I torsdags hade vi en samling för celledarna och den var väl besökt. Det var framför allt två lärdomar som vi tar med oss efter denna samling. Den första är att när lovsången kombineras med tillbedjan sänks trösklarna för delgivningen. När vi tackar Gud blir vi upptagna med Honom och glömmer oss själva. Vi är då inte lika viktiga. Det är ofta vår egen stolthet som hindrar oss från att dela med oss av själva och låta Herren betjäna oss.
Den andra lärdomen är att det är först när vi ”talar ut” som Herren kan ta sig an vår sak. När vi bär saker och ting inom oss är vi våra egna herrar, men när vi ber högt om hjälp förändras situationen. Då blir fler inblandade. Gud ”måste” nu agera på ett eller annat sätt. Vi har ju bett om hjälp! Det var fantastiskt gott att se hur Gud besvarade bön denna kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar