Öppet brev till Svenska Kyrkans Ärkebiskop och till Kyrkostyrelsen
SVENSKA KYRKAN OCH LÅNGSIKTIG
DEMOKRATI
Den vanliga bekännelsetrogna kyrkobesökaren behöver göra sin
röst hörd i frågan om de s.k. ”avkragningarna”. Många fler kan stämma in!
I tidningen Världen
Idags extra magasin för mars 2020, med temat ”Arvet från Aten, Rom och
Jerusalem”, finns en artikel med titeln ”Antiken och kristendom avgörande för
demokratin”. Där kan man läsa om hur den kristna traditionen, de kristna
värderingarna samt det antika arvet haft betydelse för demokratins framväxt.
Den svenske professorn i statsvetenskap Claes G. Ryn, som
sedan flera decennier är verksam i Washington DC, citeras: ” Den klassiska och
kristna traditionen har betonat vikten av att sträva efter att bli en bättre
människa. Den har betonat laglydighet, omsorg om nästan, att behandla andra med
respekt och tolerans”.
Professor Ryn framhåller vad demokrati betyder: ”Att tjäna
hela folkets bästa, det allmänna, att höja sig över kortsiktiga särintressen.
En god demokrat lyssnar på andra, tar hänsyn till hela samhället, sammanjämkar, lägger band på egna intressen.
För att klara en sådan uppgift krävs skolning och självdisciplin”.
De flesta medlemmarna i Svenska Kyrkan accepterar kvinnliga
präster, dock inte alla. Det finns en minoritet, de som har den äldre
ämbetssynen. De vill hålla samman och älskar Svenska Kyrkan, och har därför
inte gått ur den. Präster med traditionell syn vad gäller ämbete och äktenskap
följer sitt samvete och känner sig illa behandlade. I ett omvärldsperspektiv är
Svenska Kyrkan diktatorisk som förbjuder dessa präster att inneha tjänst. I de
stora kyrkorna, den katolska och den ortodoxa, finns inga kvinnliga präster.
Vår kyrka befinner sig i teologiskt förfall. En känd
författare skriver: ”En Herrens tjänare bör vara fri från människofruktan och
från behovet att bli populär och värdesatt om han ska kunna se och möta de verkliga behoven – och inte blott de
som ligger på ytan”.
I ämbetsbeslutet från 1958 markerades att de som inte kunde
acceptera den nya ordningen skulle ha en given plats. Detta var demokratiskt.
Det måste betonas, att detta inte bara gällde präster utan också biskopar,
prästkandidater, kyrkoråd och vanliga bekännelsetrogna kyrkobesökare.
(Bekännelsetrogna = De som har Bibeln och Svenska Kyrkans bekännelseskrifter
som rättesnöre.)
Att ”avkraga” präster som inte kan acceptera beslut som
upphäver tidigare besluts förutsättningar, (samvetsklausulen 1982) eller att
allt ska ses könsneutralt (’oavsett kön’ 2000) är diktatoriskt och kärlekslöst.
Vill ni inte att det ska bli en kyrka
och en Herre? Ska vi vara ekumeniska i förhållande till andra kyrkor men diktatoriska
inom Svenska Kyrkan?
I den Anglikanska Kyrkan har man respekt för minoriteten,
här finns två spår, i stället för
ett som i Sverige. I norska och danska kyrkorna har man också respekt för dem
som har den äldre ämbetssynen.
Förutom att tillåta två spår genom en ändring i kyrkoordningen
skulle Svenska Kyrkans Kyrkostyrelse t.ex. kunna uttrycka sin uppskattning av
Missionsprovinsens extra biskopar och värna tanken om en EFS-biskop.
De dubbelanslutna EFS-medlemmarna är nu (2016) 36711 personer enligt Erika
Willanders bok (Myndigheten för stöd till trossamfund).
Den kristna kyrkan i Europa är i fara. Såväl Charta
Oecumenica som Kyrkornas Världsråds Specialkommission av den 26 augusti – 3
september 2002 förespråkar, att de spänningar som de skilda uppfattningarna i
ämbetsfrågan innebär bearbetas med ömsesidig god vilja och ett ärligt uppsåt
att göra motparten väl.(Ur Bo Branders brev till Svenska Kyrkans Ansvarsnämnd,
Svensk Pastoraltidskrift nr 20, 2006.) Det går att med respekt för varandra
leva sida vid sida. Det har många av oss upplevt bevis för.
Med Litanian får vi be till Gud: Bevara oss för uppror och splittring!
I november 2020
Med utmärkt högaktning
Magdalena Johnsén, adjunkt i franska och engelska, Jörlanda
Jonas Nilsson, doktorand i bibelvetenskap i Åbo/Lund,
Stockaryd
Elsie Andersson, pensionär och fyrabarnsmor, Hultsfred
Håkan Sunnliden, präst och författare, Värnamo
Ann Lång, jur. kand., Klippan
Samtliga är medlemmar både i Svenska Kyrkan och i Svenska
Kyrkans Fria Synod
