Jordbävning i Albanien

Det är lätt att hålla alla dessa dåliga nyheter på avstånd. Jordbävningen i Albanien är ingen nyhet längre. Det går några dagar och sedan kommer nya ofta dåliga nyheter. Men ta gärna med våra bröder och systrar i Albanien i era förböner. Församlingen som vi har stöttat under så många år vädjar nu om hjälp att hjälpa. Våra vänner har inte drabbats, men de har i sin tur vänner i Durres, staden som drabbats värst. 

Vännerna har rapporterat att världen varit snabb med hjälpinsatser ändå återstår att gräva fram flera döda, knappast fler överlevande. Vidare finns nu tusentals människor som är utan bostad. Vännerna skickade en video som visar vad som sker när en jordbävning äger rum. Se den gärna. Den är 5 minuter.

https://www.youtube.com/watch?v=kxj8RoaiPwY

Om någon av er vill hjälpa några av de hemlösa kan ni använda nedanstående uppgifter. Ange ärende

SUPPORT FOR THE FAMILIES AFFECTED BY THE EARTHQUAKE

Raiffeisen Bank

Account Name: KRISTIANI HUMANITAR
Account No. 8010004028

IBAN AL39 2021 1013 0000 0080 1000 4028
SWIFT CODE: SGSBALTX

Allt gott när vi nu går mot advent!

HAMMARBY É DOM BÄSTA

Det finns en oslagbar legend i Bajen och det är Nacka Skoglund. Det finns sannolikt ingen som kan överträffa honom i popularitet. Jag har ofta tänkt på Nacka. Det har funnits flera skäl till det. Naturligtvis därför att jag är född bara ett par kvarter ifrån hans födelseplats på Katarina Bangata, men än mer därför hans levnadsöde var sådant som det var. Nacka var ett naturbarn, en bohem. Han har fått stå modell för en riktig söder-kis - på gott och ont.

Nacka var efter vad jag förstår en grabb, inte bara med ovanlig bollbegåvning, utan också så där härligt oskuldsfull. Han trodde gott om människor och det blev hans fall. Han hade humor och var mer social än de flesta. Han dansade på Nalen, slarvade på kvällarna, tränade inte alltid så flitigt, skojade med kungen, var generös med presenter och ömmade för sin mamma. Men världen är inte alltid så mottaglig för en sådan livsstil. Nacka blev utnyttjad och efter att ha tjänat miljoner som fotbollsproffs kom han hem utfattig. Han fick flytta hem till Katarina Bangatan igen. Men ingenting kunde bli som förut.

De sista åren kunde han till en början spela lite fotboll. Han gjorde någon landskamp och några matcher i Bajen. Men han led av ett svårt drogberoende och när åren gick kunde han inte sköta något arbete. Han fick en chans som bilförsäljare. Kunderna kom, men mest för att träffa Nacka och snacka fotboll. Han sålde inte en bil och fick sluta efter några månader.

Nacka dog 1975 endast 45 år gammal.

Utanför porten har man rest hans staty och varje julafton, Nacka var född på julafton, samlas fansen i hundratals för att hedra hans minne. Det finns ingen som kan konkurrera med honom i popularitet.

Vi kommer aldrig att få en ny Nacka ... det skulle i så fall vara Zlatan Ibrahimovic ... tänkte jag. Tänk att få se Zlatan spela i Bajen. Tänk att få se honom göra Bajen till Skandinaviens bästa klubb! Och idag får vi veta att Zlatan köper in sig i Bajen. Klok kille!

Lägg till bildtext

Det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen. Det har sagts att han inte kommer att spela i Bajen, men vem bestämmer det?

Hur som helst roligt att Zlatan tydligen vill satsa på Bajen på något sätt. Kanske inte bara med pengar utan också på andra sätt. Jag tycker gott att han kan avsluta sin karriär med att hjälpa Bajen att bli bästa laget i Skandinavien. Förmodligen skulle vi klara det utan honom, men det blir roligare med honom.

Malmöiterna trodde att dem ägde Zlatan, men det gjorde de inte. Malmöfansens tal om svek säger mer om dem själva.

Kyrkomötet 2019 - en reflektion

Det har varit kyrkomöte i Uppsala och jag har gjort en reflektion.

Min reflektion är att statskyrkan är tillbaka med större kraft än tidigare. Jag undrar om det inte är så att (S) skakas i sina grundvalar av att (SD) är större? I ett sådant läge splittras (C). Tänk om det skulle kunna ske att (S) förlorade greppet om Svenska kyrkan?  Det har jag inte trott, men ett hopp tändes hos mig dessa dagar därför att de politiska krafterna var så påtagliga.

Det började lite smått redan första dagen när frågan om Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) skulle diskuteras. Då framgick det att Kyrkans hus ville skära ner i budgeten för SKUTs räkning. "Alla måste se över sina kostnader", sades det. Så långt inte konstigt. Men sedan stod det klart att detta pågått en längre tid och plötsligt verkar det som att Kyrkans hus vill mer eller mindre avveckla SKUT. Men det sades aldrig rätt ut. Allteftersom debatten pågick blev det allt tydligare att nedskärningarna närmast var politiska. De som stod emot var representanterna från SKUT. De gjorde ett verkligt bra jobb. Frimodig kyrka (FK) med Leif Nordlander i spetsen likaså. Efter ett tag utkristalliseras ett mönster med (S) på ena sidan och (SD) på andra sidan. Till detta kommer att Centerns representant från Växjö stift meddelar att han har bytt sida och nu inte vill dra ner SKUT utan istället vill höja SKUTs anslag. Dagen efter beslutas att SKUT ska få höjt bidrag!!! Siffrorna blev 116 för och 114 mot. Alla i (S) var emot. (S) förlorade med andra ord en omröstning.

Dagen efteråt kom frågan om Alpha upp. Låt oss bortse från det teologiska innehållet eller från pedagogiken. I utskottets betänkande ges ett, säger ett, argument för att avslå motionen om stöd till Alpha. Det enda skälet är att utskottet är för "allas lika värde". Utskottet menade att det fanns en rad i någon av Alphas böcker där det stod att äktenskapet är för man och kvinna. Alpha står med andra ord inte för allas lika värde. Detta är ju helt sanslöst och om möjligt än värre; med ett sådant argument kan man få med sig en majoritet av kyrkomötet. Återigen stod FK för en fin insats. Bert Löndahl menade att "allas lika värde" står på två pelare. För det första därför att alla är skapade till Guds avbild och för det andra därför att alla är syndare försonade i Kristus.

Förmodligen fanns här Centerpartister som inte ville eller vågade stå upp och då har (S) majoritet. Det blev en lång debatt. Jag tror över 40 inlägg. Debatten innehöll mer personliga vittnesbörd än argument i sak. De som ville hindra Alpha menade att det finns många andra pedagogiska sätt att undervisa. Min reflektion blev; Varför hör vi aldrig några vittnesbörd om dessa? Vilka är de? Och var finns de? Är det alls ett argument mot en motion som denna? När det sedan skulle röstas var nästan alla för alla lika värde. Inte många ville vara emot. Men det var tydligt att (S), (C) och kanske (SD) var emot.

(S) stod senare genom Anna Karin Hammar för ett riktigt övertramp. Hammar hade redan första dagen insinuerat att (SD) är nazister, men klarat sig undan genom att vara otydlig. Andra dagen klarade hon inte det. Hammar menade att (SD) hotar Sverige. Och när Julia Kronlid (SD) frågade vad Hammar menade anklagade Hammar (SD) för att utgöra ett hot för folket och att folket låtit sig luras. Det gick sedan över i rent personangrepp så att ordföranden inte bara avbröt de bägge och visade ner dem i bänken utan dagen efteråt fick utfärda en skarp reprimand.

Nåja, min reflektion är inte av teologisk art utan politisk. Frågorna i kyrkomötet, också de teologiska, styrs av politiska argument och skäl. Alltså mer politik än tidigare.

Men detta enkla faktum att (SD) håller på att bli större än (S) öppnar för nya möjligheter. Om eller när så sker och om eller när en splittrad politiska opinion samlar sig och bildar allians - då kan det ske stora och snabba förändringar ....

Andreas Stenkar Karlgren och ämbetetsfrågan

Generalsekreteraren i Kyrkans hus, Helén Ottosson Lovén, har gett enhetschefen på kyrkokansliets rättsavdelning i uppdrag att utreda om det finns oklarheter i kyrkoordningen (KO). Detta med anledning av Imbergs påkragning. Det är bråttom, bråttom läser jag i Kyrkans tidning nr 45/2019. Bråttom? Det är bara djävulen som har bråttom, ty hans tid är kort. Så har jag lärt mig i alla fall. Får man önska sig en julklapp?

Jag önskar att kyrkokansliet kommer fram till att KO behöver göras om i grund!

Det handlar inte bara om ämbetet även om det är en väsentlig fråga. Samtalet om påkragning behöver komma upp av flera skäl, men än viktigare är att synen på bibeln och bekännelsen kommer till ytan. Det är nämligen dessa grundläggande dokument som har fått stryka på foten. Det går inte att ta bort Kyrkans grund och tro att det inte ska märkas. Om Svenska kyrkan underskattar i tur och ordning bekännelsen, bibeln och Herren Jesus själv kan den inte bestå.

Advokaten Andreas Stenkar Karlgren skriver en fantastik insiktsfull artikel i Kyrkans tidning. Den har rubriken "Därför en lättnad för hela Svenska kyrkan". Du kan läsa hela artikeln genom att klicka här.

Karlgren

1) visar att opposition mot Svenska kyrkan är en grundbult i en evangelisk-luthersk kyrka. Tror jag det. Martin Luther menade så. Det var inte tillåtet att vara illojal mot påven på det sätt Luther var och därför blev det viktigt för den lutherska kyrkan att slå vakt om den oppositionella rätten.

2) drar slutsatsen att Svenska kyrkan måste tåla oppositionen så länge den är en evangelisk-luthersk kyrkan. Om kyrkan ska avvika från den lutherska friheten behöver den vända sig till riksdagen för att få ett sådant tillstånd.

3) menar att prästen som lovat att vara trogen mot Guds ord måste sätta bibeln och bekännelsen före kyrkoordningen. Om inte detta gäller är det fara å färde.

4) skriver att det inte går att lösa "problemet" kyrkorättsligt utan att det är en teologisk utmaning att lösa ämbetsfrågan. Jag vill lägger till: och många andra frågor.

5) låter oss få veta att Imberg tyckt att det är fruktansvärt att leva som en minoritet som alla bara väntar på ... ska dö ut. Problemet är nämligen att man väntar ut ett problem som aldrig tar slut.

Det är obehagligt att läsa om Svenska kyrkans oförmåga att hantera ett teologiskt problem. Nu har man skjutit på det i mer än sextio år. Det kan väl inte vara möjligt att kyrkan ska gå från att ha tagit bort samvetsklausulen, infört yrkesförbud och tvingat folk att skriva under ett papper och avkraga till att förhöra, bötfälla, fängsla och exkommunicera? Efter att själv ha levt med denna häxjakt i mer än fyrtio år börjar jag undra.

Wanja Lundby-Wedin och ämbetsfrågan

Jo, det blev en fortsättning på Rune Imbergs påkragande. Vice ordföranden i kyrkomötet Wanja Lundby-Wedin talar i frustration. Nu har det gått mer än sextio år och (S) har fortfarande inte fattat någonting! Hennes utfall är verkligen informativt.

Som om det inte räckte med okunnigheten går Lundby-Wedin indirekt emot Överklagandenämnden. Finns det ingen gräns hetsjakten?

Det kan väl verkligen inte vara någon nyhet att den allmänneliga kyrkan lär på ett annat sätt än (S) och (C) gör? Det var ett politiskt beslut som togs i riksdagen och som kyrkomötet röstade ner 1957. Men även om politikerna sätter sig över kyrkan, avfärdar det kyrkliga ämbetets betydelse och i stället inför folkviljan så förändras inte kyrkans lära. Det är en synnerligen svag kyrka som böjer sig för folkviljan när den går emot kyrkans tro. Nåja, det stannade inte där.

År 1982 togs samvetsklausulen bort, men samveten finns kvar. Det finns hundratals präster i vårt land som fortfarande håller fast vid kyrkans tro och lära. De har dessutom avlagt löften inför Gud att göra så. Nåja, skam den som ger sig tänkte politikerna och införde ett yrkesförbud 1993. Ingen får prästvigas som inte omfattar och medverkar till de reformer som (S) och (C) gemensamt kommer överens om. Idag är alla som prästvigts efter 1993 i den kyrkliga farozonen, enligt min mening.

Undan för undan har vi tvingats avlägga löften och skriva under papper annars är alla karriärvägar stängda. Det är väl inte underligt att vi idag har mindre kyrkliga präster för att inte tala om prästbristen. Få vill ha kyrkoherdetjänsterna. Jag är inte förvånad.

Och ändå tycker Wanja Lundby-Wedin enligt Kyrkans tidning att det är "väldigt anmärkningsvärt att en präst i Svenska kyrkan inte respekterar den episkopala ordningen som är grunden för kyrkan". Ärligt talat; jag tar mig för pannan.

Som om detta inte var nog ska det motioneras i kyrkomötet. Lundby-Wedin säger i tidningen:

Vi kan inte ha präster som öppet motarbetar en ordning som gällt i mer än sextio år. Svenska kyrkan har olika fromhetstraditioner, men det där borde vi ha lämnat bakom oss. Det kan inte vara så att man offentligt uttrycker sådana åsikter och ändå inte behöver möta några konsekvenser. Det handlar om människosyn och värdegrund.

Det handlar inte alls om människosyn eller värdegrund. Det handlar om bibel och bekännelse. Och dem kommer vi aldrig att lämna bakom oss. Och när vi är döda kommer nya präster.

Men skärp straffen i kyrkomötet om ni tror det ändrar kyrkans tro och lära. Den motionen går säkert igenom.

Särskilt (S) har kört sin linje inte bara i dagspolitiken utan också i kyrkopolitiken. Det finns inget parti som ställt till en sådan stor skada för kyrkan som detta. Det som sker nu stryker bara ytterligare under det.

(S) tappar dagligen i trovärdighet.

Heder och ära däremot till Bert Löndahl och biskop Bengt som vågar tala. Tänk om vi kunde få ett öppet samtal kring denna känsliga fråga. Kanske kunde åtminstone samvetsklausulen återinföras?