fredag, maj 22, 2026

Vilken framtid har kyrkopolitiken?

 Genom åren har jag försökt följa den utveckling Svenska kyrkan gått igenom. Det har blivit åtskilliga böcker och samtal i ämnet. Därför innehöll boken Reformismens väg - om Socialdemokratin och kyrkan inte så mycket nytt. Det gör också att jag på äldre da´r inte blir särskilt upprörd över kyrkans läge. Känner mycket sorg, men samtidigt har jag blivit en ivrig förebedjare för nya generationer kristna.

Jag tycker författaren Jesper Bengtsson försöker skildra utvecklingen på ett ärligt sätt. Självklart är hans historieskrivning en hyllning till Socialdemokraterna, men han förklarar på ett lättillgängligt sätt vad som har skett.


Numera vet väl de flesta av oss att (S) ända sedan det bildades ville avskaffa och sedan göra om kyrkan. Först skilja den från staten, men partiet insåg att det även skulle betyda att den då också skiljde många kristna socialdemokrater från sig. (S) skulle tappad' röster helt enkelt. Så småningom förstod partiet att det var bättre att försöka gå i allians med, påverka och att göra om kyrkan. Sedan har kyrkan till och med blivit ett redskap i sossarnas arbete för jämlikhet och broderskap. Jo, det har i den meningen varit en framgångssaga.

Kanske var utvecklingen nödvändig. Ända sedan reformationen har kyrkan varit en statskyrka och det kunde hur som helst inte fortsätta så i en modern tid. Frågan var hur kyrkan skulle förändras. Det är som jag ser det två stora händelser som avgjort kyrkans öde. För det första beslutades att kyrkan skulle vara demokratisk och att lekmännen skulle ta över makten. För det andra knäckte man ryggraden på kyrkan genom att helt enkelt dra undan mattan under fötterna på biskoparna och deras präster. Det tog lång tid, men var ett säkert sätt.

Av läsningen förstår jag att "prästkyrkan" blivit en "politik-kyrka". Det är inget som gör mig glad, men hur skulle det blivit annars?

Jag tror att Svenska kyrkan mycket kan liknas vid "hedningarnas förgård" och den är jag inte emot. Tvärtom är det bra att den finns och kan leda vidare mot det heliga. Hur ser framtiden ut - nu när målet är uppnått? Ja, Bengtsson visar på tre nya mål. För det första gäller det att försvara och bevara de landvinningar som gjorts. För det andra bör (S) slipa vidare på kyrkans strukturer (vad som nu menas med det) och för det tredje kan (S) komma att avstå från kyrkans politiska organisation (förmodligen kan det ske när Svenska kyrkan blir ointressant för befolkningen).

Till sits tycker jag det är intressant att läsa att (S) fortfarande kan se att det finns motståndskrafter. 

Efter den här boken ska jag ögna igenom Per Ewerts framställning Landet som glömde Gud.


Inga kommentarer: