I morgon bitti reser jag till Stockholm då Frimodig kyrka ska planera inför höstens kyrkomöte. Det ska ventileras, diskuteras och skriva motioner. Det är alltid spännande att träffa vännerna. Själv funderar jag på ett antal motioner på temat församlingen, inte minst med tanke på situationen i Värnamo.
När jag läser Kyrkoordningen tycker jag mig se att det blir fel redan från början. Efter inledningen kommer § 2, den om församlingen. § 2 börjar med orden "Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är ..." Det är förvisso sant att riksdagen har bestämt att Svenska kyrkan ska vara territoriell, demokratisk och öppen och kanske är det det som spökar. Men är det inte märkligt att kyrkoordningen utgår från att församlingen är ett område. Är det sedan inte än märkligare att detta territorium ska fira gudstjänst ... Borde inte inledningen förtydligas något?
Kyrkoordningen slår vidare fast att församlingen är den primära enheten inom kyrkan. Men återigen vad är då församlingen? Ett territorium? En organisatorisk enhet? Församlingen ingår i regel i ett pastorat och beslutandemakten ligger i pastoratet snarare än i församlingen. Församlingen - vad det nu är för något - är knappast självbestämmande.
Jag undrar om inte begreppet församlingen måste benas upp i flera. Som det nu är går det inte att definiera. Borde det inte dels heta att pastoratet är den primära enheten och dels att församlingen är en gudstjänstgemenskap?
När jag tänker på Värnamo församlings prekära situation skulle jag gärna se att pastoratet kom till uttryck i minst tre församlingar. Förutom Värnamo församling skulle vi ha Maria församling och Johannes församling, var och en med sitt församlingsråd. Tidigare var dessa distrikt och om de kunde vara distrikt förr kan de med nuvarande kyrkoordning vara egna församlingar, det vill säga gudstjänstgemenskaper! De är gudstjänstgemenskaper idag och borde behandlas som sådana. Med det menar jag att en sådan församling behöver ha en präst och kanske också en diakon eller barn- och ungdomsledare. Det skulle räcka. En gudstjänstgemenskap med betoning på gemenskap kan hantera verksamheten med hjälp av lekmän. Om man nu måste ha någon verksamhet alls. Det är jag inte så säker på. Det som behövs är utrustade lekmän där var och en vet vad det innebär att vara en kristen. De skulle inte bara veta vad de är att vara en kristen, utan också utrustas i enlighet med vars och ens tjänst. Det betyder också att var och en får möjligheter i form av bestämmande, resurser och ansvar. Kort sagt vi skulle kunna få se en församling växa, mogna och bära frukt.
När pastoratet planerar för att allting ska minska blir det en självuppfyllande profetia. I stället för att planera att kyrkolokalen en dag ska stå tom och säljas borde man planera för att fylla den med folk! Oj, det finns så mycket som behöver förändras. Framför allt behöver man veta vad en församling är för något utöver att det är ett territorium. Församlingen är inte heller primärt en juridisk enhet. Församlingen är en gudstjänstgemenskap.
Tyvärr så stämmer inte "mina" visioner särskilt bra överens med kyrkoordningen. Inte ens inledningen eller § 2 om församlingen. Men det borde gå att få tillstånd en förändring. Vi får se hur det låter i morgon och på måndag. Om det blir någon motion och om det finns andra människor i andra nomineringsgrupper som kan tänka åt samma håll.
Under tiden är jag glad för att kunna betrakta vår koinonia som en gudstjänstgemenskap, för att inte säga församling.
När jag läser Kyrkoordningen tycker jag mig se att det blir fel redan från början. Efter inledningen kommer § 2, den om församlingen. § 2 börjar med orden "Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är ..." Det är förvisso sant att riksdagen har bestämt att Svenska kyrkan ska vara territoriell, demokratisk och öppen och kanske är det det som spökar. Men är det inte märkligt att kyrkoordningen utgår från att församlingen är ett område. Är det sedan inte än märkligare att detta territorium ska fira gudstjänst ... Borde inte inledningen förtydligas något?
Kyrkoordningen slår vidare fast att församlingen är den primära enheten inom kyrkan. Men återigen vad är då församlingen? Ett territorium? En organisatorisk enhet? Församlingen ingår i regel i ett pastorat och beslutandemakten ligger i pastoratet snarare än i församlingen. Församlingen - vad det nu är för något - är knappast självbestämmande.
Jag undrar om inte begreppet församlingen måste benas upp i flera. Som det nu är går det inte att definiera. Borde det inte dels heta att pastoratet är den primära enheten och dels att församlingen är en gudstjänstgemenskap?
När jag tänker på Värnamo församlings prekära situation skulle jag gärna se att pastoratet kom till uttryck i minst tre församlingar. Förutom Värnamo församling skulle vi ha Maria församling och Johannes församling, var och en med sitt församlingsråd. Tidigare var dessa distrikt och om de kunde vara distrikt förr kan de med nuvarande kyrkoordning vara egna församlingar, det vill säga gudstjänstgemenskaper! De är gudstjänstgemenskaper idag och borde behandlas som sådana. Med det menar jag att en sådan församling behöver ha en präst och kanske också en diakon eller barn- och ungdomsledare. Det skulle räcka. En gudstjänstgemenskap med betoning på gemenskap kan hantera verksamheten med hjälp av lekmän. Om man nu måste ha någon verksamhet alls. Det är jag inte så säker på. Det som behövs är utrustade lekmän där var och en vet vad det innebär att vara en kristen. De skulle inte bara veta vad de är att vara en kristen, utan också utrustas i enlighet med vars och ens tjänst. Det betyder också att var och en får möjligheter i form av bestämmande, resurser och ansvar. Kort sagt vi skulle kunna få se en församling växa, mogna och bära frukt.
När pastoratet planerar för att allting ska minska blir det en självuppfyllande profetia. I stället för att planera att kyrkolokalen en dag ska stå tom och säljas borde man planera för att fylla den med folk! Oj, det finns så mycket som behöver förändras. Framför allt behöver man veta vad en församling är för något utöver att det är ett territorium. Församlingen är inte heller primärt en juridisk enhet. Församlingen är en gudstjänstgemenskap.
Tyvärr så stämmer inte "mina" visioner särskilt bra överens med kyrkoordningen. Inte ens inledningen eller § 2 om församlingen. Men det borde gå att få tillstånd en förändring. Vi får se hur det låter i morgon och på måndag. Om det blir någon motion och om det finns andra människor i andra nomineringsgrupper som kan tänka åt samma håll.
Under tiden är jag glad för att kunna betrakta vår koinonia som en gudstjänstgemenskap, för att inte säga församling.
2 kommentarer:
Kyrkoordningen är styrd av att det finns en lag om Svenska kyrkan, det är ju den som säger att Svenska kyrkan är en öppen, demokratisk folkkyrka. Svea Rikes lag är således viktigare än den Heliga Skrift! Kristi kyrka är sannerligen inte någon öppen, demokratisk folkkyrka i den mening som vare sig 1900-talets biskopar och teologer eller politikerna i slutet av 1990-talet. Kyrkan är öppen i den meningen att Gud vill att alla ska låta döpa sig och bli hans lärjungar och den är en folkyrka i den meningen att han vill att Kyrkan ska omfatta alla folk, att vi alla ska bli ett.
Det har aldrig varit så i kyrkan, inte under Apostlatiden eller framåt, att var och en döpt medlem i Kyrkan skulle kunna ha makt att rösta om vad som ska vara Kyrkans tro. Det har alltid varit apostlarna (biskoparna).
Sen tänker jag att stiftet och församlingen är väl de grundläggande enheterna, pastoraten blir någon form av mellannivå vilken man både kan ha och inte måste ha?!
Jonas M
Alldeles riktigt. Jag har i helgen varit med Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp i Stockholm och där bland annat talat om just det du skriver. Problemet är att vi har denna mellannivå. Kanske måste man i Svenska kyrkan tänka sig stift, pastorat med rikstäckande administration och församlingen som gudstjänstgemenskap. Återkommer i saken.
Skicka en kommentar