onsdag, mars 01, 2023

Frimodig kyrka

I dagarna två har den grupp som sitter för Frimodig kyrka i kyrkomötet 2022-2025 varit samlade i Stockholm. Själv var jag i Stockholm ett dygn tidigare för att fira högmässan i St Filippus på söndagen, så det var rätt skönt att komma hem i går kväll. Det har varit bra dagar. Vi höll oss till dagordningen, arbetade metodiskt och det var god stämning. 


Uppe från vänster Bert Löndahl, Jörgen Eriksson, Hans Weichbrodt och Leif Nordlander. 
Nere från vänster Fredrik Sidenwall, Elisabeth Sandlund och David Castor.


Jag skulle till och med vilja påstå att där fanns ett litet, litet hopp för Svenska kyrkan eller som jag själv föreslog ett litet, litet, litet hopp. Det går förmodligen inte att vända oceanångaren eller väcka jätten, men det verkar ändå som att här pågår en intressant process. Någon i gruppen hävdade att 68-vänsterns tid är slut och Gud give att han har rätt. Ändå är det så att 68-vänstern har lagt grunden för lång tid framöver. För att inte tala om makten över alla dessa miljarder kronor.

Vi har inte längre 68-rörelsens biskopar utan nya, mer krismedvetande biskopar. De inser förmodligen att deras makt är ytterst begränsad. De har praktiskt taget inga möjligheter att styra vare sig nationellt eller lokalt och risken att de går till historien som symboler är uppenbar. Vidare verkar de mer angelägna att tala om och peka på Jesus än de tidigare. Det har under många år varit svårt att tala om Jesus och samtidigt bli tagen på allvar. När någon hänvisar till bibeln som helig Skrift sprider sig ofta en nervös och lätt generad stämning. Det verkar som att det ändrar sig. Och uppriktigt sagt är det väl knappast för mycket begärt.

Frimodig kyrka är insatt i och har möjlighet att bidra till en långsiktig förändringsprocess. Hur det slutar vet bara Gud, men det är vår plikt att bidra på bästa sätt. Därför kommer Frimodig kyrka att under våren se över sitt program. Vi befinner oss plötsligt i en annan tid än för tio eller tjugo år sedan och programmet behöver uppdateras. Det är en grannlaga uppgift och det gäller att komma rätt.

Jag tror tillsammans med andra att det nu är viktigt dels att knyta an till och bejaka ämbetet, dels att samarbeta med andra grupperingar. Jag tänker inte bara på Kristdemokraterna eller Borgerligt alternativ utan lika mycket på POSK - om de vill ha med oss att göra. Frimodig kyrka kommer från början ur POSK vilket fortfarande kan vara en belastning, men med Svenska kyrkans bästa för ögonen borde det inte längre vara det.

måndag, februari 13, 2023

Här kommer ett foto från högmässan i igår, söndagen Sexagesima. Det var prästen Toni Bäck som nu tjänstgör 30 % på Gotlandsgatan 46 på Södermalm. Han firar tre söndagar av fyra och så har den  blivande församlingen bett mig att leda den fjärde. Det gör jag mer än gärna.



Det verkar som att det kommer att bli en ny församling på Gotlandsgatan, något vi bett om under en längre tid. I bland undrar hur Gud verkar. Det ska b li intressant att en gång få veta lite mer om.

I kväll är det annars dags för Galaterbrevet kapitel 2. Här ligger vi inte på latsidan. Ha en bra dag!



tisdag, februari 07, 2023

Lyckat bibelstudium

I går hade jag glädjen att få börja en serie  bibelförklaringar över Galaterbrevet. Det var gemenskapen St Filippus i Stockholm som anordnar en serie om sju. Tanken är att den ska få vara en del av vår fördjupning under fastetiden. I går var ett tjugotal samlade på länk.

Eftersom jag själv tidigare undervisat en hel del från Galaterbrevet och håller på att fördjupa mina insikter om den politiska, sociologiska och religionsvetenskapliga situationen i Romarriket vid den här tiden var det en glädje att få inleda den här serien. Vi ska försöka ta ett kapitel varje måndag.

Det första man behöver ta upp är frågan om datering. Det kan låta mindre väsentligt med tanke på brevets innehåll, men tiden och dess händelser kastar ljus över tolkningen. På kartan nedan kan du se landskapet Galatien. Området beboddes av invandrade folk som kallades galler, det vill säga en folkstam som levde och verkade utefter floden Donau, från Schweiz, södra Tyskland, norra Italien Frankrike. De lär ha anlänt Mindre Asien ett par hundra år f Kr och integrerats i det romerska riket. Du kan se området på den högra kartan nedan.

Äldre forskare menade att Paulus reste genom området först på sin andra missionsresa och då blir Galaterbrevet skrivet relativt sent, kanske från Korint år 56 eller 57 e Kr.


Men 25 år f Kr gjorde romarna Galatien till en provins och den ser du på den vänstra kartan. Där reste Paulus redan på sin första missionsresa. Vi kan läsa om den i Apg 13 och 14. Den ägde rum år 46-48 e Kr och brevet skrevs till de församlingar Paulus grundat under resan. Det betyder att brevet kan dateras tidigare, redan till år 48. Det som gör tolkningen av Galaterbrevet extra intressant är att det är skrivet före det så kallade Apostlamötet som ägde rum år 49 i Jerusalem.

Vid en jämförelse mellan Galaterbrevet och beskrivningen i Apostlagärningarna går det att dra slutsatsen att han redan vid sitt andra besök i Jerusalem, den så kallade kollekt resan i Apg 11:30 och 12:25, var överens med Jakob, Kefas och Johannes om att evangeliet kunde räckas till hedningarna. Det är därför uppträdet med Kefas vid dennes besök i Antiokia blir så illa. Kefas bröt överenskommelsen. Han hycklade.


söndag, januari 22, 2023

Högmässa i Mariakyrkan

 Nyss hemkommen från Mariakyrkan, en före detta distrikts-kyrka inom Värnamo församling. Det var arkitekten Anders Berglund som ritat ett flertal kyrkbyggnader i södra Sverige som ritade Mariakyrkan och som byggde 1977. Kyrkorummet är inrymt i en putsad basilika liknande byggnadskropp med kor i öster, ett sidoskepp i norr samt ingång och vapenhus integrerade i församlings delen. Kyrkan reser sig över torget med en karaktäristiskt svängd tak kontur och ett där bredvid fristående klocktorn. 

1981 var jag fortfarande skolpräst i Stockholm när några kollegor och goda vänner hörde av sig från Värnamo. De ville bestämt att jag skulle komma till Mariakyrkan och ansvara för ungdomsarbetet och så blev det. Det var inspirerande eftersom prästerna bad och hoppades på väckelse i distriktet. På den tiden var Christer Fjordevik distriktspräst och tillsammans med en skara kristna syskon arbetade de upp en underbar gudstjänst. Det hände regelbundet att kyrkan var i det närmaste fullsatt. Jag fick vara med i knappt två år och har mycket att berätta från de åren främst om bibelundervisning, bön, ungdomsarbetet och lovsång. Karis och min tid blev alltför kort.

När vi sedan kom tillbaka till Värnamo 2004 hade Magnus Lind ett mycket lovande arbete. Han var distriktspräst fram till dess han tvingades sluta. Nu förändrades mycket till det sämre. Det skulle ske en nedmontering av arbetet. Ekonomin var så dålig, sades det, att vi nog måste sälja kyrkan. Alfa-arbetet lades ner, cellerna upphörde och inget ko i dess ställe. Så förra året kunde alla gudstjänster ställas in med hjälp av pandemin och försäljningen av kyrkan genomföras. Det är möjligt att inge bryr sig, men det hade varit fint om den neråtgående spiralen kunde bevaras som ett minne. Här finns mycket som bli kyrkohistoriskt intressant och som beskriver hur en församling läggs ner eftersom Svenska kyrkans "ekonomi" är så dålig.


I dag var jag i Mariakyrkan och firade högmässan med de nya ägarna, den Romersk-katolska Marie födelses församling. Flera av våra vänner sedan tidigare har konverterat och fler lär göra det.

Jag gick dit väl medveten om att jag inte anses värdig att ta emot sakramentet. Jag satt kvar i bänken, men utan att känna mig utanför. Kyrkan är en och större än Marie födelses församling in Värnamo. Jag går gärna dit igen bara för att paradoxalt nog få känna att jag tillhör.


tisdag, januari 03, 2023

The New Testament in its world

 I går fick jag en ny bok och jag har redan läst en hel del i den. Ja, fick och fick. Den kostade mig nästan 500 ; -! Så här var det: Jag fick tips på den av en kollega som menade att detta är en enastående bok. Den är skriven av N.T. Wright, en pensionerade biskop i engelska kyrkan, men lika mycket en av de ledande forskarna i Nya testamentet. Han har skrivit ett femtiotal böcker, bland annat kommenterat hela Nya testamentet. Den här boken är en introduktion, på 1 000 sidor, av Nya testamentet insatt i den tidens värld. Boken heter The New Testament in its world - an introduction to the history, literature and theology of the first christians. Min gode kollega, själv disputerad, menade att N.T. Wright är den bäste vi har när det gäller forskningen kring Jesus. Enligt kollegans uppgifter inte fullt lika skarp när det gäller Paulus.

Hur som helst jag gick ut på Adlibris för att införskaffa ett exemplar. Tyvärr fick jag beskedet att den inte fanns kvar i lager. Slutsåld. På inrådan gick jag då till Amazon där jag aldrig tidigare har handlat. Jo, då där fanns det några ex kvar. Så i går kom den från England förmodar jag.



Boken består av nio huvuddelar och innehåller massor av grafer, tabeller och andra uppställningar. Boken gavs ut 2019 så den är tämligen ny och innehåller de senaste forskningsrönen. För mig som själv skriver bibelteologiska kommentarer är den sannolikt en guldgruva. Jag har sedan i går läst den första  huvuddelen om Reading the New Testament, delar av den andra The world of Jesus and the early Church samt kapitlet om Galaterbrevet.

Kapitlet om Galaterbrevet slukade jag eftersom jag tänker hålla en föreläsningsserie om sju delar under fastan via zoom. Det kan jag berätta mer om i nästa blogg. 

Till dig som tänker fördjupa dig i Nya testamentet och dess värld rekommenderar jag den här boken. I alla fall om du är ung och vill studera bibeln resten av livet. Då har du en utmärkt bas i Wrights bok.


måndag, januari 02, 2023

God fortsättning på 2023!

 Kari och jag började det nya året 2023 i Stockholm och på Nyårsdagen firade vi mässan tillsammans med biskop Göran och församlingen St Stefanus i Aspudden. Det blev en god stund tillsammans med vännerna.



Vi kom i god tid till högmässan och bilden är tagen när vi anlände. Här är den uppförstorad och därför lite suddig, men ljusen är tända! Vi var ingen stor skara, men det kändes symptomatiskt. 

Ibland tänker jag att vi kristna är ganska många trots allt, kanske hundratusentals i Sverige. Andra gånger känner jag mig som Elia som trodde han var ensam, men då visade det sig att där fanns 7 000 som inte böjt knä för Baal. Det är gott att kyrkan är Herrens och att vi inte behöver ta ansvar för den utan får leva med Kristus i Anden.

Så önskar jag er allt en god fortsättning på det nya året 2023.

söndag, december 25, 2022

En riktigt God Jul

 Så är det dags att önska er alla en riktigt god jul. Det här är helgen som på ett särskilt sätt ger oss möjlighet att meditera över inkarnationen. Det är en hisnande tanke att allt är skapat genom Ordet. Skapelsen stannar inte vid en tanke utan kommer till uttryck i Ordet  som i sin tur gör att allt, synligt såväl som osynligt, blir till. 

Det är detta Guds Ord som blir människan Jesus från Nasaret.

När aposteln sankt Johannes inleder sin bok skriver han "Ordet vart kött och tog sin boning i bland oss".

Han använder sig av det grekiska verbet skevoå som betyder slå upp ett tält. På det sättet påminner han oss om vandringen genom öknen. Som om Jesus blev människa, gästade oss på sin vandring genom öknen. Han föddes på natten. Då lyser ljuset som bäst. Alla kallas att se hans härlighet. Inte bara då utan också nu.

Det grekiska verbet skevoå blev ett låneord i latinet, nämligen scen. Det är som om Herren dukar upp en scen den här natten, en scen han vill att alla ska se och meditera över. Vi såg hans härlighet, fortsätter Johannes.




Vilken glädje att jag denna natt fick leda Midnattsmässan i Rydaholms kyrka även om det skedde på kyrkoherdens bekostnad. F Thomas drabbades nämligen av covid här om dagen. Nåja, Herren vare med också honom. Gott att veta att också han kan se och meditera över nattens under även om han fick vara hemma.

Till alla er, hemma eller borta, önska Kari och jag en riktigt god jul!