Apg 8:26-35

Varför berättar Lukas om den etiopiske hovmannen? Det är ganska lätt att konstatera att Lukas är mån om att visa på hur den Helig Ande leder verksamheten. Vi har redan konstaterat att det krävdes en förföljelse av de första kristna för att komma ut ifrån Jerusalem. Det krävdes vidare att apostlarna själva fick se hur Anden utgöts över samarierna för att de skulle våga gå vidare och med berättelsen om den etiopiske hovmannen visar Lukas ytterligare hur det är Anden som leder Filippos, se v 26, 29 och 39.

Vi kan hitta ett svar till, enligt Larsson, och det är att den etiopiske hovmannen representerar hednavärlden och den kommande missionen.

8 ²⁶ En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde." ²⁷ Filippus reste sig och gick.

Då kom en etiopisk hovman som var eunuck och ansvarig för hela skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandake. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe ²⁸ och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. ²⁹ Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig nära den." ³⁰ Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" ³¹ Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus komma upp och sätta sig bredvid honom.

V 26-31 I v 27 står det att mannen var en eunuck, en kastrerad och det är en viktig detalj i sammanhanget. Sådana användes ursprungligen vid Österns hov som ”bäddbevakare” vid furstarnas harem. Det grekiska ordet eunochos är en sammanställning av eune som betyder bädd och echo som betyder bevaka. Men dessa kunde också ha andra uppgifter varför ordet kom att användas i överförd mening om hovfunktionärer och ämbetsmän, ofta för skattmästare det vill säga finansministrar. Termen kan därför vara en titel som inte behöver innebära att personen i fråga är kastrerad i fysisk mening. Det grekiska ordet eunochos återfinns i v 27, 34, 36, 38 och 39.

Om vi går över till den bibliska föreställningsvärlden går tankarna till 5 Mos 23:1 där det står att ingen kastrerad ska få komma in i Herrens församling. Det hade att göra med Israels helighetslagar. När vi läste om undret vid Sköna Porten i 3:1–10 såg vi att den lame mannen inte hade tillgång till templet men att Petrus visade honom vägen in i Guds rike. Här får vi ännu ett exempel på hur Gud tar in en människa i utanförskap i sitt rike. Den etiopiske hovmannen hade färdats hela vägen till Jerusalem för att tillbe och nu svarar Herren på hans bön. Jesaja profeterade just om detta i Jes 56:3-8. Lukas visar med kraft hur Guds rike passerar alla gränser. Så fortsätter Lukas:

8 ³² Stället i Skriften som han läste var detta:

Som ett får som förs bort till slakt, som ett lamm som är tyst inför den som klipper det, så öppnade han inte sin mun. ³³ Genom hans förnedring blev hans dom upphävd. Vem kan räkna hans släkte, eftersom hans liv rycks bort från jorden?

8 ³⁴ Hovmannen sade till Filippus: "Jag vill fråga dig vem profeten talar om, om sig själv eller någon annan?" ³⁵ Då började Filippus tala och utifrån det skriftstället förklara evangeliet om Jesus för honom.

V 32-35 Skriftstället hovmannen läste var från Jes 53:7b-8a, en av de fyra så kallade Tjänarsångerna som talar om en lidande Messias. Hovmannen frågar Filippos vem profeten syftar på. Det är en fråga som de judiska rabbinerna har svårt att svara på och faktum är att också dagens exegeter brottas med denna fråga. Men för de första kristna rådde ingen tvekan. Jesaja talar om Jesus, se också 3:13. ”Hans liv togs bort från jorden”, profeterar Jesaja och Filippos berättar säkerligen för hovmannen om hur Jesus uppstod från de döda och fick platsen och makten på Guds högra sida.