Tror jag blir frikänd

 Nu har det gått en tid sedan jag anmäldes till domkapitlet, - i vanlig ordning en seg historia. Byråkratin har  ett starkt fäste i vår arma kyrka. Utredning, förhör, inställelse inför domkapitlet, överläggningar, domslut, överklagande ... Det är inte säkert att ärendet är avgjort på den här sidan nyår.

Människor som jag möter undrar vad jag kan få för straff. Det finns tre grader av påföljd enligt Kyrkoordningen. Det första är en skriftlig varning, det andra är en prövotid på tre år och det tredje är den så kallade avkragningen som inte är en avkragning. Inte? Nej, därför att om du är prästvigd i rätt ordning så förblir du prästvigd på samma sätt som en som döpts förblir döpt. Du kan aldrig bli odöpt. Avkragningen innebär därför ingenting annat än att du inte får tjänst inom Svenska kyrkan. Det är ett hårt straff om man är anställd och lever av Svenska kyrkan, men det gör som bekant inte jag.

Jag tror jag blir frikänd även om jag ännu inte vet varför jag alls ska behöva utsättas för det här. Jag tror, till biskopens och domkapitlets försvar, att det är tillräckligt med att att någon vem som helst anmäler. Det borde i sådana fall kunna läggas åt sidan, men i mitt fall är ju kontraktsprosten inblandad så då måste de nog ta upp ärendet. Det underliga är emellertid att anklagelsen är svårbegriplig. Vad är jag anklagad för? Som det nu ser ut är det bara svepande formuleringar som att jag firar mässa i hemmen och att jag bloggar. Det kan väl knappast vara förbjudet?

Det enda som jag ser som hotfullt är att kyrkan verkar ha infört ett nytt brott. De kallar det för att man är illojal. Jag betraktades som illojal när jag skickade tillbaka mitt vigsel förordnande till staten och jag fick en skriftlig varning för att jag var illojal. Ni vet väl det att det är staten som bestämmer vilka som ska ha vigselrätt? Det är därför det enligt statlig logik ska omvigas och vigas samkönat.

Några av mina motståndare har hävdat att jag hade fått sparken i vilket företag som helst. Inget företag skulle tolerera en som är illojal. Nej, det kan så vara, men Svenska kyrkan är inget företag. Det är just en kyrka som består av församlingar och där är lojaliteten en annan. De kristnas bekännelse lyder i korthet: Jesus är HERREN. Det är inte staten som är herren. Vår statsminister har inte, som hon hade haft under delar av antiken, gudomlig status.

 

Fotot är taget under Midsommarlägret i Hjortsberga. Det anordnades av Kyrkliga Förbundet i samarbete med Missionsprovinsen. Jag var kallad att leda högmässan och hålla en bibelförklaring.