tisdag, februari 26, 2019

Apg 10:1-16


Det avsnitt vi nu har framför oss, 10:1-11:18, är det längsta sammanhängande i hela Apostlagärningarna. Tidigare exegeter har sagt att detta är en enkel omvändelseberättelse, men det är svårt att tro. Berättelsen om den syn Petrus får berättas två gånger, 10:9-16 och 11:5-10 och Cornelius syn omnämns fyra gånger, 10:3-6, 22, 30-32 och 11:13. Lukas anser med andra ord att dessa händelser är avgörande för fortsättningen – hednamissionen. Det är Petrus som här använder ”himmelrikets nycklar”, Matt 16:19.

Lukas upplägg, strukturen ser ut på följande sätt:

10:1-8            Cornelius får en syn
10:9-16          Petrus får en syn
10:17-27        Cornelius och Petrus möter varandra      
10:28-43        Petrus talar till hedningarna
10:44-48        Anden utgjuts och hedningarna döps
11:1-18          Petrus försvarar dopet av hedningar

10:1-8 Cornelius får en syn

10 1 I Caesarea bodde en man som hette Cornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen. 2 Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans familj, och han gav generöst med gåvor till folket och bad alltid till Gud. 3 En dag runt nionde timmen såg han tydligt i en syn hur en Guds ängel kom in till honom och sade: "Cornelius!" 4 Han stirrade förskräckt på ängeln och frågade: "Vad är det, herre?" Ängeln sade: "Dina böner och dina gåvor har stigit upp och blivit ihågkomna inför Gud. 5 Sänd nu några män till Joppe och skicka efter en viss Simon som kallas Petrus. 6 Han är gäst hos garvaren Simon som har ett hus vid havet." 7 När ängeln som talat med honom var borta, kallade Cornelius till sig två av sina tjänare och en from soldat från sitt närmaste följe. 8 Han förklarade alltsammans för dem och sände iväg dem till Joppe.

10:1-8 utgår från en den gudfruktige hedningen Cornelius, en officer. Han levde efter den judiska lagen dock utan att vara jude. Det var inte helt ovanligt. Han bad alltid till Gud, det vill säga de gånger det var anbefallt. Vi en av dagens bönestunder får han en syn i vaket tillstånd. Ängeln behöver här aldrig säga att han inte ska vara rädd, utan endast att Gud har sett hans tro.

Ängeln ber Cornelius att skicka efter en viss Simon Petrus men Cornelius får aldrig veta varför, jämför med det besked Petrus får i v 20. I den här berättelsen talar med andra ord först en ängel, v 3, i synen till Petrus talar Rösten, v13, och senare Anden, v 19. Variationerna saknar i sig men understryker ett gudomlig skeende. Det är Herren som verkar.

10 9 Nästa dag, medan de ännu var på väg och närmade sig staden, gick Petrus upp på taket för att be. Det var vid sjätte timmen. 10 Han blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten kom han i hänryckning. 11 Han såg himlen öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner till jorden, 12 och i den fanns jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. 13 Och en röst kom till honom: "Res dig, Petrus, slakta och ät!" 14 Petrus svarade: "Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent." 15 Då sade en röst för andra gången till honom: "Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent." 16 Detta hände tre gånger, och sedan blev duken strax upplyft till himlen.

10:9-10 Caesarea ligger söder om berget Karmel, ute vid kusten. Den kallas Caesarea Maritima eller Caesarea vid havet för att skilja den från Caesarea Filippi som ligger uppe vid berget Hermons fot. Staden har byggts upp från grunde av Herodes den store och som gett namn åt den för att hylla kejsaren. Den romerske ståthållaren, prokuratorn eller landshövdingen bodde här, Pilatus, Felix och Festus. De är alla omnämnda i Apostlagärningarna, närmare bestämt i 13:28, 24:1 ff, 24:27 och 25:1 ff. Till denna stad hade romarna förlagt fem kohorter, grekiska speira, en avdelning på 600 man.[1]

Petrus befinner sig i Joppe och när han är i bön, vid sjätte timmen, faller han i hänryckning, på grekiska ekstasis. Ordet varierar i styrka ner till häpnad eller förskräckelse. Begreppet är flytande. Vi har samma ord i 2:2, 7, 11:5 och 2 Kor 12:1 ff.

V 11-15 Plötsligt såg han himlen öppen och en linneduk sänkas ner med allehanda djur, rena och orena blandade. Rena och orena djur behandlas noggrant i 3 Mos 11. Här nämns de i en vis ordningsföljd, enligt mönster från 1 Mos 1:24, 6:20, se också Rom 1:23.

Den visuella synen följs av en auditiv. Situationen påminner om den när Jesus frestades i öknen. Petrus är hungrig, v 10 och får besked att han ska slakta och äta. Han uppfattar synen som en prövning. Nu prövas hans syn på lagen. Naturligtvis avvisar Petrus rösten, men han får nya besked i v 15: ”Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent.” Här bryts ett mönster som måste ha skakat Petrus i grundvalarna. Hade inte Jesus talat med honom om detta tidigare?

V 16 Detta hände tre gånger.


[1] En centurion bestod av 100 soldater. En sådan leddes av en hövitsman eller centurion. Sex sådana centurioner bildade en kohort och tio kohorter utgjorde en legion. Den bestod med andra ord av 6 000 man.

Inga kommentarer: