Är det väckelse på gång?

Jag kommer från en härlig mässa. Fullsatt i kapellet och varje gång jag ser så mycket folk på en vanlig vardagsmässa (det vill säga 30 personer) undrar jag om väckelsen är nära. Vi får lämna det i Guds händer. Det är väl ändå Hans yttersta vilja.

Väl hemkommen hör jag att Bajen leder med 3 - 0 mot Göteborg. Vilken kväll! I skrivande stund är det visserligen 3 - 1, men i alla fall. Hoppas Bajen håller i det här nu. Man kan aldrig vara säker när det gäller Bajen.

Idag fick vi också ett sms frånClaes och Elisabet. De har kommit fram till bröllopsresans mål i Mexico. Skönt. Hoppas de får två riktigt bra veckor.

Fantastiskt lyckat bröllop

Det blev en fantastisk dag, dagen då Claes och Elisabet gifte sig. Vigseln ägde rum i Hylletofta kyrka, Sävsjö kommun. Claes kommer därifrån och hans föräldrar bor där. Den lilla kyrkan var i det närmaste fullsatt och Elisabet hade en helt fantastisk klänning som jag inte plumpt ska försöka beskriva. Claes och Elisabet har vuxit samman på ett fint sätt och med Guds välsignelse kommer det att gå bra för dem. Kari och jag skattar oss lyckliga över att alla tre barnen nu är lyckligt gifta.

Efteråt var det bröllopsfest på Ljunga Park, norra Europas största träbyggnad. Den är nyrenoverad och innehåller bland annat en riktigt bra festlokal. Elisabets vänner från kockskolan hade fått låna köket och bjöd på en fantastisk middag med utvald och utsökta viner till. Elisabet var helnöjd med deras insats.

I morgon reser de på bröllopsresa till Mexico.

Nya vägar

Nu är det dagen för vigseln och förberedelserna är i full gång. Victor och Karin kom i går kväll och senare under dagen anländer den ene efter den andre.

Jag fick tillfälle att stämma utvecklingen på cellkyrkofronten med Victor igår. Jag håller på med Scott Borens senaste bok The Relational Way och den lyfter fram vikten av lärjungaskap i cellen. Det verkar som att betoningen nu ligger på det andliga livet, det vill säga vinet snarare än vinläglarna. Mikaels Hirsch från Australien saluför liknande tankar i sin nyutkomna bok The Forgotten Ways. Jag tror att dessa nygamla tankar är ett resultat av församlainens omstrukturering. Det blir meningslöst att tala om det andliga livet om det inte finns strukturer för det. Spännande, men samtidigt blir vi i Sverige ytterliggare 10 år efter. Vi har ju knappt ens börjat med omstruktureringen. Nåja, kanske kan vi ta in ett antal år om vi håller oss uppdaterade. Victor och jag har många idéer men de går inte att genomföra eftersom allt måste ske i Andens tid, när folket tar emot omstruktureringen som en gåva. Kanske den dagen kommer.

Oj, vad mycket folk vi träffat genom åren

Nu drar det ihop sig till bröllop. Kari och jag ska iväg och storhandla. Skönt att vara ledig några dagar nu när gästerna är på väg. Igår kom Elisabets vänner från Tjeckien. Imrogon kommer vänner frånCharles och Joyce Sibthorpe från England. Det var länge sedan vi träffade dem. Tänk vad många vänner vi har för övrigt som vi sällan träffar, eller kanske människor vi mött genom åren. Jacob och hans familj är på Torp konferensen och de träffar folk från Hjälmserydstiden. Själv har jag börjat fått en del kallelse till Finland, men även i Sverige. Tänk om det en dag kunde bli en genomgripande väckelse med alla oss som vill vara Jesu lärjungar. Det behövs i vårt land. Vi får fortsätta arbeta på gemenskapen inom Kristi Kropp så ska vi fpå se hur församlingen lever upp igen.

I kväll blir det ledigt!

Dagen går mot sitt slut. Det har varit fullt upp. Dagen började med att jag försenad gjorde färdigt budgeten för 2008 och fortsattse sedan med en begravning kl 10. Det är sådant som hör till en prästs arbetsuppgifter. Det blir ungefär 35 begravningar per år. Vi är fem präster i Värnamo.

Efter Tidebönen och en arbetslunch har jag så suttit med administration hela eftermiddagen. Min tanke var att studera Apostlagärningara inför Bibelförklaringen i Värnamo kyrka i morgon. Jag får göra det i morgon i stället. Har du sett www.bibelforklaring.nu Kanske kunde det vara värt ett besök?

I kväll blir det ledigt!

Veckobrevet 25/07

Jag Är med er
Idag har vi varit på Högmässa med dop i Johanneskyrkan. Det var Håkan och Evas andra dotter Lovisa som kristnades och kallades att bli en Jesu Kristi lärjunge. Den gammaltestamentliga texten talade om att vi är ett folk helgat åt Herren och det är just vad som sker i dopet. Vi avskiljs, helgas åt Herren. Men det allra bästa är att Han själv lovar att vara med oss ”alla dagar till tidens slut”. Utan Herrens bistånd skulle det inte vara lätt att vara en kristen.

Några nya principer gör att det nu bildas en (permanent) ledargrupp
I Kent och Lottas zon (fem celler) har några nya principer sjösatts. De fem celledarna kommer till dem varannan vecka (jämna veckor) framför allt för uppbyggelse. Kari, Kerstin B och jag träffar i vår tur Kent och Lotta varannan vecka (udda veckor), också för uppbyggelse. På det här sättet tror vi att vi mer regelbundet och bättre kan följa processerna i de fem cellerna. Våra samlingar blir också en plats för fortbildning direkt relaterad till skeendet i cellerna. En annan princip är att vem som helst av oss alla eller några av oss tillsammans kan bilda nya celler när vi finner det lämpligt. Vi kommer att göra på detta sätt under en 14-veckors period för att sedan utvärdera det hela.

Ingen ledarsamling i Församlingshemmet nu på torsdag!
En annan följd blir att behovet av celledarsamlingar i sin nuvarande form försvinner. Jag vet att det nyligen varit en samling i Maria-zonen och vi kan därför ställa in kommande torsdag. Om försöket med Kent och Lotta slår väl ut kommer vi att bygga ut systemet med de nya principerna till hösten.

Gud ensam ger växten
När vi nu levt celliv under ett antal år har vi alla fått se fördelarna och fascinerats av möjligheterna, men också svårigheterna. En av svårigheterna uppstår när vi tar på oss bördan att få antalet medlemmar att växa. Jesus ber oss att se på liljorna på marken och hur de växer, Matt 6:28 och Paulus säger bestämt att det är Gud som ger växten 1 Kor 3:6. Läs gärna de båda bibelställena i nästa cellmöte och fråga er: Be medlemmarna att förklara vad som menas. Skriv upp deras förklaringar på ett papper. Vilka uppgifter är våra? Vad kan vi göra? Vilken betydelse har det? Är livet uppåt, inåt, utåt eller framåt viktigast?

Alla celledare behöver stöd

Sedan en tid tillbaka har en av zonerna (fem celler) infört några nya principer. Zonledaren träffar de fem celledarna varannan vecka (jämna veckor) och mig varannan vecka (udda veckor). Vi ska köra det på prov fram till september. Men det har redan fått sådana positiva följder att allt talar för att vi kommer att fortsätta så.

Med anledning av detta har jag idag läst Comiskeys bok How to Be a Great Cell Group Coach. Den är riktigt bra, upplysande och fylld med goda idéer. Boken rekommenderas varmt. Kanske skulle vi översätta den till svenska?

Det stundar bröllop i familjen

Jag vet inte om det hör till att man bloggar varje dag, men jag ska åtminstone till en början försöka göra det varje dag. Så får vi se vad nytta det är med det. Jag känner inget större behov av att skriva av mig även om det är mycket just nu. På midsommardagen gifter sig vårt sista barn, Elisabeth med Claes. Det kommer nog att bli känslosamt, men i positiv mening. Hon har funnit en man som kommer att stötta henne i vått och torrt vad jag kan förstå.

Jag tror det får räcka för idag, även om jag skulle kunna skriva om tusen saker just nu. Men förhoppningsvis har vi många dagar framför oss, - om Gud vill.

Leve bloggen!

Nu har jag gått igenom de tidigare kommentarerna OCH kommenterat dem. Riktigt kul det här. Jag trodde inte det gick att ordväxla så smidigt. Jag uppskattar särskilt att man tvingas vara kort och rakt på sak. Leve bloggen!

I måndags, tisdags och onsdags var anställda från Värnamo på Stiftsmötet i Växjö. Det var ett digert program med många talare av skiftande kvalité. Tisdagens Festhögmässa var en av höjdpunkterna. Biskopen predikade över Jesu ord: ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar.” Det som talade mest till några av oss var att han särskilt underströk att missionsbefallningen är given till församlingen, inte till någon eller några av oss. Vi är alla insatta i missionens ärende.

Så talar en Landshövding
En annan höjdpunkt nåddes när Biskopen satt i panelsamtal med bland andra landshövdingen Mats Svegfors. Biskopen hade börjat tala redan på torget under rubriken ”Lyft blicken”, en rubrik som skulle hjälpa oss att se visionen och inte bara krisen. I panelsamtalet höll Svegfors inte med om att kyrkan befann sig i någon kris. ”Gud finns”, sa han och avlutade med att citera från panelsamtalet på Förklaringsberget där Jesus säger: ”De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus”, Matt 17:8. Så talar en Landshövding.

Utställningen
Vi fick aldrig någon plats i kongresshallen för vår utställning. Men det fanns fem (!) partytält på torget och vi fick en plats i ett av dem, - inne i hörnet. Tyvärr var det inte många som säg den i det myckna programutbudet, men jag är ändå glad att vi fick vara med. Särskilt glad är jag för att vi har utställningen och vi ska bygga ut den och fortsätta använda den på andra platser.

Missio Dei, 1 september
Nästa utställning blir på en temadag i Gamla Hjälmseryd till vilken ni alla inbjuds. Där har jag även inbjudits att hålla ett seminarium med anledning av min avhandling och av rörelsen här i Värnamo. Seminariet har rubriken Kyrkans gräsrotsrörelse.

Bibelskola XP
Bibelskolan är ett-årig och består av hälften teori och hälften praktik. Det är OAS-rörelsen som tillsammans med ett antal församlingar anordnar den. I år har de flyttat till förnämliga lokaler och om du vet någon ungdom som har glädje av en Bibelskola så berätta om Bibelskola XP. Vi önskar att vi så småningom kunde få något liknande till Värnamo.

Nu kör vi igen

Idag har jag tagit tag i denna blogg på nytt. Jag trodde den var ointressant eftersom ingen kommenterade och tyckte inte det fanns anlednning att fortsätta. Dessutom trodde jag inte det gick att kommentera utan att vara medlem på något sätt. Allt detta var fel. Nu har jag upptäckt att det finns en hel del kommentarer och jag ska kommentera dem något senare.

Alltså: Nu kör vi gen!