lördag, oktober 29, 2011

Några kommentarer kring kyrkomötets längsta debatten

Redan innan debatten om vigselförordnandet ägde rum uppmärksammades den på olika sätt. Olle Burell och jag debatterade i Radio P 4 Uppland som jag redan berättat. Om du vill kan du höra den i efterhand. Den har fått goda betyg. En som bloggade om det hela var Stockholms domprost Åke Bonnier. Han verkar uppriktigt sagt inte förstå situationen. Han har helt snöat in på detta med vigsel av homosexuella. Har han inte fattat någonting? Jag behöver inte viga homosexuella och följaktligen inte heller skicka in vigselförordnandet för att slippa det. Begriper han inte att det är andra värden som står på spel? Vi talar ju ändå om en domprost. Vad han menar och vill var i och för sig ingen nyhet, men i bloggen går han helt enkelt både fel och för långt. Han har fått en mängd kommentarer som kan vara intressanta att läsa. Åke Bonnier kom på detta sätt att personifiera det svek kyrkomötet inte talar om men bidrar till.

Samma dag som kyrkomötet höll debatten, som blev dess längsta, skrev Tord Nordblom en artikel om saken i tidningen Dagen .

Alla vet att omröstningen om vigselförordnandet gick som förväntat, men den stora vinsten, och den kommer att bli allt tydligare, är utan tvekan att det politiska spelet synliggörs. Det betyder att oppositionen växer mot den politiserade nya statskyrkan samtidigt som den allmänneliga tron kan komma att få fäste på nytt. Den allmänneliga tron växer för övrigt hur som helst, men trivs som bäst i den sortens klimat kyrkomötet visar upp.

Kyrkans tidning Kyrkans tidning intervjuade några personer om resultatet. Inte särskilt djuplodande, men alarmerande. Tidningen Dagen skrev också innan debatten ägde rum och försökte förstå vad det hela handlar om. De lyckades ganska bra så det kan ju inte vara helt omöjligt. När beslutet var taget kommenterade de det.

Oj, vad tiden går. Nu måste jag sticka iväg. Ska ner till Kari, barn och barnbarnen i Skåne. Jag får fortsätta blogga efter helgen. Då ska jag lägga in Bengts blogg. Den får nog vara med på min klick-sida fortsättningsvis. Avsluta gärna denna bloggs läsning genom att leta fram vad han skrev i saken häromdagen.

God helg

4 kommentarer:

Anonym sa...

Mest sannolikt måste du nu krypa till korset och begära tillbaka ditt vigselförordnande. Nu prövas din trovärdighet.
Kämpade du för din tros skull eller vad är det egentliga problemet? Det ligger kanske på ett annat plan utan att du förstår det. Nu får du visa hur djupt förankrad din trosövertygelse är. Är tron nr 1 för dig eller är mammon viktigare? Det skall bli spännande att följa dina framtida val.

Så går det när man är envis och inte tar sitt ansvar. Sent skall syndaren vakna.

F.M

Håkan Sunnliden sa...

Nej, nej, nej. Du är helt ute och cyklar. Redan när jag gick i småskolan fick jag lära mig att "huvudsaken är inte att vinna utan att kämpa väl". Det tycker jag att jag har gjort. Jag har inga problem med att ta tillbaka vigselförordnandet utan att de ber mig om det. Jag lägger det i skrivbordslådan eller kanske ramar in det och sätter det på väggen.

Man ska inte vara SÅ envis att man blir dum. BNu går kampen vidare på andra sätt. Trons kamp. Ha en bra dag.

Anonym sa...

Om det är så du tänker, hade det kanske varit bättre om du aldrig återkallat ditt förordnande.

Frågan gäller nu inte längre vem Håkan Sunnliden ska viga eller inte viga eller vad han ska göra med ett eventuellt nytt förordnande.

Frågan gäller nu vilket utrymme den kyrkopolitiska majoriteten kan tänka sig ge den "konservativa" minoriteten i SvK. Svaret vi har fått är klart och tydligt. Inget utrymme att tala om. Det mesta man kan tänka sig är friheten att knyta handen i byxfickan och i vigselfrågan, tyst träda åt sidan, ännu en tid. Inte mer än så. Den av majoriteten fastställda ordningen gäller och den får inte öppet ifrågasättas, på det ena eller andra sättet. Det måste rimligen också få konsekvenser för förkunnelsen.Svårt att tänka sig något annat. S och C har tagit upp den kastade handsken och tänker inte ge efter en mmm.

Passar inte galoschen är dörren där och hittar du inte den själv ska vi hjälpa dig ut. Det är väl besked klart nog! Den politiska styrningen kunde inte vara tydligare.

Det är inte värdigt en kyrka enligt min mening, men det är det beskedet vi nu tills vidare har att förhålla oss till.

Att vilja trösta sig med att majoritetsförhållandena kan bli annorlunda efter nästa kyrkomötesval är verkligen att klamra sig fast vid ett halmstrå.

Det är inte på det sättet man gör motstånd mot ockupationsmakten.

Anonym sa...

Jörgen. På vilket sätt gör man motstånd då?

Det är tydligt att både Håkan Sunnliden och hans polare (FK) nu nödgas knipa käften och göra som (s) och (c) tycker och säger. Detta säger mig att deras tro inte håller måttet. Det gör däremot de politiska representanternas konsekventa tro.
De har goda prästerliga representanter de kan rådfråga t ex Helle Klein.

Flaggar för rött