tag:blogger.com,1999:blog-24853094.post7805296265798926955..comments2023-09-27T10:04:47.748+02:00Comments on Håkan Sunnlidens blogg, se också www.sunnliden.se: Nattvard i hemmen?Håkan Sunnlidenhttp://www.blogger.com/profile/05274788067846552442noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-24853094.post-32454671275137599282016-09-22T08:15:45.423+02:002016-09-22T08:15:45.423+02:00Insiktsfull kommentar av Holmberg 7:00 em. Mission...Insiktsfull kommentar av Holmberg 7:00 em. Missionshusens församlingsbildningar har nog inte sällan handlat om att där/här har människor, annars inom parentes satta, fått en chans att synas och höras och glädjas över varandra. Efterfrågan på den bekräftelsen är maximal idag. Främlingspropagandan, för och emot, är tyvärr oxå en grogrund.<br />Men vad göra när propagandan är så ensidig: god svensk = lika öppenhjärtlig som Sveriges riksdag f.n. är (vilket bevisligen numera skiftar från år till år)? Med en strukturomvandling som i praktiken gör det omöjligt för kyrkoherden att känna sina själar? <br />Kanske det ytterst ska skyllas på strukturomvandlingen varför det t.om. blir viktigt att fira flera och mer lokalförankrade mässor än enbart de av kyrkorådet sanktionerade, den enhet som idag ytterst säger att vi inte har råd med flera? Frågan är vilka som ställer sig beredda att faktiskt ta ett pastoralt ansvar också för dessa vänner? Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-24853094.post-35117754639326098472016-09-21T19:00:35.882+02:002016-09-21T19:00:35.882+02:00Intressant samtalsämne. Vi brukar ju beskriva kris...Intressant samtalsämne. Vi brukar ju beskriva kristnandet så att både herre och träl fick böja knä vid samma nattvardsbord. Och så blev det tills träldomen avskaffades och några 100 år till. Men på 1700-talet ville adeln ha "privatmässor" för att slippa beblanda sej med pöbeln - och de fromma ville ha nattvardsgångar dit de ofromma inte ägde tillträde. Det senare kan jag sympatisera med, men klasstänkandet är vedervärdigt. Det måste man komma ifrån ifall man har kommunioner hemmavid och tänka på att "bjuda brett" som i liknelsen om den konungsliga festen.Andreas Holmberghttps://www.blogger.com/profile/16111280125843714855noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-24853094.post-45287967335128012752016-09-21T11:25:06.578+02:002016-09-21T11:25:06.578+02:00Tror att vi behöver både den sakramentala måltiden...Tror att vi behöver både den sakramentala måltiden ( oavsett lokal) men också " Lovefeast " i Kristi kropp. Gemenskap kring det dukade bordet, om jag förstått den judiska traditionen firas fortfarande fredagskvällens middag med det lilla extra med familj och gäster i alla åldrar.<br />Moravian church har lång tradition av Lovefeast, men det är numera bulle och kaffe kring en ritual. I samband med att man får bullen uttalar någon vän, varför man är en viktig person, vad Man uppskattar personen för, goda sidor personen har. Jag har hört vittnesbörd från en tonåring hur viktigt detta var. Traditionerna varierar säkert. Men lite intressant ändå.Anonymousnoreply@blogger.com