Nu på morgonen har vi fattat 45 beslut. Röstningen går som tåget. Eftersom (S) och (C) har de flesta delegaterna så hörs de högst och därmed är saken klar. Det händer visserligen att det ropas "votering" emellanåt, men i sak ändras ingenting. (S) och (C) är fortfarande flest till antalet. Plöstligt är det en skog av människor runtomkring mig eller också ser det ut som ett kalhygge. Fyra beslut gick till rösträkning. Då får vi trycka på knappar. Det är kul. Stefan Aro, Frimodig kyrka, vill att Svenska kyrkan ska se över sitt förhållande till tornedalingarna. Det var faktiskt gripande att höra berättelsen därifrån. Stefan gjorde ett starkt intryck och många nickade med. Han ville inleda en försoningsprocess, men det ville inte kyrkomötet. När det ska röstas ska alla upp på tåget igen och hans vädjan för tornedalingarna avslogs med 173 röster mot 54. Och 18 avstod. Om man vill kan man så småningom se listan på hur folk röstade.
Den andra och tredje gången vi fick trycka på knappar handlade det om friare församlingstillhörighet. Men det vill kyrkomötet inte heller. 139 ville inte alls utreda frågan, 98 ville och 7 avstod. Lite intressant. Motionen har dykt upp i princip varje år och oppositionen mot nuvarande system tycks växa för varje gång. En annan motion ville att 10 % av din kyrkoavgift skulle du få ge till vilken församling som helst. Men det ville inte kyrkomötet. 148 var emot det, 83 för och 14 avstod. Nu är Strukturutredningen ute på remiss och den kommer upp nästa höst så frågan lär komma igen nästa år igen. Denna gång med kraft.
Så var det Burell-Perers motion nr 32. Den gick också till rösträkning. Burell-Perers vann med 161 mot 77. 6 avstod. Vi hade en lång debatt igår. Den varade åtminstone ett par timmar. Jag minns inte, men var naturligtvis med närvarande och engagerad hela tiden. Debatten visade på en avgrund i förståelsen av den allmänneliga Kyrkan och Svenska kyrkans förhållande till varandra. Det var faktiskt riktigt beklämmande och det är inte underligt att det ser ut som det gör. Med nuvarande system är Svenska kyrkan körd. Men det är väl ingen nyhet. Vad händer nu då med min motion? Ja, den är borta, men saken är bara i början.
Burell-Perers motion går nu till Kyrkostyrelsen och saken lär väl knappast bli lättare att behandla där. Men nästa år ska de redovisa för kyrkomötet hur det ska säkerställas att alla präster har ett vigselförordnande. Det ska bli spännande. Dag Sandahl sitter som ersättare i Kyrkostyrelsen och kan följa ärendet för vår räkning. Det är självklart att vi förlorar, men någon typ av öppning borde kunna ske. Vi får se. Det kan knappast vara rätt att Svenska kyrkan går till Kammarkollegiet och begär förordnande för sådana som inte vill ha det. Eller? Politisk makt i all ära men såsom den fungerar i kyrkomötet är den svår att motivera teologiskt. Det kan enligt min mening inte hålla i längden. Svenska kyrka kommer i strid med sig själv. Hur kan den då bestå? Här måste till betydligt radikalare lösningar i framtiden. Inte bara när det gäller vigselförordnandet utan när det gäller hela Svenska kyrkan. Men det får jag återkomma till. Snart är det lunch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar