Den 19 augusti skrev jag en blogg om Inkompetenta kyrkopolitiker. Jag angav fyra skäl för detta grava påstående. För det första anklagades Mattias Fjellander för sin förkunnelse, för det andra sades han upp utan att Domkapitlet fått agera, för det tredje kritiserade de Mattias för att han "skvallrat" om den vikarierande kyrkoherdens dubbla löner och för det fjärde började kyrkopolitikerna lägga ord i hans mun som han själv förnekar. Några veckor senare kunde jag läsa om hur den anonyme kyrktanten var helt oförstående. Den 22 september renderade det i bloggen Kyrktanten oförstående. Det var en snäll, ja rent av vänlig, blogg. Många är faktiskt oförstående.
Ärendet kom upp i Domkapitlet och jag citerar ur dess protokoll från den 16 augusti:
Enligt 57 kap 1 § kyrkoordningen ska biskopen och domkapitlet ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar. Med anledning av vad som i övrigt framkommit i ärendet, bl.a. avseende att varsel utfärdats, innan befogenhetsprövningen skett, beslutar domkapitlet att inleda ett tillsynsärende mot kyrkorådet i Gnosjö.
Det här har naturligtvis uppmärksammats, inte minst i Värnamo Nyheter. Det är mycket ovanligt att domkapitlet inleder ett tillsynsärende mot en församling och dess kyrkoråd. Det har visst bara hänt en gång tidigare i Växjö stift. Det är uppenbart att det framkommit så mycket underligheter hos dessa kyrkopolitiker att ett tillsynsärende måste inledas.
Den 2 oktober hölls lokala förhandlingar i saken och det visade sig att kyrkorådet i Gnosjö och facket Vision inte alls var överens. Ärendet går nu vidare till centrala förhandlingar och om det krävs till Arbetsdomstolen.
Nu blev det nya skriverier i Värnamo Nyheter. Här förs för första gången tre anklagelser fram. Mattias sägs vara illojal (sic!), sabotera arbetet och ha dåligt humör. Konkret innebär det att han lämnat ut den i och för sig offentliga uppgiften att kyrkoherden fick dubbla löner, han sägs ha uteblivit från en personalsamling och pratat om sin nu prekära situation. Vad jag förstår är kyrkorådet ganska långt ifrån tillräckliga skäl för avsked. Och det tycker tydligen domkapitlet och facket också. Samtidigt ökar stödet från lokalbefolkningen för Mattias Fjellander för varje vecka som går. Han har ändå tjänat i bygderna i mer än 25 år och folk känner honom som en god, lojal och trogen präst. Men kyrkorådet i Gnosjö har bestämt sig och tänker inte vika ner sig om de så har hela världen emot sig. Tänk om ett sådant nit kunde användas för att sprida Guds rikes evangelium i stället!?
Biskopen utser då kontraktsprosten Magnus Hullfors och förre kyrkoherden i Döderhult Leif Norrgård att ta sig till Gnosjö för att samtala med kyrkorådet och dess ordförande Ann-Marie Johansson. Då inträffar det nästan osannolika. Ann-Marie Johansson vägrar att sitta ner med dessa! Jag tar mig för pannan. Det måste väl finnas gränser för dumheten. Ann-Marie Johansson kräver att biskopen själv kommer. Förstår hon inte att de två representerar biskopen? Jag hoppas innerligt att biskopen inte viker ner sig.
Är det någon mer än jag som lider av att kyrkomötet nu ska besluta om att centralisera makten än mer?
Ärendet kom upp i Domkapitlet och jag citerar ur dess protokoll från den 16 augusti:
Enligt 57 kap 1 § kyrkoordningen ska biskopen och domkapitlet ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar. Med anledning av vad som i övrigt framkommit i ärendet, bl.a. avseende att varsel utfärdats, innan befogenhetsprövningen skett, beslutar domkapitlet att inleda ett tillsynsärende mot kyrkorådet i Gnosjö.
Det här har naturligtvis uppmärksammats, inte minst i Värnamo Nyheter. Det är mycket ovanligt att domkapitlet inleder ett tillsynsärende mot en församling och dess kyrkoråd. Det har visst bara hänt en gång tidigare i Växjö stift. Det är uppenbart att det framkommit så mycket underligheter hos dessa kyrkopolitiker att ett tillsynsärende måste inledas.
Den 2 oktober hölls lokala förhandlingar i saken och det visade sig att kyrkorådet i Gnosjö och facket Vision inte alls var överens. Ärendet går nu vidare till centrala förhandlingar och om det krävs till Arbetsdomstolen.
Nu blev det nya skriverier i Värnamo Nyheter. Här förs för första gången tre anklagelser fram. Mattias sägs vara illojal (sic!), sabotera arbetet och ha dåligt humör. Konkret innebär det att han lämnat ut den i och för sig offentliga uppgiften att kyrkoherden fick dubbla löner, han sägs ha uteblivit från en personalsamling och pratat om sin nu prekära situation. Vad jag förstår är kyrkorådet ganska långt ifrån tillräckliga skäl för avsked. Och det tycker tydligen domkapitlet och facket också. Samtidigt ökar stödet från lokalbefolkningen för Mattias Fjellander för varje vecka som går. Han har ändå tjänat i bygderna i mer än 25 år och folk känner honom som en god, lojal och trogen präst. Men kyrkorådet i Gnosjö har bestämt sig och tänker inte vika ner sig om de så har hela världen emot sig. Tänk om ett sådant nit kunde användas för att sprida Guds rikes evangelium i stället!?
Biskopen utser då kontraktsprosten Magnus Hullfors och förre kyrkoherden i Döderhult Leif Norrgård att ta sig till Gnosjö för att samtala med kyrkorådet och dess ordförande Ann-Marie Johansson. Då inträffar det nästan osannolika. Ann-Marie Johansson vägrar att sitta ner med dessa! Jag tar mig för pannan. Det måste väl finnas gränser för dumheten. Ann-Marie Johansson kräver att biskopen själv kommer. Förstår hon inte att de två representerar biskopen? Jag hoppas innerligt att biskopen inte viker ner sig.
Är det någon mer än jag som lider av att kyrkomötet nu ska besluta om att centralisera makten än mer?
Är inte kors lidande? Att stå framför kors, tillbedja vörda, dyrka, adorera, respektera, är en sak. Stå bakom det , tro det, hänvisa till det, se det som en tolkningsnyckel, en utgångspunkt eller trampolin, en annan sak. Men vara PÅ korset, fastsatt på det, seende sakerna från det, är något annat. Om centraliserad malt leder till fler korslidare, är inte det vad kyrkan behöver? Vad som kan ge av kors erfarna? Prövade? Helgade? Som kan förkunna en korsfäst Gud. Om kors kommer, ges, tas emot, onde är kors (som aldrig är självtagna utan mottagna) så kan det vara inte bara öppningen till korset utan öppningen till " se jag gör allting nytt", som Jesus säger, görande det som ÄR nytt, inte tillförande nytt, liksom han själv inte tillförde något som inte redan fanns, men visade och öppnade det som fanns. Mer kors, mer korsbärare, mer liv. / Magnus Olsson
SvaraRaderaMaktfullkomlig är det ord jag spontant tänker på angående ordförande Johanssons agerande. //Andreas
SvaraRaderaHur vågar du kritisera en företrädare för det parti Jesus tillhörde, han är ju enligt dem den första socialdemokraten och kristendomen bygger ju på socialdemokratin. Sluta gnälla och inse fakta!
SvaraRaderaFörstår du själv vad du för med ditt inlägg? / Magnus Olsson
Radera