Det kanske mest spännande föredraget hölls nog av pastor Ulf Ekman. Inte därför att han tog ut svängarna eller på annat sätt väckte uppmärksamhet utan helt enkelt därför att det han sa var anmärkningsvärt. Jag vet uppriktigt sagt inte riktigt hur jag ska förklara detta. Men det kan väl inte vara främmande för någon att Ulf till och från tagit billiga poäng på oss präster. Det har till och med hänt att han öppet hånat oss och uppmanat oss att lämna prästämbetet. Men det var länge sedan i och för sig och inget jag håller emot honom idag. Men det kan gott sägas och utgöra en bakgrund till vad han sa på Bjärka-Säby. Den som vill lyssna till föredraget i sin helhet kan klicka här.
Han talade helt enkelt om det grekiska ordet episkope, hos oss översatt med föreståndare eller biskop. Han berättade hur ordet användes i Nya Testamentet. Han talade om hur denne episkope levde sitt liv inför Gud och inför andra. Hur denne var satt att vaka över hjorden. Han talade om att det inte bara finns en apostolisk lära utan också ett apostoliskt LIV. Detta är nerlagt som en struktur i kyrkans väsen. Tre gånger ställde han frågan retoriskt; Finns det ett sådant ämbete? Och varje gång svarade han med orden: Jag tror det.
Ulf hänvisade till Lars Cavallin (1940 - ) som är svensk romersk-katolsk präst och biskopsvikarie, för övrigt bror till f Ceasarius. Lars Cavallin har i en av sina böcker beskrivit hur kyrkofadern Augustinus talat om hur en kristen går från sin individualism för att mer och mer gå upp i kyrkans kollektiv. Denna utveckling är en nödvändig social utveckling, en mognad. Vi är vana att tänka på väckelsen som ett uttåg ur institutionen kyrkan, men när väckelsen mognar leder den till ett intåg i kyrkan, var Ulfs tes. Kyrkan är en storhet som blir synlig i och övervakas av biskopen.
Biskopsämbetet blir därför Guds sätt att leda väckelsen tillbaka till kyrkan. Det blir en motkraft till uttåget eftersom det församlar. Ulf hävdade att detta är ett mönster. Ämbetet är nu en sanningsfråga. Finns det av Gud nerlagt i kyrkan? Jag tror det, svarade Ulf. Ämbetet är en garanti för enheten. Ämbetet är inte en maskulin maktstruktur utan något mycket viktigare än så. Det är av Gud.
Ulf berättade att han omvärderat Matt 16 där Jesus säger till Simon Petrus: "Du är Petrus och på denna klippa ska jag bygga min församling." Dessa ord stannar inte vid en bekännelse eller ens vid att Kristus själv är klippan. Orden är riktade till personen Petrus! Det finns ingen av apostlarna som omnämns så ofta och så mycket som Simon Petrus. Han intar onekligen en särställning och hans efterträdare.
Ulf ställde rannsakande frågan om inte detta med ämbetet var något som saknades inom väckelserörelserna. Också denna fråga uppfattade jag som retorisk.
Jag tror att mina läsare förstår att detta föredrag är något alldeles fantastiskt. Jag vet att Ulf är prästvigd, för övrigt av samme biskop som jag själv, året efter mig. Och har tänkt på det faktum att han både frånsagt sig ämbetet och/eller avkragats. Men enligt den tro som jag delar med den allmänneliga kyrkan är det inte möjligt att bli oprästvigd. Ulf är prästvigd och nu har han mer eller mindre på nytt bejakat detta offentligt. Inte inom Svenska kyrkan naturligtvis som sannolikt inte heller skulle ta emot honom, men inom den allmänneliga kyrkan! Och det är kanske viktigare. Det ska bli intressant att följa utvecklingen och se vem av de allmänneliga biskoparna som kommer att bekräfta att Ulf är en präst eller kanske till och med en biskop. Vem trodde att vi skulle få vara med om något sådant?
En sak till som jag inte kan låta bli att fråga er. Har Kyrkans Tidning, Dagen eller någon annan kristen tidning ens noterat vad som har hänt? Hur kan representanter från Romersk-katolska, Svenska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna samlas på Bjärka-Säby, en svensk biskop koncelebrera med pastor Peter Halldorf och samtal föras med Livets ords främste representant om ämbetet och kristen media helt gå förbi detta? Jag tar mig för pannan, men tänker inte göra något mer åt det än att ställa frågan.
7 kommentarer:
Är inte Ulf Ekmans livsbana ett fantastiskt vittnesbörd på hur Anden arbetar i världen? Sedan Ekman lämnade Svenska Kyrkan har han samlat en ansenlig hjord av kristna som strövade runt långt från den allmänneliga kyrkan. Nu verkar han ta herdestaven och föra fåren åter till Kristi världsvida kyrka; detta hade inte kunnat ske utan allt det kontroversiella som skedde på 80-talet.
Intressant! Men man funderar samtidigt på hur Eklund (och Sunnliden) hanterar det faktum att så många s.k. biskopar, alltifrån påven i Rom till Martin Modéus, är "ute och cyklar" med olika hemsnickrade läror "utöver Skriften" (1 Kor. 4:6). Jämför för perspektivets skull Rune Söderlunds intressanta genomgång http://www.tillliv.se/begrunda/rs209.pdf
Enligt vår förståelse är Herrens ord till S:t Petrus avsedda hans trosbekännelse och inte riktade till hans person.Vi talar alltså om trons klippa. Visst hade S:t Petrus en särställning bland apostlarna, men det hade även de heliga Jakob och Johannes, Sebedeus söner (förklaringsberget, Getsemane...)samt S:t Paulus. S:t Petrus hade tydligen särskilda nådegåvor, men varken han eller de övriga ovan nämnda apostlarna hade en överhöghet bland apostlarna.
Per Johansson, tjänare i Koptisk-ortodoxa kyrkan.
http://aletheia.se/2012/05/28/ulf-ekman-lamna-det-som-ni-trott-pa
Jesus kallade Petrus. Han gav honom uppgiften att leda de först kristna och byggde på så sätt sn församling på denna klippa. Men att utveckla ett traditionellt sätt att tänka att en uppgift går i arv från en annan är enligt min mening ett mänskligt sätt att tänka. Det bygger på den mänskliga uppfattningen och föreställningen att en kallelse kan gå i arv! När Jesus kallades Petrus så gjorde han det till personen Petrus att bli grunden för den första messianskaförsamlingen som bestod av Jesus-troende judar. Ur den spreds sig sedan budskapet, och den Helige Andes eld, vidare till hedningarna som kom till tro, genom Paulus och de andra apostlarnas missionsarbete. Men var någonstans instiftar Jesus ett ämbete för hela den rörelse som han satte igång genom att kalla 12 lärjungar som sedan blev hans medhjälpare och instrument att genom den Helige Andes ledning sprida de goda nyheterna om nåd och frälsning till mänskligheten? Jag hävdar bestämt att man inte kan hävda att Jesus instiftade ett ämbete genom att kalla Petrus. Att gå så långt i sin tolkning av Biblen är en ren spekulation. Det går överhuvudataget inte att använda detta Bibelord för att dra en sådan slutsats. Det är blir för mig en vantolkning av Jesu tanke och vad han faktiskt uttryckte. Att man senare under apostolisk tid skapade pratiska funktioner i församlingen är en annan sak, men i grunden finns som jag ser det ingen annan tolkning av NT än att det är ett allmänt prästadöme med tjänstefunktioner bland de som följer Jesus Kristus. Vår kung och ledsagare är Jesus själv och de kyrkoämbeten som skapats har inte sin grund i något annat än traditioner som utvecklats under århundradena. Jesus Kristus är vår Herre och må ingen underordna sig någon Påve, Biskop, Präst, Pastor eller annan person i första hand utan ta till vara den Helige Andes ledning i våra hjärtan!
Din utläggning är väl känd, men rent livsfarlig menar jag. Den kan sluta var som helst. Just därför instiftade Jesus ämbetet med mera. Det var så vi fick en, helig, apostolisk och allmännelig kyrka. Självklart är Jesus i allt detta. Om inte Jesus är med i detta då är din utläggning riktigt.
"Anonym" har rätt.Andra åsikter förbereder bara den kommande världskyrkan, som kommer att ha påven som ledare.Läs David Wilkerssons bok"synen" om världskyrkan.Den förbereds nu i rask takt.Tack Jesus Kristus att jag är gammal och snart får komma hem till dig frälst av underbar nåd o slippa dessa förvirringens tider.Men stackars de som blir kvar under världskyrkans styre som blir mer o mer synlig.Vi måste be för alla som kommer att vara med under denna tid
Skicka en kommentar