Det har blivit mycket politik nu i övergången från 2024 till 2025. Det började med att jag lyssnade till Katarina Barrling när hon under endast 19 minuter sammanfattade den svenska protestantismens utveckling. Jag hörde eller såg föreläsningen på Axess TV för några månader sedan och visste att jag måste läsa boken. Vill du få en snabb sammanfattning utan att läsa boken ska du lyssna til föredraget. Det kan du göra genom att klicka här.

Sedan gick det av bara farten att läsa Ann Applebaum. Efter att ha läst hennes senaste bok, se bilden nedan, sa jag till Kari att jag inte skulle bli förvånad om det en dag meddelades att hon "försvunnit". Hon är helt orädd när hon berättar hur Ryssland, Kina, Turkiet (sic!), afrikanska och sydamerikanska länder samarbetar mot väst. Dessa självstyrande autokratier, tidigare kallade diktaturer, samarbetar med det enda målet; att behålla makten och att utöva den i andra länder utan att själva bli utsatta.  Autokratierna använder sig av det demokratiska snacket. De kräver sitt "självbestämmande" och sina "rättigheter". USA, eller för all del EU, får inte lägga sig i.

Det är stundtals ganska skrämmande läsning. Kanske inte förvånad, men plötsligt så blev det mer än mina egna konspiratoriska idéer. Det kom så nära och blev så riktigt. 

Det fanns en tid då Sverige var neutralt och samarbetade både hit och dit. Jag undrar hur det ska gå nu när "öst" samverkar med varandra för att kunna stå emot "väst"? Visserligen har vi gått med i NATO, men livet är större än så. Det handlar om politik och ekonomi. då verkar allt vara möjligt.

En modern form av religiositet

 Så har jag läst ut Barrlings läsvärda bok som jag särskilt rekommendera den som vill förstå varför det ser ut som det ser ut i Sverige vad beträffar religionen. Under de två senaste decennierna har det kommit en rad avhandlingar, artiklar och böcker i ämnet så ingen skulle behöva vara okunnig om vad som hänt. Ändå är det viktigt att sprida hur särskilt (S) lyckats samspela med historien. Inte minst är det viktigt att se och förstå de metoder som använts. Jag tänker på hur en enda tes, till exempel den om allas lika värde, kan sättas, drivas och hur motståndare kan hängas ut. Boken är emellanåt nästan humoristisk. Jag ler igenkännande när jag läser:

Tänk om det är så svensk socialdemokrati tog över religionens roll, och kom att utvecklas till en modern form av svenskprotestantism? Kanske var det så att de fromma svenskarna fortsatte att vara fromma, men genom tron på socialdemokrati? Plötsligt kommer då Socialdemokraternas ledare i annat ljus; Per Albin Hansson som patriarken som pekade ut svenskarna som ett folk utvalt till rättvisa och jämlikhet; Tage Erlander som den omtyckte kyrkoherden; Olof Palme som den brinnande väckelsepredikanten; Göran Persson som våran prost, fryntlig med en räv bakom örat. Slutligen finner vi Magdalena Andersson: en modern statskyrkopräst med modern uppsyn och både ekonomiska redovisningar och värdegrundsdokument i ordning. Hon behöver inte bära prästkrage, den syns ändå.

Samtidigt har Barrlings bok en underton av hopp. Hon låter mig förstå att religiositeten är konstant, att den inte alls upphört utan snarare tvärtom när som helst kan väckas till liv igen. För närvarande präglas Sverige av sekulära värderingar. Det behövs inga gudaväsen eller helgon, men i själva verket lever vi med sådana hela tiden. I själva verket kan tillvaron förstås som en av sekulär form färgad av religion. 

Det finns därmed hela tiden en möjlighet att knyta an till människan och hennes andliga behov. Det kanhända att Svenska kyrkan inte är Guds redskap för kommande år, men Han kan besöka oss och komma till tals med oss också på andra sätt.

God fortsättning

Vill börja med att önska er alla en god fortsättning på det nya året 2025.

Oh, vad det är skönt med lediga dagar ... Visserligen har vi varit i Stockholm några dagar, men jag har ändå innan vi for dit läst ut Barrlings bok. Får avsluta mina kommentarer till den i nästa blogg. Plus att jag i dag har avslutat läsningen av Ann Applebaums senaste bok Autokrati AB. Får väl skriva något om denna avslöjande bok innan jag lämnar tillbaka den till biblioteken efter helgen.

Men som sagt; god fortsättning på det nya året!

God jul

Vill bara önskar er alla en riktigt god Kristi födelses fest.

Kari och jag vakade in julen med barn och några av våra barnbarn, hos Elisabet och hennes familj. De bor strax utanför Värnamo så det är lätt att ta sig dit.

I dag har vi firat högmässan i Rydaholms kyrka. Det är något extra att än en gång få sjunga med i de härliga julpsalmerna.

Resten av dagen får präglas av lite plock, matlagning och vila.

Sverige - ett himmelrike på jorden?

 Du kanske tänker att nu kommer det en julhälsning. Ett himmelrike på jorden. Nej, det är rubriken på kapitel 4 i Barrlings mycket avslöjande bok. Det har förvisso under senare år kommit ett antal böcker som avslöjar hur Sverige, världens mest protestantiska land, samtidigt kunde bli världens mest sekulariserade land. Ekvationen kan tyckas omöjlig, men icke. Vad hände?

Önskan att få se himmelriket på jorden är inte exklusivt kristen. Den förekommer i alla möjliga religioner och ideologier, men genom att Sverige haft ett synnerligt utpräglat stat-kyrka system har "det kristliga" förts över till staten. Medvetet eller omedvetet? Kanske både ock. Hur som har staten, främst (S) lyckats använda sig av kristendomen. Det var ju också strategin när man insåg att det inte skulle gå att få bort människors religiositet.

Barrlings tes kan sammanfattas med orden:

Summan av det religiösa tänkandet är konstant

Barrling visar hur svensk kristendomen omvandlades till politik. Tron allena gjorde att Svenska kyrkan mer eller mindre kunde bli en statlig och tron isolerades och förlades till den privata sfären. Det är otroligt utstuderat. Medvetet eller omedvetet spelar egentligen mindre roll. Skadan är skedd.

Hennes bok är fylld med dråpliga exempel. Greta Thunberg uppvisar profetiska drag. Gunde Svahn syns vara asketen. Tager Erlander kyrkoherden och Göran Persson prosten och så vidare. När jag läser om dessa och en rad andra prominenta svenska protestanter kan jag inte låta bli att le eller åtminstone nicka igenkännande.

Sverige och svenskarna är med andra ord inte anti-religiösa. De är bara sekulariserade, postmodernt religiösa. Deras religion blir synlig på ett annat sätt än vi är vana vid.

Jag har under senare år fascinerats av hur moralistiska svenskarna har blivit. Det blir väldigt tydligt i nyhetssändningarna. Men efter att ha läsa Barrling förstår jag bättre hur det hänger ihop. I varje religion finns sådant som är heligt och/eller oheligt (synd) i centrum. Så utgör demokratin, mänskliga rättigheter et cetera heliga värden. Det är utifrån dessa vi kan öva självcensur, som tystnads kulturer uppstår, avvikare kan trakasseras särskilt om dessa kättare upplevs som ett hot mot det heliga.

Det finns mycket att återberätta efter att ha läst boken. För många kan den vara spännande, men svår. Är det verkligen så det ser ut? Jag, enligt World Values Survey är det just så det ser ut. 

Nu närmar sig julen med hast så jag får sluta här. Nästa blogg får bli en julhälsning. 

Lyft blicken

 Har det hänt också dig någon gång att du läser både två och tre böcker samtidigt? Jag håller fortfarande på med Barrlings mycket intressanta bok om det extrema landet lagom. Måste läsa färdigt den under julhelgen eftersom biblioteket i Värnamo inte vill låta mig ha den mer än 14 dagar. Det är tydligen kö efter bok. För övrigt var jag på biblioteket i går för att lämna tillbaka Ann Applebaums bok demokratins skymning. Jag var där för att hämta hennes senaste bok Autokrati AB, men den får jag ha till 17 januari så den får vänta.

I förrgår var kyrkoherden Lennart Johnson här och hälsade på . Vi har alltid mycket att prata om. Förutom en julblomma, tack Lennart för den, fick vi en bok skriven av yngste sonen Christoffer som tagit namnet Abrahamsson och är präst i Uppsala. Jag förstod på Lennart att han skulle uppskatta om jag också läste. Så då tänkte jag att det är lika bra att göra det med en gång. Sagt och gjort. Vad jag tyckte?

Jag är överraskad av att en relativt ung man som Christoffer har kunnat skriva en så mogen bok. Visserligen ser jag att han citerar Oliver Clément, Ignatius av Loyola, Thomas Merton, Magnus Malm, Peter Halldorf med flera, men ändå. Man skriver inte sådan bok som Christoffer gjort om man inte också själv tillgodogjort sig en genomtänkt teologi och gjort andliga erfarenheter. Jag kan redan nu rekommendera dig att läsa boken eftersom jag inte här kan redogöra för den mer än något.

Christoffer redogör för en teologisk helhetssyn som får oss att förstå att skapelsen ingår i frälsningen. Ett sådant synsätt gör att tillvaron utvidgas från snäv kristendom till en tro med  kosmiska dimensioner. Kanske talade boken till mig extra sedan jag fördjupat mig i Kolosserbrevet, särskilt 1:19f.

Emellertid, menar jag, kräver en sådan vidgning också en vidgning av det egna hjärtat eller för att säga det rent ut; att Gud själv byter ut stenhjärtat mot ett hjärta av kött och blod. Först därefter öppnas sinnena för Guds närvaro. Guds närvaro är central i boken.

Det som talade starkast till mig personligen var kapitel VI Pröva andarna och VII Gör motstånd mot det onda. Christoffer skriver som en öm och sann själavårdare om helgelsen. Undervisningen om helgelsen gränsar ofta till moralism, lagiskhet eller fördömelse. Christoffer kliver inte ner i något av dikena, men visar försiktigt, men tydligt, pedagogiskt hur den smala vägen ser ut.

Nu funderar jag på hur jag ska kunna använda boken i min egen undervisning framöver. 

Joel Halldorf gjorde bra i från sig

Barrlings bok består av tolv kapitel. Hon gör en analys av världens mest protestantiska land - Sverige. Det pikanta är att svensken själv inte ser det.

Det som hände var att kyrkans liksom gick upp i staten och satte sin prägel på staten. Med det menas att svenskarna är mycket för "kristna" värderingar som kärlek, tro, hopp, vänlighet, saktmod, lydnad och så vidare. Tyvärr tömde kyrkan sig på sina värderingar. Svenska kyrkan samspelade genom att själv vara vänlig och lydig mot staten. Tyvärr förlorade hon en hel del av sin egen sälta på kuppen. 

Genom samspelet med staten integrerades svenska kyrkan med staten. Svenska politiker fick så visionen av att allt ska bli bra. Kapitel 4 bär rubriken Himmelriket på jorden och svenskarna hamnade längst upp i högra hörnet på i undersökningen World Values Survey.

Denna process tillsammans med normen "tron allena" har gjort att tron privatiserats samtidigt som Svenska kyrkan blivit en statens institution. Som om det inte räckte har Socialdemokraterna därmed lyckats med sin vision att göra kyrkan till ett statligt salighets verk som kan fostra svenskarna. Lyckats? Nja, det är osäkert. I går såg jag i Aktuellt av alla program, i direktsänd nyhetssändning ett längre inslag om Guds existens. Joel Halldorf gjorde bra i från sig genom att förklara för ateisten att Gud inte är ett objekt och därför inte går att "bevisa".

Tillbaka till Barrling. Hon använder sig av ett stycke folkhumor. Det kan ju passa bra när vi talar om folkkyrka. Hon återger den:

Förr gick folk ur Svenska kyrkan för att de inte trodde på Gud.

Idag går folk ur Svenska kyrkan för att de tror på Gud.

Men, men det finns tendenser som visar mig att saker och ting kan ändra sig ännu en gång, som till exemplet med Aktuellt. I en miljö där svenskarna inte vet någonting om Gud, men ändå längtar efter en fast tro, kan det oväntade ske. Gud har ett folk också i Sverige som plötsligt kan komma att aktiveras.

Det ska bli intressant att följa svensk inrikespolitik ur ett religiöst perspektiv, för att inte tala om ett kristet perspektiv.