet över "allt skapat i himlen och på jorden".
För det andra stannar inte längre Kyrkan vid en lokal församling utan Kyrkan intar kosmiska proportioner. Hon påverkar skeendet på jorden i det att Gud kallar allt och alla till sig. Här får vi helt otroliga perspektiv.
För det tredje publicerar Paulus en så kallad hustavla och det i ett patriarkalt samhälle! Hur kan det rättfärdigas och vilken betydelse har det för vårt "jämlika" samhälle. Måste erkänna att jag blev lite tagen av Kol 3:18-4:1.
Boken har 130 sidor och kommer att kosta 198; - plus porto. Du beställer genom att mejla hakan.sunnliden@telia.com. Jag hoppas kunna skicka boken 16 eller 17 december och om Post Nord sköter sig kan du ha den till jul.
Vill du ha två böcker, julklappstips, kan jag bjuda på portot, 69; -.
Så välkommen med din beställning.
Just hemkommen från Gotlandsgatan där vi, som förhoppningsvis ni, börjat ett nytt kyrkoår. Kari och jag hade glädjen att inleda firandet redan kvällen innan då vi kunde besöka Blå hallen i Stadshuset för en advents konsert. Fantastiskt att gissningsvis mer än tusen personer sjöng ära till Davids Son. Hosianna Davids Son, välsignad vare han som kommer i Herrens namn, hosianna i höjden. Det var som sagt i ett profant sammanhang där man sjöng av hjärtans lust. På söndagen 1 advent var vi i ett kristet sammanhang. Då var vi inte så många, men ...
