Att praktisera vårt lärjungaskap.

Oj, vad dagarna går. Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag förstår att mina bloggar om Karen Armstrongs bok För Guds skull kanske inte har varit så mycket att kommentera för er kära läsare. Men jag tror att det är viktigt och angeläget både att förstå vardför det ser ut som det gör i vår kyrka och inte minst varför du och jag måste göra vissa val. Det är val som har att göra med vår tro på jugfrufödseln, försoningen, uppståndelsen, kyrkans ämbete och tradition, synen på bibeln etc. Det finns skäl att tro att utvecklingen går ett visst håll och att ingen kan göra särskilt mycket åt det. Är vi då förutseende och beredda? Kan vi vara med och påverka eller blir vi "offer"? Vi vet ju faktiskt ganska väl hur det kommer att se ut med svensk kristenhet om låt säga 20 år. Men hur förhåller vi oss till det? Det finns självfallet ett pris att betala för att stå emot.

Jag såg Christer Fuglesang i TV för någon vecka sedan, en sympatisk kille, men det visade sig att han tror mer på tomten än på Gud. Jag visste att han var ateist, men inte att han tror på tomten, än mindre av det skälet att "han finns ju". Där Kristus går ut, går vidskepelsen in. Armstrong återger filosofen Fridriech Hegel (1770-1831 e kr)på sid 269 i kapitlet om Ateismen där denne menar att föreställningen om Gud har berövat de kristna deras självförtroende. Vi tänker att "inför Gud är världen och människan ingenting". Folket måste därför inse att de själva är de enda gudar som finns och förstå att varje auktoritet grundad på föreställningen om Gud inte är något annat än uttryck för flagrant egenintresse.

Nu blev de nog så att sekulariseringen till stora delar kom på skam, men det går inte att förneka att ny-ateismen fick ett uppsving. Summa summarum: människor kommer allt att vara religiösa om än på olika sätt. När vi som kristna åker ur vetenskapen, när sekulariseringen frigör oss från världen löper vi risken att antingen fångas in på nytt genom en sekulariserad syn på Bibeln och genom Svenska kyrkans utbildnings- och utnämningepolitik eller att hamna bland charlatanerna någonstans uppe i det blå. Helt åsidosatta av denna världen där biblisk kristendom förvandlas till ett luftslott.

Det kan bara bli fel när vi kompromissar bort den allmänneliga kyrkans tro, anpassar oss till denna världen och undervärderar vår egen kallelse. Låt oss därför bli mer seriösa när det gäller att praktisera vårt lärjungaskap.