Apg 11:19-24

Vi har tidigare sett att missionen påbörjades av dem som fick fly från Jerusalem efter att Stefanus blivit martyr, 8:1. Nu knyter Lukas an till detta och berättar att de bland annat flytt till Fenikien (nuvarande Libanon), Cypern och Antiokia. Nu är det de kristna som befinner sig i diasporan. Vi läser:

11 ¹⁹ De som hade skingrats genom förföljelsen som började med Stefanus kom ända till Fenicien, Cypern och Antiokia, och de förkunnade ordet endast för judar. ²⁰ Men bland dem fanns några från Cypern och Kyrene, och när de kom till Antiokia började de tala även till grekerna och förkunna evangeliet om Herren Jesus. ²¹ Och Herrens hand var med dem, och ett stort antal kom till tro och omvände sig till Herren.

V 19-20 säger att de först förkunnade ordet endast för judar, men i v 20 vidgas horisonten. De som kom från Cypern och Kyrene predikade Jesus som Herren, inte som Messias. De predikade tydligen också för hedningar. När det i v 20 översätts med ordet icke-judar heter det i den grekiska texten hellenistas och det är inte självklart på vilka det syftar. Ordet finns bara i 6:1 och 9:29 och där översätts det med de grekisk talande judarna. Men ordet kan också syfta direkt på greker, det vill säga hedningarna. De flesta exegeter menar att Lukas måste syfta på dem, eftersom det knappast varit särskilt uppseendeväckande att de predikade för judar, om än grekisk talande.

V 21 beskriver missionen och evangelisationen med orden att de kom till tro och att de omvände sig. Det var framför allt i Antiokia dessa hedningar kom till tro. Herrens hand var med dem.

Antiokia i Syrien

Herren hade inte kunnat välja en bättre plats, eftersom Antiokia vid denna tid i högsta grad är en internationell stad och kunde tjänas som en språngbräda för den fortsatta missionen.

Antiokia grundlades 300 f Kr av Seleucus Nicator, en av Alexander den Stores generaler. Han gav staden namn efter sin far Antiochus. Staden hade vid den här tiden uppskattningsvis 500 000 invånare och var kosmopolitisk i dess rätta mening med folk från Grekland, Rom, Persien, Indien och till och med Kina. År 64 f Kr togs staden in i det romerska imperiet och blev Romarrikets tredje stad efter Rom och Alexandria, enligt den judiske historieskrivaren Josephus.

Den här gången sänds inte någon av apostlarna till Antiokia utan Barnabas. Han kunde omedelbart konstatera att folk kom till tro i skaror på Herren och han uppmanade dem att helhjärtat hålla fast vid Herren.

11 ²² Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem, och man sände då Barnabas till Antiokia. ²³ När han kom dit och såg vad Guds nåd hade gjort, blev han glad och uppmanade dem alla att hålla sig till Herren av hela sitt hjärta. ²⁴ Barnabas var en god man, fylld av den helige Ande och tro. Och en stor skara fördes till Herren.

V 24 säger att en stor skara fördes till Herren, det grekiska ordet prostithemi har närmast blivit en teknisk term. Samma ord användes i 2:41 och 47.