Nu har jag inte skrivit på ett tag, men jag har tänkt mycket. Läser för tillfället ett flertal intressanta böcker och en av dem inspirerar mig att skriva denna blogg. Den heter Kunskapsteori och metafysik i teologin och är skriven av professorn Bengt Hägglund. Den inspirerar mig därför att jag tidigare här på bloggen hade ett spännande samtal med Gregorius Rex som bland annat handlade om utgångspunkterna för våra olika uppfattningar. Det är ju så att det alltid finns orsaker till att vi tänker och handlar som vi gör.
Vi som vill leva och verka som "klassiska" kristna har stora svårigheter därför att vi inte är i harmoni med samtiden. Och frågan är då hur mycket och till vilket pris vi ska och kan anpassa oss, - för evangeliet måste ju landa i och tas emot i vår tid. Bengt Hägglunds bok är en exposé över hur vi har tänkt genom historien. Kapitel 2 handlar om Loci-metoden och jag vill försöka förklara detta enkelt för en vanlig lekman. Metoden har sin utgångspunkt i den bibliska historien. Skriften är utgångspunkten. Från och med upplysningstiden (1700-talet) har utgångspunkten varit en annan, nämligen den så kallade vetenskapliga. Hägglund skriver emellertid: "Det är en stor skillnad mellan de vetenskapliga kunskaperna och den kristna läran, eftersom den senare bygger på förutsättningar, som är okända för vetenskapen (filosofin)."
Kyrkans utgångspunkt eller teologins förutsättningar är med andra ord hämtade från Skriften. I Skriften finns en kronologisk framställning av Guds handlande i historien, omvittnad av profeter, Jesus och hans apostlar. I Skriften får vi en förståelse av till exempel människan, den fria viljan, synden, nåden och tron. Dessa insikter, som i och för sig kan diskuteras, utgör utgångspunkten och metoden för teologiskt tänkande. Jag inser att det är just så jag tänker också, men samtiden förstår inte detta eller vill inte förstå det. Lite underligt eftersom det hela ändå bygger på en realistisk kunskapsteori, det vill säga på objektiva fakta. Skriften existerar och alla kan ta del av den.
Friedrich Schleiermacher (1768-1834) som alla moderna teologer får läsa, anges som den som bryter med detta "klassiska" sätt att tänka och handla. Han överger realismen och övergår till idealismen, som de flesta andra vid denna tid. Tänk bara på alla -ismer som nu föds. Schleiermacher tog sin utgångspunkt i "det fromma självmedvetandet" eller "den mänskliga erfarenheten". Denna idealistiska utgångspunkt gjorde att Skriftens realistiska ansågs föråldrad och naiv. Den idealistiska kom senare att betraktas som "vetenskaplig" eftersom den handlar om vad människor tycker och tänker, inte om Gud eller vad Han har gjort. Ur detta senare sätt att tänka föds också liberalteologin, den jag aldrig kunnat med.
Skälet till att sådana som jag är konservativa är helt enkelt det att vi aldrig har köpt den moderna utgångspunkten, det egna jagets utgångspunkt och metod. Det är egentligen rätt underligt eftersom det är den utgångspunkt och den metod jag och alla med mig har fostrats i. Kanske är det ändå så då, tänker jag, att Gud vill att vi ska hålla oss till Skriften och Kyrkans vittnesbörd. Svårare än så är det inte, ...
17 kommentarer:
Intressant inlägg. Några saker 'jumps off the page':
"Vi som vill leva och verka som "klassiska" kristna har stora svårigheter därför att vi inte är i harmoni med samtiden."
Jag blir omedelbart nyfiken på problemet. Vad är det som gör skapar dessa 'stora svårigheter'? Består bristen på harmoni att man inte har samma åsikter, eller på en oförmåga - från båda eller endera parten - att acceptera den andre? Många andra minoriteter klarar av att leva i den svenska samtiden utan att det uppstår disharmoni för den egna gruppen.
"det hela ändå bygger på en realistisk kunskapsteori, det vill säga på objektiva fakta. Skriften existerar och alla kan ta del av den."
Det finns ett förled: Guds existens. Om Skriften ska vara relevant, måste Gud finnas. Det är knappast klandervärt att förkasta en skriftsamling med en aldrig så imponerande och lång historia om den bygger på existensen hos en icke-påvisbar entitet.
"Svårare än så är det inte"
Och inte särskilt lätt heller, om man tillåter kritiskt tänkande och ifrågasätter innehållet i 'lära och liv'. Dessa försvaras ju av näbbar och klor av dem som har något att förlora på att man pekar på lyckorna i systemet.
Den ovan nämnda bristen på harmoni skulle sannolikt försvinna om dagens kristna fostrades bort från denna - mer eller mindre konstruerade - konflikt med samtiden.
Håkan du har så rätt....vi skall hålla oss till Skriften och Kyrkans klassiska sanna vittnesbörd :där och allenast där finns svaret på alla teologers försök att förklara Guds existens.Det är ju så enkelt ,men det görs så oändligt svårt ???? Den Store Guden kan uppenbara sig med kunskap också till en gräsrot,Jesus frågar ju : finns det någon tro när Jag kommer tillbaka...Inte en massa teologiska spetsfundigheter ,men att tillåta Honom att äga mig helt och fullt.Detta är vägen till sann kunskap. Tack Håkan Gud välsigne dig !!!
Anonym,
Hur vet man att detta vittnesbörd är sant? Hur kan man lita på att uppenbarad kunskap inte är en illusion - hos mig själv eller den som försöker övertyga mig?
PS. Det ska naturligtvis vara:
"Dessa försvaras ju med näbbar och klor av dem som har något att förlora på att man pekar på luckorna i systemet."
Jag tror fader Håkan är inne på något mycket viktigt här.
Den som förväntar sig, eller kräver, ett rationellt bevis innan man kan tro kommer aldrig att nå insikt om Guds existens. Tanken att Guds existens ska kunna bevisas som slutet på ett rationellt resonemang eller en kausal händelsekedja är den modernistiska teologins största felslut.
Jämför med matematiken vars grundläggande byggstenar är obevisbara axiom. Gödels teorem lär oss t.o.m. att det med nödtvång i varje tillräckligt komplicerat system finns uppenbart sanna utsagor som inte går att bevisa inom systemet. Att vi ändå betraktar matematiken som sann och inte bara ett fantasifoster eller en tankelek beror på att det visar sig att det bygge som vilar på dessa obevisbara axiom kan användas för att beskriva verkligheten häpnadsväckande korrekt.
En kristen världsbild vilar på samma sätt på ett antal axiom varav den reella existensen av den absoluta verklighet vi kallar Gud är det allra mest grundläggande. Första steget in i tron blir då att acceptera eller åtminstone anta detta såsom sant för att sedan tillgodogöra sig resten av systemet i form av läror och riter. Något annat "bevis" för att antagandet är rätt annat än att helheten fungerar genom att den sätter den kristne i kontakt med Gud och förändrar dennes liv kommer man aldrig att kunna få. Men varför skulle inte detta vara nog?
Den som söker han finner.... Bara Guds Ande kan bevisa sanningen om Sanningen Jesus... allenast han kan bevisa den gudomliga hemligheten med tron.
Att försöka övertyga någon som med näbbar och klor försöker peka på "luckorna i systemet", är lönlöst, det får Herren Gud själv göra.
Allt handlar om en kärleksrelation mellan Gud och medmänniskor ,inget system alls.Det är ett underbart Liv !!!
En dag står vi nakna inför Den Allsmäktige Guden då kommer allt att överbevisas antingen vi tror det eller inte.Att man vet det,det vet vi den dagen när vi utan ifrågasättande tar emot Jesus, ORDET i vårt hjärta, då upplöses alla frågetecken, då kommer all sanning i den Heliga Skriften från första Moseboken till sista Uppenbarelse boken överbevisa mig.Det finns en Helig Evig Gud som har allt i sin hand.... och då vet jag, att vad än som händer kan jag vara vid gott mod.
Börja varje dag med tacksägelse ta emot Guds ledning, vad som än sker kommer det av Guds Faders allvisa ledning. Och tacka Gud i livets ALLA förhållanden, så finner du en underbar Fader.Det är så enkelt men ack så svårt för de visa och lärda. Böj knän inför denne Skaparen lyssna till Hans röst!
Populisten,
Följer man den Jesus Kristus som befaller: "Gör alla folk till lärjungar", borde man ha ett intresse av att åtfölja denna befallning och inte dölja Guds rike med tjocka slöjor av fikonspråk som bara den redan frälste kan genomskåda.
"Men varför skulle inte detta vara nog?"
Antingen finns Gud eller så gör Gud det inte - det kristna idébygget balanserar på denna tunna knivsegg - det är därför fortfarande inte klandervärt att förkasta Bibeln eftersom den kräver tro. Att någon som påstår sig tillhöra Kristi krets nedvärderar den som inte kan tro, är däremot djupt klandervärt.
"Allt handlar om en kärleksrelation mellan Gud och medmänniskor ,inget system alls."
Detta är naturligtvis nonsens. Kristendomen är ett intrikat system av påståenden vilka antas vara sanna. När de ifrågasätts kan det antingen bli fråga om katastrof eller ingen fara alls. Antingen har man sin tro byggd på Kristus eller så har man den byggd på sociala komponenter, kognitiva illusioner och annat av denna världen, försåtligt förklätt till kristen tro. Den senare varianten utmanas och riskerar självklart att rämna vid kritik, varför den försvaras med näbbar och klor.
Vila spännande kommentarer. Jag lovar återkomma i ämnet i morgon med en ny blogg, - även om mycket (det mesta?) är sagt.
Gregorius Rex,
Skriver man om svåra saker så kan det inte undvikas att man använder svåra ord. Fikonspråk går jag dock inte med på att jag skulle ha skrivit.
"Antingen finns Gud eller så gör Gud det inte - det kristna idébygget balanserar på denna tunna knivsegg - det är därför fortfarande inte klandervärt att förkasta Bibeln eftersom den kräver tro."
Det är ju precis detta jag vill ha sagt. Du kan dock vara lugn för knivseggen är egentligen själva hälleberget. :-)
Utan tro kan Bibeln visserligen ha historiskt, kulturellt och skönlitterärt värde, men mer blir det inte. Läst med tro i ryggen och i kyrkans tradition blir Bibeln en samling skrifter av allra största andliga värde. Därför blir det också poänglöst att debattera Bibeln giltighet med en icke-troende såvida denne inte är beredd att åtminstone pröva hypotesen och gå in i den kristna världsbilden för att uppleva den inifrån.
populisten,
Tro mig, jag begriper varenda ord. Intresset för att göra den kristna tron tillgänglig för "alla folk", tvivlar jag dock på.
"Det är ju precis detta jag vill ha sagt."
Jag har från början anat att vi är överens om trons förutsättning för att Bibelns giltighet. Min invändning var att det talas förklenande om den som inte har denna tro. För en sådan är hela trospaktetet bara patetiskt dravel. Denna vetskap borde stämma den kristen till ödmjukhet - inte till övermod.
Om knivseggen är hälleberg eller ej är en fråga för tron. Och detta obestridliga faktum kvarstår: Den kristna tron - ja, alltså även mig egen - är ren spekulation och står och faller med 'vara eller icke vara'. Även detta borde stämma till ödmjukhet hos den kristne.
Åter: En tro byggd på Berget Kristus räds ingen kritik och rubbas inte när det blåser. En tro byggd på Gemenskapen, Teologin, Identiteten m m - tar till lipen och skakas om när andra människor har andra åsikter, när tron ifrågasätts, när bögar får gifta sig.
"såvida denne inte är beredd att åtminstone pröva hypotesen och gå in i den kristna världsbilden för att uppleva den inifrån."
Den kristne som inte kan göra motsvarande och se sin egen tros absurditet utifrån den icke-kristnes perspektiv, bör hålla sig på sin kammare (utan internetuppkoppling).
Gregorius Rex.
Beslutet att "bögar får gifta sig" (citat från dig) bygger till stor del på att övermodet (Pride) som bl. a firas som festivaler över hela världen fått styra i den så kallade demokratiska beslutsprocessen.
Thomas Andersson
Thomas Andersson,
Bullshit.
Gregoirus Rex
"Herren bevarar de trogna, men Han vedergäller i fullt mått den som övar högmod" Ps 31:24
Thomas Andersson
Thomas Andersson,
Då är det bäst att du passar dig.
Gregorius Rex
Detsamma
Thomas Andersson
Den kristna "den -som-sa-det-han-var-det"-principen är verkligen imponerande, eller hur, Thomas Andersson?
Medan du geggar vidare i ditt hörn av sandlådan, och väntar på att lära dig veta hut, översätter den VETANDE världen, vilken du visat dig ovillig att tillhöra, ordet PRIDE med STOLTHET - nämligen stoltheten över att vara den man är.
Avsvär dig, Thomas Andersson, den förtryckets djävul som bor, lever och verkar i all högönsklig välmåga i de lögnkristnas sinnen som väljer att kalla denna goda stolthet för HÖGMOD.
Högmod liksom vrede är dödssynder.
Thomas Andersson
Grattis, Thompa.
Skicka en kommentar