Apg 10:44-48

10 ⁴⁴ Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. ⁴⁵ De troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna, ⁴⁶ eftersom de hörde hur de talade i tungor och prisade Gud.

⁴⁷ Då sade Petrus: "Ingen kan väl hindra att de döps med vatten, när de har fått den helige Ande precis som vi?" ⁴⁸ Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.

V 44-46 I mönstret för en missionspredikan ingår som sista moment en redovisning för resultatet. Här sker det på så sätt att Anden faller över alla som hörde Ordet. De har alltså kommit till tro medan de lyssnat och därför faller Anden. Detta strider mot alla förväntningar, men ingen kan förneka vad som sker. Notisen om tungomålstalande övertygar. Andeuppfyllelsen och tungomålstalandet känns igen från Pingstdagen och denna händelse kan sägas vara hedningarnas pingst.

V 47-48 Ingenting hindra nu att de döps. Det grekiska ordet för att hindra kolyo förekommer i andra doptexter. Det är troligt att det på något sätt ingick i dopliturgin. I en mening är de redan av Gud döpta, upptagna i Hans gemenskap och i den meningen är dopet här snarast en bekräftelse på vad som skett. Notisen i v 48 är inte oviktigt. De ville att Petrus skulle stanna hos dem några dagar och vi får förutsätta att han gjorde det. Därmed är han definitivt indragen i deras bordsgemenskap med den problematik det medför. Detta är också vad han anklagas för i nästa avsnitt, se 11:3.