onsdag, mars 01, 2023

Frimodig kyrka

I dagarna två har den grupp som sitter för Frimodig kyrka i kyrkomötet 2022-2025 varit samlade i Stockholm. Själv var jag i Stockholm ett dygn tidigare för att fira högmässan i St Filippus på söndagen, så det var rätt skönt att komma hem i går kväll. Det har varit bra dagar. Vi höll oss till dagordningen, arbetade metodiskt och det var god stämning. 


Uppe från vänster Bert Löndahl, Jörgen Eriksson, Hans Weichbrodt och Leif Nordlander. 
Nere från vänster Fredrik Sidenwall, Elisabeth Sandlund och David Castor.


Jag skulle till och med vilja påstå att där fanns ett litet, litet hopp för Svenska kyrkan eller som jag själv föreslog ett litet, litet, litet hopp. Det går förmodligen inte att vända oceanångaren eller väcka jätten, men det verkar ändå som att här pågår en intressant process. Någon i gruppen hävdade att 68-vänsterns tid är slut och Gud give att han har rätt. Ändå är det så att 68-vänstern har lagt grunden för lång tid framöver. För att inte tala om makten över alla dessa miljarder kronor.

Vi har inte längre 68-rörelsens biskopar utan nya, mer krismedvetande biskopar. De inser förmodligen att deras makt är ytterst begränsad. De har praktiskt taget inga möjligheter att styra vare sig nationellt eller lokalt och risken att de går till historien som symboler är uppenbar. Vidare verkar de mer angelägna att tala om och peka på Jesus än de tidigare. Det har under många år varit svårt att tala om Jesus och samtidigt bli tagen på allvar. När någon hänvisar till bibeln som helig Skrift sprider sig ofta en nervös och lätt generad stämning. Det verkar som att det ändrar sig. Och uppriktigt sagt är det väl knappast för mycket begärt.

Frimodig kyrka är insatt i och har möjlighet att bidra till en långsiktig förändringsprocess. Hur det slutar vet bara Gud, men det är vår plikt att bidra på bästa sätt. Därför kommer Frimodig kyrka att under våren se över sitt program. Vi befinner oss plötsligt i en annan tid än för tio eller tjugo år sedan och programmet behöver uppdateras. Det är en grannlaga uppgift och det gäller att komma rätt.

Jag tror tillsammans med andra att det nu är viktigt dels att knyta an till och bejaka ämbetet, dels att samarbeta med andra grupperingar. Jag tänker inte bara på Kristdemokraterna eller Borgerligt alternativ utan lika mycket på POSK - om de vill ha med oss att göra. Frimodig kyrka kommer från början ur POSK vilket fortfarande kan vara en belastning, men med Svenska kyrkans bästa för ögonen borde det inte längre vara det.

2 kommentarer:

Torbjörn Lindahl sa...

Var frimodiga!

Anders Lundberg sa...

Om hoppet för Svenska kyrkan står till nuvarande biskopsmöte är kyrkosamfundet helt klart beyond repair. QED. En möjlighet är att avstå från att ställa upp i valet till kyrkomöte, utan endast till stift och församlingar och där verka för separatism och utbrytning från kyrkosamfundet. Kyrkomötet och kyrkostyrelsen är inte legitima styrelser.