Med risk för att verka tjatig skriver jag igen om det omöjliga begreppet församling. Det är omöjligt därför att det går att definiera på så många olika sätt. Jag säger inte att det är helt obrukbart eftersom det är ett bibliskt begrepp. Församlingen, grekiska ekklesia, finns i Skriften även om det inte ens där är entydigt. Men i vår tid finns det säkert ett tiotal olika definitioner. Så vem vet egentligen vad som menas? Jag tror vi behöver använda andra kompletterande ord.
Det allmänna ordet församlingen som det används inom Svenska kyrkan i normalfallet borde kanske kyrkokommunen eller samfälligheten. Men det går inte heller eftersom vi inte längre är kommuner. Samfälligheten har en kyrkoherde, men kan bestå av flera församlingar. Så det är inte heller bra. Men något som pekar mot en organisation borde det vara. Kanske ska vi använda ordet pastoratet som visar på pastors tjänstgöringsområde. Pastoratet kan i sin tur bestå av flera församlingar eller distrikt.
Om vi ska fortsätta använda ordet församling borde det snarast syfta på den gudstjänstfirande församlingen. Uttrycket den lokala församlingen går inte, eftersom Svenska kyrkan numera i regel bara är en församling bland flera andra på orten. Man kunde också tänka sig att kalla alla de olika verksamheterna eller gemenskaperna inom till exempel för Svenska kyrkan för församlingar, eftersom de just är människor som är församlade. Det är också grundbetydelsen av ordet ekklesia, men visst inte den kristna särbetydelsen. Nej församlingen får nog vara den gudstjänstfirande församlingen. Fast ordet skulle nog teologiskt också kunna syfta på vad vi i Värnamo kallar för zonen, det vill säga den gemenskap som består av 4-6 celler, cirka 50 personer. Det skulle då motsvara vad andra kallar för husförsamling eller huskyrka, vilket för övrig tockså är ett bra begrepp. Det säger nämligen vad det är fråga om. Tränger vi längre ner i Kyrkans beståndsdelar är cellen en församling, men det blir inte bra trots att cellen är en församling eller kyrka i miniformat.
Jag stannar vid följande förslag. Vi skulle kunna tala om
1. pastoratet med sina eventuella distrikt (styrt av kyrkopolitiker, men i samarbete med kyrkoherdenoch distriktsprästen)
2. församlingen, det vill säga den gudstjänstfirande församlingen som i sin tur består av husförsamlingar.
3. cellerna
Detta är ett samtal som lär pågå länge.
3 kommentarer:
Hur skulle du fundera om du fick börja om från noll??
Visserligen är det svårt att tänka förutsättningslöst. Vi är ju vana att tänka utifrån den form vi har.
Men
Om du bara sitter där med en grupp på 50 på Jesus troende människor, ingen kyrka(kyrkolokal), inget regelverk, inget att ta hänsyn till. Två mil till närmaste 50- grupp kristna.
Håkan, ytterligare en fråga. Vad är en gudstjänstfirande församling?
(forts från mitt förra inlägg...) Innebär uttrycket "gudstjänstfirande församling" en gemenskap som träffas för att tillbe Gud? Om vi har gemenskap i Anden genom att vi är Guds barn, behöver något annat då tillföras? Är vi inte gudstjänstfirande bara i det att vi är? Som jag förstår själva ordet "gudstjänst", de fåtal gånger det står i i alla fall NT, är att det är ett begrepp som används i samband med att vi gör oss tillgängliga för Gud. Det är ett offer, en tjänst, ett liv inför Gud där vi gör oss tillgängliga för honom, för hans handlande. Men när du skriver gudstjänst, i detta sammanhanget, så upplever jag att du kanske pratar om något annat, eller? Jag menar, ordet gudstjänst är ju ett ord vars innebörd borde var lika med när Bibeln använder sig av uttryck som att "tjäna Gud" t.ex. Min gissning är att vi utskiljer ordet gudstjänst för att beskriva något helt annat. Något som är helt begränsat till EN plats och EN tid. Det gjorde man i det gamla förbundet, kanske man inte endast hade den förståelsen av gudstjänsten, men man gjorde det i templet. I NT kan inte jag se, i alla fall med folkbibeln till hjälp, att ordet används för att bestämma en plats och en tid. Då ska man använda ord som "sammankomst" istället.
Skicka en kommentar