Tvätt-Malins plats

 I dag har Kari och jag besökt Tvätt-Malins plats. Den ligger i kvarteret nya Barnängen. Han du inte läst Per-Anders Fogelströms böcker om Mina drömmars stad rekommenderar jag dem varmt. Henning kommer från landsbygden till Stockholm och Södermalm i början på 1860-talet. Han och Lotten bosatte sig på Åsöberget, några stenkast härifrån.  De bodde trångt och det går fortfarande att besöka de röda 1700-tals stugorna på Åsöberget. Trångboddheten och fattigdomen var enorm. Från boken hämtar jag ett citat:

"Tvätt-Malin hade redan hunnit lägga sig men ropade ändå: 'Det är bara att komma in, ungar! Här är det aldrig låst – men det är inte mycket att stjäla heller!'"

Tvätt-Malin var etablerad i staden när Henning och Lotten kom dit. Hon var en typisk representant för de kvinnor som livnärde sig på att tvätta. Jag tror att Hammarby sjö gick högre upp på Söder för 150 år sedan och de tog sig ner till det kalla vattnet för att tvätta. De bar och kånkade tvätten ner till sjön. I boken säger hon:

"Man får ta’t som det kommer, annars går man under."

Nu har Tvätt-Malin fått ge namn åt parken och där har rests några minnesmärken till hennes och de andra kvinnornas minne och heder. Jag blir rörd när vi går där och jag ser henne för mitt inre. 

 

Gotlandsgatan 46

 I kväll är det mässa och bibelsamtal i församlingen på Gotlandsgatan 46.

Sedan mer än fem tillbaka i tiden firar S:t Filippus högmässa på Gotlandsgatan 46. Till en början på översta våningen i  huset. Numera i gatuplanet.

S:t Stefanus som funnits sedan decennier, till och med innan Missionsprovinsen bildades, firar också högmässa där. Så kom det sig att de firar högmässan kl 12 och S:t Filippus kl 15. Två högmässor inom loppet av några timmar. Onödigt, tycker några. Bra, tycker andra. Själv tycker jag hellre en högmässa för mycket än för lite.

Nu har f Magnus installerats som kyrkoherde i båda församlingarna. Fantastiskt att ett så relativt litet sammanhang som vårt ändå kan ha en kyrkoherde. Det är bra för förkunnelsens kontinuitet, rätt sakramentsförvaltning med riktigt bröd och riktigt vin och för vårdandet av själarna. 

Ser fram emot att gå dit. Välkommen du med.

Mariaberget

Kari och jag fortsätter att promenera och upptäcka Södermalm. Korten tog Kari när hon gick västerut för några dagar sedan. Det första kortet visar promenadstråket på bergets norra sida.

Och det andra utsikten över Mälaren där "en blandning av sött och salt" möts, för att citera Allsångens signatur. Jag tror ni alla känner igen Riddarholmen till höger och Stockholm stadshus något längre bort till vänster.

I dag har solen strålat, men samtidigt märks det att det börjar bli lite kallt i luften. Någon sa att det nu är 5 grader. Inte mycket.

Senare i kväll ska jag till Centralen. Där ska jag ta emot två av våra barnbarn, tillsammans med deras mor Maria som befunnit sig här sedan ett par dagar. Det är en fröjd att kunna göra det.

Djurgårdskyrkan

 I dag har Kari och jag besökt Djurgårdskyrkan. Kanske låter det oroande, men lugn, bara lugn. Jag har bibelförklaringarna i Hammarbykyrkan. Det handlar inte om något annat än en gudstjänst. Var mina sympatier ligger när det kommer till fotboll och andra angelägenheter råder ingen tvekan om. Vad gjorde vi då i Djurgårdskyrkan?

Vi firade Tacksägelsedagen. Det var som förr i tiden - gudstjänst utan nattvard, men med god predikan och fantastisk sång av en ensemble från Oscars församling. Kari och jag känner till och har tidigare som hastigast mött prästen som ledde gudstjänsten, Patrik Pettersson. Emellertid var det mannen på bild vi samtalade med efteråt. Han heter Gunnars Hafström, pensionerad sedan många år, men tidigare förste stiftsjurist här i Stockholms stift.

Det var först för ett år sedan som jag var i direkt kontakt med Gunnar. Det var i samband med att vi började fundera på att flytta till Stockholm. Min gode vän och kollega Klas Lindberg tipsade mig om Gunnar som tydligen tidigare sysslat med lägenhetsaffärer. Det hade han slutat med när jag talade med honom, men vi fick god kontakt och när vi idag kom till Djurgårdskyrkan var han där.

Djurgårdskyrkan ligger alldeles intill Gröna Lund. Vi promenerade till Slussen och tog sedan Djurgårdsfärjan till Allmänna gränd. Efter gudstjänsten strosade vi utefter Strandvägen intill City. En härlig tur i strålande sol om än lite kyligt. Det märks att det blivit höst.

Vi tog 2:ans buss hem till Söder. Bussen stannar alldeles utanför porten där vi bor.

Så kan en dag se ut nu för tiden. I morgon blir ännu en spännande dag. Då får vi besök av präst och hemgruppsledare från S:ta Clara församling. De vill veta mer om materialet jag skrivit Hand i hand med Jesus. Det ska bli intressant att få möta dem. På kvällen leder jag sedan ett zoom-möte med representanter från flera olika sammanhang. Så helt ledig är jag inte. Det blir lite spännande uppdrag också.

Allt gott och glöm inte att tacka Gud på denna Tacksägelsedag!