fredag, augusti 09, 2019

Kan man ha två biskopar?

När jag tänker på Missionsprovinsen uppstår en fråga i mitt inre som jag gärna delar med er. Kan man ha två biskopar?

Mitt första svar är ja, det kan man. Skälet till det är att helt enkelt "biskop som biskop". Det ska väl inte kunna vara så - i teorin - att de tänker, talar och handlar olika? En biskop är genom sin vigning insatt i det apostoliska ämbetet och därmed förpliktad att hålla sig till den. Borde det inte vara så enkelt.

Mitt andra svar är nej, därför att i Svenska kyrkan har vi bara stiftsbiskopar. Så är det inte i alla episkopala sammanhang och vid närmare eftertanke inte helt och hållet heller i Sverige. I andra sammanhang, till exempel i den anglikanska kyrkan har man suffragan biskopar. De är underställda stiftsbiskopen när de fungerar som hjälpbiskopar. Jag tror så var fallet i Kalmar när Kalmar var eget stift.Biskopen där erkändes inte fullt ut utan betraktades som suffragan.

När jag tänker efter har vi det på så sätt i Uppsala. I Uppsala stift finns två biskopar. Om Ärkebiskopen räknas som stiftsbiskop vet jag inte. Hon i det här fallet kan knappast vara underställd stiftsbiskopen. Red ut det den som kan.

I England kan det finnas flera biskopar i ett och samma stift där någon av suffraganerna (?) ansvarar för ett visst område. Om jag inte är fel informerad har till exempel Alpha sin egen biskop. Kan då Alpha - Sverige hålla sig till denne? I den andan borde OAS-rörelsen ha sin egen biskop.

Om jag skulle gå med i Missionsprovinsens prästkollegium kan jag ändå kvarstå i Svenska kyrkan. Det tror jag till och med vore önskvärt. Missionsprovinsens mål är att verka åstadkomma förnyelse inom Svenska kyrkan, det vill säga bland dess 6 miljoner medlemmar. Jag skulloe med andra ord kunna hålla mig till Missionsprovinsens biskop samtidigt som jag tillhör Svenska kyrkan och därmed vare sig jag vill eller inte fortfara att sortera under biskopen i Växjö stift. Intressant. Är det möjligt? Ja, det är klart det är. Det är till och med nödvändigt. Tillhör jag Svenska kyrkan och det gör jag så tillhör jag också biskopen i Växjö stift. Låter det märkligt?

Vad behöver förändras i Svenska kyrkan i det här avseendet? Tja, kanske att vi införde suffragan biskopar. Biskopar som ansvarade för vissa områden. Missionsprovinsens biskopar är inte stiftsbiskopar utan de är missionsbiskopar. Så biskop Bengt i Göteborg har inget egentligt territorium han måste hålla sig till.

Svaret på frågan: Kan man ha två biskopar? blir med andra ord JA. Spännande. Vad detta sedan betyder i praktiken är ett mysterium. Men vi som vill hplla oss till apostlarnas undervisning är inte främmans för mysteriet!



4 kommentarer:

Anonym sa...

Grundligt och väl genomtänkt!
Men har jag som har fråntagits rätten att utöva prästämbetet i Svenska kyrkan några förpliktelser mot biskopen i Karlstad eller i Skara (bor nu inom Skara stift)? Det var en rätt som biskop Sven Danell gav mig genom att prästviga mig 1962. Karlstads domkapitel och Överklagandenämnden efter att ha frågat biskoparna kunde inte acceptera min biskopsvigning vid sidan om det officiella biskopskollegiet. Hänvisningen till att man tidigare accepterat fristående biskopar hjälpte inte.
Jo, jag är helt fri från sådana förpliktelser. Vi ”avkragade” finns inte längre i Sv k:s matrikel. Jag är fortfarande medlem i Svenska kyrkan. Vi finns ju för att vårda och föra vidare Svenska kyrkans andliga tradition. Det fanns de i tidningarnas insändarspalter som på den tiden ville att jag skulle uteslutas. Men det finns ingen paragraf i Kyrkoordningen för detta!
Däremot har det inte lyckats med försöken att beröva övriga präster förutom två (om jag minns rätt) i Missionsprovinsens prästkollegium rätten att utöva ämbetet inom Svenska kyrkan. De har alltså två biskopar och de är medvetna om vilka helt olika förpliktelser de har mot sina respektive.
+Arne

Håkan Sunnliden sa...

Tack biskop Arne! Det här gör saken något klarare. Särskilt din sista mening tycker jag är intressant. Även du, som tillhör Svenska kyrkan, har en relation till biskopen i Skara, MEN i praktiken har du inga förpliktelser. Och detta på grund av att Svenska kyrkan miss-handlat dig och ditt kall. Det är med andra ord som att Svenska kyrkan avkragar sig själv och förr eller senare tror jag det kommer att slå tillbaka. Vi får fortsätta att vända andra kinden till och SvK får fortsätta att slå. Det är verkligen en sorglig historia, inte minst med tanke på att Mp har samma bekännelse som SvK! Mp vill dessutom se att SvK förnyas! Jag fortsätter att meditera över den sista meningen i ditt inlägg.

Anonym sa...

Jag hoppas att Missionsprovinsen en dag kommer fogas in i Svenska Kyrkan, att den kommer bli formellt accepterad. Men tyvärr lär ju det inte ske inom den närmsta framtiden. Men frågan är hur Missionsprovinsens ställning skulle förändras om SvK väljer att inte längre viga personer som inte vill viga samkönade par. Helt plötsligt kommer fler personer vara utestängda från såväl diakon- som prästvigningen. Kanske kommer Missionsprovinsen växa av en sådan reform? När allt fler präster och diakoner inte längre kan se biskoparna i stiften som sina andliga vägledare, då allt fler biskopar ger efter för urholkningen av Evangeliet. Den kommande generationens präster och diakoner kommer ha en mycket svår tid framför sig antar jag.

Tankar från en teologistuderande

Håkan Sunnliden sa...

Käre broder eller syster. Tack för din kommentar. Tänkte bara säga att jag har verkat för förnyelsen av Svenska kyrka ett helt liv. Jag är inte särskilt optimistisk för tillfället men tror att Missionsprovinsen kan bidra till förnyelsen. Förnyelsen behöver antagligen kommer mer utifrån än inifrån. Vi talar ändå om 6 miljoner medlemmar.