fredag, november 30, 2012

FN har uppgraderat Hamas

Ingen lär ha missat att Sverige röstade ja till ett uppgraderat medlemskap för Palestina. Att det var med stor majoritet ska inte förvåna någon som förstår något av det politiska spelet. Det är som i kyrkomötet. Alla röstar likadant oavsett vad man tycker. Politiker är makalösa på att prata ihop sig men vad som kommer ut i andra ändan är en annan sak. Tydligen var det politiskt nödvändigt att rösta för en uppgradering av Palestina för att åtminstone tillfälligt stoppa raketbeskjutningarna mot Israel.

Ett uppgraderat Palestina ger palestinierna tillträde till nya arenor  där de kan förväntas fortsätta driva sin hatkampanj mot Israel. Jag tycker synd om palestinierna som ända sedan staten Israel bildades har använts som politiskt slagträ för att driva judarna ut i havet, först av PLO, sedan Hizbolla och nu Hamas. De enda som har gjort något gott för vanliga palestinier är israelerna. Det var en fröjd för några veckor sedan att resa genom Västbanken och se odlingarna. Här arbetar tusentals palestinier med att odla dadlar, avokados, tomater och så vidare. Deras levnadsstandard har höjts många gånger om. De har visserligen israeler som arbetsgivare, men så ser det ut. Fick dessa palestinier själva välja är jag rätt säker på att de föredrar Israel framför Hamas.

Genom uppgraderingen har det vidare visat sig att det lönar sig att skjuta raketer mot Israel. Unga arbetslösa palestinier, fostrade att hata Israel, försedda med vapen från Iran och andra arabstater som vill Israel illa, har nu fått sin belöning. Våld lönar sig. Varför belönar Svenska kyrkan, Sverige och FN detta? Vad har Palestina gjort för att bidra till fred? Kom ihåg att det visserligen var Mahmoud Abbas som förde palestiniernas talan men bara därför att han i sista stund fick tillåtelse av Hamas. Annars hade han inte  kunnat göra det. Är det någon av mina läsare som verkligen tror att Hamas nu kommer att sätta sig i fredsförhandlingar med Israel? Annat än möjligen som en skenmanöver? Det enda som har skett är att FN har uppgraderat Hamas. Vad betyder det?

Det återstår att se vad detta kommer att ge. I bästa fall stannar våldet av, Hamas kan i lugn och ro se till att få in mer vapen, Israel kommer att ställas i skamvrån om de försöker hindra införseln av vapen och när FN nästa gång uttalar sig mot Israel kanske det kan vara lämpligt för Hamas att angripa med världsopinionen på sin sida eller åtminstone med Iran vid sin sida. Israel kan förvänta sig ytterligare demonisering i ett redan fientligt FN.

Det finns gott om väpnade grupper i Gaza som hellre försöker utplåna Israel än att bygga ett eget samhälle. Med alla dessa miljarder som pumpats in Gaza och med de i världen rikaste arabstaterna vid sin sida, som dessutom har hur mycket land som helst, skulle Gaza ha kunnat vara ett paradis på jorden vid det här laget. Men krigsherrarna har inte velat. Och de kommer knappast att ändra sig.

I stället för att bojkotta palestinierna och deras varor borde vi kanske stödja desamma? Kanske skulle vi i stället hjälpa palestinierna att störta sina plågoandar. Naturligtvis med fredliga medel. Mer arbete åt palestinierna! Mer kristen mission! Låt Svenska kyrkan föregå med gott exempel genom att sända brinnande missionärer till Gaza! Arbeta mot krigshetsen, hjälp dem att bygg ett demokratiskt land och förbered så fredsförhandlingar med Israel! Kanske skulle kyrkomötet kunna ta ett sådant beslut? 

5 kommentarer:

  1. Anonym12:35 em

    Jag tycker det är olyckligt att du inte konsekvent skriver israeler. Begreppet judar bör inte användas om de judar som bor i Israel då det finns många judar som inte är israeler och många israeler som inte är judar. Nu menar du inte något negativt med det, det förstår jag men det finns en olycklig tendens i debatter att inte skilja på det. Själv har jag en gång i en diskussion nämnt ett litet judiskt påbrå varpå jag som aldrig ens varit i Israel omedelbart gjordes till bärare av skuld för att palestinska barn for illa på Gaza. Det är naturligtvis bara en pytteliten erfarenhet av en mindre begåvad reaktion men öppnade mina ögon för hur små detaljer lätt missförstås eller görs till vad de är. Samtidigt är ju just detta ett problem med frågan om Israel när dess politiska fråga i världen berörs av kristna som ev har en annan infallsvinkel. Själv hör jag till dem som i staten Israel ser ett tecken på vad Guds Ord utlovar och har en teologisk syn på det mer än en politisk då jag inte behärskar politiskt kunnande och därför inte skall yttra mig om det. I den här frågan möts ju politik och tro, vilket kanske är en av de absolut svåraste frågeställningarna som en kristen hamnar i efter den svåraste av alla: hur vi erfar salighet redan här som en försmak av det som komma skall, detta som Jesu bergspredikan så starkt betonar och sammanför med tanken på Messias. Just bergspredikan utgör vill jag påstå den mest centrala texten i hela NT om den kristna hållningen till världen i stort. Därför måste saligprisningarna bli ett dagligt böneämne för att kunna tränga in i vad Gud vill med sina barn i vår värld och genom dem verka av frid också för Jerusalem. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. En kort fråga: tror Du på en tvåstatslöaning eller vill Du hellre se ett stor-Israel?

    SvaraRadera
  3. Anonym3:24 em

    Blev fundersam över "Iran och andra arabstater". Iran är ingen arabstat, men men.

    SvaraRadera
  4. Sedan tidigare har FN gett Palestina en viss status och nu har den uppgraderats. FN har i de tidigare sammanhangen slagit fast att det är PLO/Fatah som representerar Palestina i FN. Hamas ingår inte i Fatah.
    Det är alltså PLO/Fatah-Palestina med Abbas som ledare man uppgraderat, inget annat - alltså det Palestina som vill förhandla, talar om en tvåstatslösning osv.
    Att påstå att det är Hamas som uppgraderats är alltså felaktig information och läsaren blir vilseledd.

    SvaraRadera
  5. Det blir alltid reaktioner när man skriver i Israel-Palestina-frågan. Om vi bortser från sakfelen tror jag det är så att det helt enkelt inte går att vara objektiv eller neutral i denna sak. Den möjligheten existerar helt enkelt inte, men det är klart att det finns ett historiskt perspektiv som jag tror är nödvändigt om man alls ska förstå eller uttala sig i saken.

    Jag har börjat tvivla på en två-statslösning även om Svenska kyrkan, Svenska staten och ett ihop pratat FN försöker driva det. Och jag tror att det senaste FN-beslutet försvårar en sådan utveckling. Nu har man stärkt ett krigförande Palestina, läs Hamas, och fått dem att, ja, vadå? Komma till fredsförhandlingar. Jag tvivlar men är glad om jag har fel. Det lär inte dröja alltför länge innan vi får se en eventuell ny utveckling - en demokratisk sådan? Men hur det skulle se ut annars är inte heller lätt att se. Om vi kunde få ett stor-Israel där alla lever i fred vore det fantastiskt, ja bibliskt.

    FN:s sätt att skriva israelerna på näsan hur de ska agera ger jag inte mycket för. FN saknar trovärdighet och nu går FN till och med emot sina egna principer. I samband med Oslo-avtalet lär Israel och Palestina tillsammans med FN ha kommit överens om att framöver inte ta några ensidiga beslut. Allt skulle bygga på överenskommelser. Och så gör man just det. Sådant försvårar fortsättningen.

    Det kan väl inte ha undgått någon att det är Hamas som kontrollerar Gaza. Och det är Hamas som informellt styr PLO/Fatah. Palestina är knappast något land alls när det inte kan kontrollera vare sig inrikes- eller utrikespolitiken. Nej, det är mycket lång väg kvar för att ens komma i närheten av västerlandets drömmar.

    Och dagen efter lovar Israel att bygga 3000 nya hus. Kanske kan också palestinier flytta in där?

    SvaraRadera